Det miljömässiga hållbarhetstänket inom inköpsorganisationer har idag snarare blivit en skyldighet än en valmöjlighet. Både externa och interna drivkrafter förmår företag att integrera ett miljötänk i sin upphandlingsprocess. Upphandlingsenheten inom organisationer har samtidigt fått en större roll inom organisationer och spelar idag en ledande roll i att integrera miljömässig hållbarhet i organisationer. Detta miljötänk i upphandlingsprocessen benämns idag som gröna upphandlingar. Genom kvalitativa intervjuer med fem stycken chefer inom inköp och upphandlingar syftar denna studie till att analysera gröna upphandlingar inom organisationer med produktion och förädling i den privata sektorn. Intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter används som utgångspunkt i studien och jämförs sedan med teorin. Resultatet av studien visar bland annat organisationernas arbete med miljöledningsstandarder och certifieringar ligger till grund för valet av leverantörer. Definitionerna av uttrycket gröna upphandlingar varierar, men i grunden arbetar samtliga studerade organisationer med just detta. Tryck från kunder i form av miljökrav och transparens samt ett gott anseende av omvärlden upplevs som de största drivkrafterna till att genomföra gröna upphandlingar. Barriärerna av gröna upphandlingar består i sin tur dels av en oförståelse, men framförallt av finansiella hinder både internt och externt.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland.</p> / <p>Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.</p>

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland. / Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.

High housing- and construction costs is a fact in Sweden today. Prices on building materials more rapidly than producer price index for industrial goods. Prices tend to rise during market boom but does not adapt during diminishing demand. The effects of fading demand can rather be deduced through discounts and quotations. During 1992-1998 when the Swedish construction sector found it self in severe crisis the prices of construction materials kept rising more rapidly than PPI for industrial merchandise. The development of cost for construction materials has been significant. Subsequently, report published by the building commission 2002:115 presents that the market structure of the Swedish supply market of construction materials often can be likened with oligopoly. Since 1994 to 2006 the cost of production for one square meter building area has practically doubled. The cost of production for apartment buildings from 1996 to 2001 was just about 50 % while at the same time the inflation was only 4,3 % according to SCB. This report primarily intends to study the possibilities and actions necessary to increase the use of foreign suppliers of construction materials at the larger construction contractors. The survey shows that the use of foreign suppliers is highly limited at 46 of the 50 largest building companies in Sweden. Results show that 90 % of the respondents has had totally 5 or less purchases from foreign sellers during 2012 till April 2013. At the same time the report shows that international trade frequently has a positive competition effect on the Swedish supplier market. Leading actors in international trade of construction goods states that they have succeeded in breaking the interacting price controlling at the Swedish suppliers of construction materials. The study further shows that knowledge and competence within the companies is missing in order to obtain a successful international procurement. The person accountable of purchases in the companies emphasizes that more resources within the business is fundamental to incept such a purchasing method. The survey confirms that a service that offers knowledge and information about foreign suppliers would ease the international purchases for Swedish contractors.

Mot bakgrund av att upphandlingslagstiftningen inte stadgar någon kontraheringsplikt är det upp till den upphandlande myndigheten att välja hur en upphandling avslutas. Ett sätt att avsluta en upphandling är genom att avbryta den. Förutsättningarna för ett avbrytande finns inte uttryckligen reglerat i LOU utan har istället kommit att utvecklas i praxis. I det fall ett avbrytandebeslut blir föremål för överprövning måste den upphandlande myndigheten övertyga rätten om att beslutet vilat på sakliga skäl för att inte bli upphävt. Vad som kan utgöra sakliga skäl råder det i flera fall tveksamheter kring då praxis är spretig och långt från heltäckande. Det i sin tur kan skapa oförutsebarhet eftersom aktörerna inte alltid vet vad de ska förhålla sig till. Idag tycks oförutsebarheten inte ha lika starkt samband med vad som kan utgöra sakliga skäl då avgörandena från domstolarna ändå följer en viss röd tråd. Oförutsebarheten är snarare relaterad till osäkerheten kring om det enskilda fallet omfattas av de skäl som domstolarna tidigare har ansett som sakliga. Som exempel på denna problematik kan anges bristande konkurrens som av samtliga instanser har ansetts vara ett sakligt skäl för ett avbrytande. När det återstår en eller ingen anbudsgivare i upphandlingen är utgången i målet oftast självklar. Men om det istället återstår två eller flera anbudsgivare och skälet bristande konkurrens anförs blir utgången i målet emellertid oviss. Att domstolarna i flera fall också tycks ställa olika beviskrav medför svårigheter att förutspå möjligheterna att nå framgång i en överprövningsprocess. Det i sin tur skulle kunna inverka på rättssäkerheten och troligen processbenägenheten. Möjligheten att avbryta en upphandling är däremot inte villkorslös. Utöver att avbrytandebeslutet kan bli upphävt kan den upphandlande myndigheten dessutom ådra sig skadeståndsskyldighet motsvarande den uteblivna vinsten. Att en upphandling som avbrutits kan leda till höga skadestånd är ett nytt fenomen till följd av den senaste rättsutvecklingen. Eftersom skadeståndets funktion bland annat är att verka preventivt kan den senaste rättsutvecklingen tänkas få konsekvenser på benägenheten att vilja avbryta respektive överpröva avbrytandebeslut. Vidare tycks den lagstadgade motiveringsskyldigheten avseende avbrytandebeslut inte motsvara anbudsgivarnas förväntningar då ett sådant beslut inte tydligt behöver motiveras. Det i sin tur kan ge upphov till onödiga överprövningar. Då det redan finns en bestämmelse om utvidgad motiveringsskyldighet i LOU för vissa typer av beslut, hade det varit önskvärt att även inkludera avbrytandebeslut i den bestämmelsen.

