Det miljömässiga hållbarhetstänket inom inköpsorganisationer har idag snarare blivit en skyldighet än en valmöjlighet. Både externa och interna drivkrafter förmår företag att integrera ett miljötänk i sin upphandlingsprocess. Upphandlingsenheten inom organisationer har samtidigt fått en större roll inom organisationer och spelar idag en ledande roll i att integrera miljömässig hållbarhet i organisationer. Detta miljötänk i upphandlingsprocessen benämns idag som gröna upphandlingar. Genom kvalitativa intervjuer med fem stycken chefer inom inköp och upphandlingar syftar denna studie till att analysera gröna upphandlingar inom organisationer med produktion och förädling i den privata sektorn. Intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter används som utgångspunkt i studien och jämförs sedan med teorin. Resultatet av studien visar bland annat organisationernas arbete med miljöledningsstandarder och certifieringar ligger till grund för valet av leverantörer. Definitionerna av uttrycket gröna upphandlingar varierar, men i grunden arbetar samtliga studerade organisationer med just detta. Tryck från kunder i form av miljökrav och transparens samt ett gott anseende av omvärlden upplevs som de största drivkrafterna till att genomföra gröna upphandlingar. Barriärerna av gröna upphandlingar består i sin tur dels av en oförståelse, men framförallt av finansiella hinder både internt och externt.

Bakgrund: Mångmiljardbelopp spenderas varje år i onödan på offentliga upphandlingar, delvis på grund av bristande ekonomistyrning. Offentliga upphandlingar beräknas även stå för 28 procent av den totala klimatpåverkan för Sveriges konsumtion. Trots det finns det flera lagar som styr upphandlingar, exempelvis lagen om offentlig upphandling men den kan dock upplevas som tvetydig gällande miljöhänsyn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre kommuner implementerar miljöhänsyn i deras upphandlingar samt att ta reda på vilka faktorer som påverkar mindre kommuners möjligheter att utföra strategiska upphandlingar. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning för studien. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med upphandlingschefer eller ordföranden i kommunstyrelsen i 5 olika kommuner där datan som inhämtats har använts som grund i vår empiri.  Slutsats: Avslutningsvis konkluderar vi att alla intervjuade kommuner tar miljöhänsyn i beaktning vid upphandlingar men de har olika förutsättningar för att lyckas. Samverkan mellan kommuner är något som frekvent anges främja hållbarhet i upphandlingar medan kompetensutveckling och uppföljningar behöver utvecklas ytterligare. / Background: Billions of SEK are spent unnecessarily each year on public procurement, partly due to inadequate financial management. Public procurement is also estimated to account for 28 percent of Sweden's total carbon footprint from consumption. Despite this, there are several laws governing procurement, such as the Public Procurement Act, but it can be perceived as ambiguous regarding environmental considerations. Purpose: The purpose of the study is to investigate how smaller municipalities incorporate environmental considerations in their procurement processes and to identify the factors influencing smaller municipalities' ability to conduct strategic procurement. Method: We conducted a qualitative study for this research. We conducted semi-structured interviews with procurement managers or chairpersons of the municipal boards in five different municipalities, and the data collected from these interviews formed the basis of our empirical analysis. Conclusion: In conclusion, we find that all interviewed municipalities take environmental considerations into account in their procurement processes, but they have varying conditions for success. Collaboration between municipalities is frequently mentioned as a factor that promotes sustainability in procurement, while further development is needed in terms of competence development and monitoring.