<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland.</p> / <p>Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.</p>

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland. / Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.</p><p><strong>Empiri: </strong>Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers.</p><p><strong>Methodology: </strong>We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles.</p><p><strong>Result: </strong>The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.</p>

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet. Empiri: Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar. Slutsats: Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering. / Aim: The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers. Methodology: We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used. Theoretical perspectives: The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity. Empirical foundation: Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles. Result: The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.

Syftet med studien var att behandla utvärderingsfasen inom offentliga upphandlingar och mer specifikt från ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att få bra kvalitet till ett lågt pris. De kan utföras genom lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begärda avslutade upphandlingar kunde modeller som använts identifieras ända ner till dess korresponderande matematiska modell. Poängvägningsmodeller anses inte konsistenta på grund av att de påverkas av irrelevanta variabler likaså den relativa kvalitetsvärderingsmodellen i teorin. Detta betyder att icke intressanta anbud påverkar utfallet för de andra anbuden. Studien visade att det med fördel går att välja den relativa kvalitetsvärderingsmodellen över poängvägningsmodellerna då den inte lider av problemet med irrelevanta variabler. Genom analys likställs den relativa kvalitetsvägningsmetoden med den mer resurskrävande kvalitetsvägningsmetoden som använder sig av absolut påslag/avdrag. Analys visade att rangordningen av anbuden inte förändrades. Genom en känslighetsanalys visades att viktningen för kvalitet och pris från poängvägningsmetoden inte spelade någon roll i den relativa kvalitetsvärderingsmodellen, även detta till fördel då den många gånger godtyckligt sätts av upphandlaren. / The purpose of this study was to address the evaluation phase within the area of public procurement and more specifically, from a supplier perspective. Public procurement is carried out in order to get good quality at a low price. The procurement can be performed by the lowest price or by the most economically advantageous tender. Previously concluded contracts were requested and the evaluation model that they used was identified and also it’s corresponding mathematical model. The score-weighted models were not consistent because they depended on irrelevant variables, as did the relative quality-weighted model in theory. This means that non-competitive tender affects the outcome of the other tenders. The study showed that it is more beneficial to choose the relative quality-weighted model over the score-weighting model, as it does not suffer from the irrelevant variable situation. The relative quality-weighted model is equivalent to the more superior quality-weighted model with discrete premium/discounts. This is the case as the ranking of the tenderers bids were the same in the two models. Furthermore, it was shown through a sensitivity analysis, that the weighting for the quality and the price from the score-weighted model played no role in the relative quality-weighted model; this is also an advantage as the purchaser often arbitrarily sets it.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats. Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar. Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.

Since 1994, the Public Procurement Act has undergone changes aimed to improve the procurement process and promoting innovation. In order to promote innovation there are a number of government agencies that offer financial assistance, especially to small business with innovative ideas. Despite these efforts, newly established small businesses have difficulties entering the market. The study investigates whether changes have been made in the public procurement of medical devices with regard to price and quality prioritization. The priority criteria is presented by the contracting authority as percentage in the allocation criteria. The study is limited to in vitro diagnostic products contracting in Swedish healthcare between the years 2009 and 2015. All tenders, companies that apply for participation in procurement, were analyzed based on sales, number of employees and year of establishment with the purpose of evaluating differences between winning tenders and other tenders. The result shows that prioritization has been increasingly on price rather than the quality. Regarding the winning tenders the study shows that larger, more established companies dominates the market. Noteworthy is that this dominance has increased over theses last years. The increase may be due to a spiral effect that is created when winning tenders get an increased economic power.

Public procurement amounts to a significant part of Sweden's GDP. Nevertheless, it is an overlooked sector characterized by low digitization and inefficient competition where bids are not submitted based on proper mathematical tools. This Thesis seeks to create a structured approach to bidding in cleaning services by determining factors affecting the participation and pricing decision of potential buyers. Furthermore, we assess price prediction by comparing multiple linear regression models (MLR) to support vector regression (SVR). In line with previous research in the construction sector, we find significance for several factors such as project duration, location and type of contract on the participation decision in the cleaning sector. One notable deviant is that we do not find contract size to have an impact on the pricing decision. Surprisingly, the performance of MLR are comparable to more advanced SVR models. Stochastic dominance tests on price performance concludes that experienced bidders perform better than their inexperienced counterparts and companies place more competitive bids in lowest price tenders compared to economically most advantageous tenders (EMAT) indicating that EMAT tenders are regarded as unstructured. However, no significance is found for larger actors performing better in bidding than smaller companies. / Offentliga upphandlingar utgör en signifikant del av Sveriges BNP. Trots detta är det en förbisedd sektor som karakteriseras av låg digitalisering och ineffektiv konkurrens där bud läggs baserat på intuition snarare än matematiska modeller. Denna avhandling ämnar skapa ett strukturerat tillvägagångssätt för budgivning inom städsektorn genom att bestämma faktorer som påverkar deltagande och prissättning. Vidare undersöker vi prisprediktionsmodeller genom att jämföra multipel linjära regressionsmodeller med en maskininlärningsmetod benämnd support vector regression. I enlighet med tidigare forskning i byggindustrin finner vi att flera faktorer som typ av kontrakt, projekttid och kontraktsplats har en statistisk signifikant påverkan på deltagande i kontrakt i städindustrin. En anmärkningsvärd skillnad är att kontraktsvärdet inte påverkar prissättning som tidigare forskning visat i andra områden. För prisprediktionen är det överraskande att den enklare linjära regressionsmodellen presterar jämlikt till den mer avancerade maskininlärningsmodellen. Stokastisk dominanstest visar att erfarna företag har en bättre precision i sin budgivning än mindre erfarna företag. Därtill lägger företag överlag mer konkurrenskraftiga bud i kontrakt där kvalitetsaspekter tas i beaktning utöver priset. Vilket kan indikera att budgivare upplever dessa kontrakt som mindre strukturerade. Däremot finner vi ingen signifikant skillnad mellan större och mindre företag i denna bemärkning.