No description available.

Denna studie utforskar användningen av Large Language Models och word embeddings för attautomatisera kategoriseringen av CPV-koder inom svenska offentliga upphandlingar. Tidigarestudier har inte lyckats uppnå tillförlitlig kategorisering, men detta experiment testar en nymetod som innefattar LLM-modellerna Mistral och Llama3 samt FastText word embeddings. Resultaten visar att även om studiens lösning korrekt kan identifiera vissa CPV-huvudgrupper, är dess övergripande prestanda låg med ett resultat på 12% för en helt korrekt klassificering av upphandlingar och 35% för en delvis korrekt klassificering med minst en korrekt funnen CPV-huvudgrupp. Förbättringar behövs både när det kommer till korrekthet och noggrannhet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att påvisa de utmaningar och potentiella lösningar som finns för automatiserad kategorisering av offentliga upphandlingar. Den föreslår även framtida forskning som omfattar användningen av större och mer avancerade modeller för att adressera de identifierade utmaningarna.

Bakgrund: Mångmiljardbelopp spenderas varje år i onödan på offentliga upphandlingar, delvis på grund av bristande ekonomistyrning. Offentliga upphandlingar beräknas även stå för 28 procent av den totala klimatpåverkan för Sveriges konsumtion. Trots det finns det flera lagar som styr upphandlingar, exempelvis lagen om offentlig upphandling men den kan dock upplevas som tvetydig gällande miljöhänsyn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre kommuner implementerar miljöhänsyn i deras upphandlingar samt att ta reda på vilka faktorer som påverkar mindre kommuners möjligheter att utföra strategiska upphandlingar. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning för studien. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med upphandlingschefer eller ordföranden i kommunstyrelsen i 5 olika kommuner där datan som inhämtats har använts som grund i vår empiri.  Slutsats: Avslutningsvis konkluderar vi att alla intervjuade kommuner tar miljöhänsyn i beaktning vid upphandlingar men de har olika förutsättningar för att lyckas. Samverkan mellan kommuner är något som frekvent anges främja hållbarhet i upphandlingar medan kompetensutveckling och uppföljningar behöver utvecklas ytterligare. / Background: Billions of SEK are spent unnecessarily each year on public procurement, partly due to inadequate financial management. Public procurement is also estimated to account for 28 percent of Sweden's total carbon footprint from consumption. Despite this, there are several laws governing procurement, such as the Public Procurement Act, but it can be perceived as ambiguous regarding environmental considerations. Purpose: The purpose of the study is to investigate how smaller municipalities incorporate environmental considerations in their procurement processes and to identify the factors influencing smaller municipalities' ability to conduct strategic procurement. Method: We conducted a qualitative study for this research. We conducted semi-structured interviews with procurement managers or chairpersons of the municipal boards in five different municipalities, and the data collected from these interviews formed the basis of our empirical analysis. Conclusion: In conclusion, we find that all interviewed municipalities take environmental considerations into account in their procurement processes, but they have varying conditions for success. Collaboration between municipalities is frequently mentioned as a factor that promotes sustainability in procurement, while further development is needed in terms of competence development and monitoring.

This study investigated the current handling of furniture in Sweden's 21regional counties, focusing on circular strategies. The aim was to identifyobstacles and opportunities for improving sustainability through circularfurniture management. A mixed-methods approach was employed, combiningsurveys and focus group interviews with managers responsible for furniturestrategies and representatives from procurement organisations. The resultsrevealed a growing awareness and commitment to circularity, but alsochallenges such as a lack of clear responsibility, resource constraints, andknowledge gaps. The study also found that wood, as a durable and repairablematerial, could mitigate obstacles and enhance circular strategies. However,clearer definitions and sustainability criteria for wooden furniture inprocurement were needed. The study emphasised a multifaceted approach topromote circular furniture management, including increased resources,improved communication, changes in procurement, and clearer guidelines.