I denna studie undersöktes cirkulära metallflöden i medicinteknik på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsala. Syftet var att kartlägga och undersöka kritiska metaller i utvald medicinteknisk utrustning. Återvinningen av metaller i utrustningen på Akademiska sjukhuset undersöktes. Utöver detta studerades upphandlingar kring medicinteknisk utrustning och förslag och åtgärder för förbättringar presenterades. Specifik högteknologisk medicinteknisk utrustning och komponenter valdes ut för studien. Dessa var: datortomografi, magnetisk resonanstomografi, strålbehandling, patientövervakning (monitorer, termoelement och pulsoximeter) samt batterier och touchskärmar. 33 olika metaller kartlades i utrustningen och en kriticitetsmatris utformades för kriticitetsbedömningen av metaller. Kriticitet i denna studie beaktade försörjningsrisk och en ny bedömningsparameter: medicinteknisk betydelse. Tio metallers kriticitet bedömdes och dysprosium, europium, praseodym, niob, kobolt, indium, litium, gallium och volfram bedömdes som kritiska metaller för medicinteknik.  Akademiska sjukhuset har en egen återvinningsstation där de sorterar batterier och den medicintekniska utrustningen. Därefter transporteras batterier till El-Kretsen och elektronikavfall till Stena Recycling för återvinning. Där utvinns metallerna ur produkterna och säljs sedan vidare för att användas i nya produkter. El-Kretsen följer de lagstadgade kraven för återvinning av batterier, vilket varierar mellan 50-65 %, men återvinner inte mycket mer än vad lagen säger. Stena Recycling gör massabalanser på produkterna för att få information om vilka metaller elektronikavfallet innehåller och uppgav att de på så vis kan återvinna 98-99 %. Flera regioner kontaktades angående deras upphandlingskrav om metaller i medicinteknisk utrustning. Region Uppsala ställer inga miljökrav för metaller vid upphandling av medicinteknisk utrustning, men krav bör ställas på tillverkare och leverantörer. Det finns flera regioner som Region Uppsala kan ta inspiration ifrån för att formulera upphandlingskrav. Även IT- och byggbranchen har krav för metaller och materialåtervinning som är värda att studera vidare. För att förbättra återvinningen genom upphandlingskrav kan krav om innehållsdeklaration, demonterbarhet och omhändertagning av medicinteknisk utrustning utvecklas. Slutligen rekommenderas fortsatta studier inom detta ämne genom att utöka kartläggningen och kriticitetsbedömningen av metaller i medicinteknik.

Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd. / Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords:

Bakgrund: Mångmiljardbelopp spenderas varje år i onödan på offentliga upphandlingar, delvis på grund av bristande ekonomistyrning. Offentliga upphandlingar beräknas även stå för 28 procent av den totala klimatpåverkan för Sveriges konsumtion. Trots det finns det flera lagar som styr upphandlingar, exempelvis lagen om offentlig upphandling men den kan dock upplevas som tvetydig gällande miljöhänsyn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre kommuner implementerar miljöhänsyn i deras upphandlingar samt att ta reda på vilka faktorer som påverkar mindre kommuners möjligheter att utföra strategiska upphandlingar. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning för studien. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med upphandlingschefer eller ordföranden i kommunstyrelsen i 5 olika kommuner där datan som inhämtats har använts som grund i vår empiri.  Slutsats: Avslutningsvis konkluderar vi att alla intervjuade kommuner tar miljöhänsyn i beaktning vid upphandlingar men de har olika förutsättningar för att lyckas. Samverkan mellan kommuner är något som frekvent anges främja hållbarhet i upphandlingar medan kompetensutveckling och uppföljningar behöver utvecklas ytterligare. / Background: Billions of SEK are spent unnecessarily each year on public procurement, partly due to inadequate financial management. Public procurement is also estimated to account for 28 percent of Sweden's total carbon footprint from consumption. Despite this, there are several laws governing procurement, such as the Public Procurement Act, but it can be perceived as ambiguous regarding environmental considerations. Purpose: The purpose of the study is to investigate how smaller municipalities incorporate environmental considerations in their procurement processes and to identify the factors influencing smaller municipalities' ability to conduct strategic procurement. Method: We conducted a qualitative study for this research. We conducted semi-structured interviews with procurement managers or chairpersons of the municipal boards in five different municipalities, and the data collected from these interviews formed the basis of our empirical analysis. Conclusion: In conclusion, we find that all interviewed municipalities take environmental considerations into account in their procurement processes, but they have varying conditions for success. Collaboration between municipalities is frequently mentioned as a factor that promotes sustainability in procurement, while further development is needed in terms of competence development and monitoring.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.

The study has been conducted at Projektavdelningen, a department within Region Gotland. Projektavdelningen is in a transition to conduct projects in accordance with new environmental requirements. The purpose of the study is to support Projektavdelningen in their transition to initiate monitoring of the new environmental requirements. The data for the study was collected using methods consisting of interviews and document collection. The collected data was analyzed using organizational theory and analysis based on total quality management. The authors used data analysis tools such as GAP-analysis, Tree Diagram, and SWOT-analysis to categorize patterns and relationships in the empirical report. Employees at Projektavdelningen experience issues in today's monitoring work, partly due to a lack of resources in the operation. It is essential that the project managers have the time for monitoring work for the operation to continue in the transition with initiating monitoring of the new environmental requirements. The study reports two prioritized improvement proposals. The first proposal concerns a structured approach, and the second involves a model that allows time for further monitoring work. Finally, the study presents the IUM, Integrated Monitoring Model, which can support Projektavdelningen with initiating monitoring of the new environmental requirements. IUM is a model inspired by the PDSA theory, showing how Projektavdelningen can integrate monitoring work into their priorities. / Studien har genomförts på Projektavdelningen, en verksamhet inom Region Gotland. Projektavdelningen befinner sig i en omställning för hur de ska bedriva bedriva projekt i enlighet med nya miljökrav. Syftet med studien är att stödja Projektavdelningen i deras omställning för att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av intervjuer och dokumentinsamling. Den insamlade data analyserades med organisatorisk analys, samt analys utifrån offensiv kvalitetsutveckling. Författarna använde dataanalysverktygen GAP-analys, Träddiagram och SWOT-analys för att kategorisera mönster och samband i den empiriska redovisningen. Medarbetarna på Projektavdelningen upplever en problematik i dagens uppföljningsarbete delvis till följd av verksamhetens resursbrist. Det är essentiellt att projektledarna får utrymme i form av tid för uppföljningsarbete för att verksamheten ska fortgå i omställningen med att inleda uppföljning av de nya miljökraven. Studien redovisar två prioriterade förbättringsförslag, det första förslaget avser ett strukturerat arbetssätt och det andra berör en modell som frigör tid för ytterligare uppföljningsarbete. Slutligen redovisar studien IUM, Integrerad Uppföljningsmodell, som kan stödja Projektavdelningen med att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. IUM är en modell inspirerad av teorin PDSA som visar hur Projektavdelningen kan integrera uppföljningsarbetet i deras prioriteringar.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga. / For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.