Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart.  Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag.  Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.

Världen står inför stora klimatutmaningar och det finns idag många verksamheter som har en negativ inverkan på miljö och klimat. Detta har lett till att FN har satt upp nya klimatmål som har inspirerat den svenska regeringen till en lagändring som medfört en ny hållbarhetslag i Sverige som syftar till att öka ansvarstagandet hos svenska företag. Syftet med den här studien var att undersöka hur HR-funktionen i några branscher på den svenska marknaden arbetar med miljömässig hållbarhet och arbetets övergripande frågor handlar om vilken roll HR har i miljömässigt hållbarhetsarbete samt hur de arbetar för att säkerställa kompetensen inom området. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer. Av studien framkom att HR:s främsta roll i miljömässigt hållbarhetsarbete är som kommunikatör och avsändare samt att utbildning togs upp som en av de främsta bitarna där HR är med och bidrar till organisationens miljöprestationer.

Hållbarhet är ett viktigt ämne i dagens samhälle med tanke på de globala utmaningar som världen står inför, såsom exempelvis klimatförändringar och hållbart resursutnyttjande. Outsourcing är en populär affärsstrategi bland företag som kan resultera i att flödeskedjan blir mer komplicerad. Eftersom outsourcing innebär att företag lägger ut en eller flera processer i försörjningskedjan till externa parter i andra länder, kan outsourcing leda till ökade utsläpp av växthusgaser och överlag en försämrad miljö i länder där produktionen tar plats. Därav spelar företagen en viktig roll i att hantera dessa utmaningar genom att integrera miljömässiga och sociala frågor i sin verksamhet och ta ansvar för sin påverkan på samhället och miljön. Vi har därför i detta arbete valt att fokusera på den miljömässiga aspekten kopplat till outsourcing eftersom vi anser att det finns ett gap i forskningen där. Mycket av den tidigare forskningen har även fokuserat på de sociala frågorna istället för det miljömässiga.  Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att skapa en förståelse för hur svenska företag arbetar med att uppnå miljömässig hållbarhet i de outsourcade delarna av försörjningskedjan, samt vilka utmaningar de möter i detta arbete. Vi genomförde totalt sex intervjuer med svenska företag som verkar inom olika branscher, där vi valt att dela in dem i klädindustrin och tillverkande industri. Genom en tematisk analys identifierade vi sex huvudteman som ledde till två primära frågor som hjälpte oss att besvara forskningsfrågan. Det framgick att val av leverantörer, kontroll av leverantörer, implementering av hållbarhetslösningar, mätning av hållbarhetsprestationer och grön omställning var viktiga delar i hur företag arbetar för att uppnå miljömässiga försörjningskedjor vid outsourcing. Gemensam förståelse, ekonomiska drivkrafter och resursbegränsningar har identifierats som utmaningar i att uppnå en miljömässigt hållbar outsourcing. Därefter skapades ett ramverk baserat på analysen, med syfte att stödja företag i deras strävan att uppnå miljömässigt hållbara försörjningskedjor vid outsourcing. Ramverket har delats upp i två delar: aktiviteter och förutsättningar som krävs för en miljömässigt hållbar försörjningskedja vid outsourcing. Förutsättningarna är gemensam förståelse, grön omställning och ekonomiska drivkrafter, dessa verkar som en grund i arbetet för miljömässigt hållbara försörjningskedjor. Aktiviteterna beskriver mer det vad företagen faktiskt gör, vilket är val av leverantörer, kontroll av leverantörer och underleverantörer, implementering av hållbarhetslösningar samt mätning av hållbarhetsprestationer.

Syfte: Denna studie ämnar bidra till förståelse för hur företag i praktiken kan arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) samt bistå med nya insikter till forskningsområdet då tidigare genomförda studier påvisat stor resultatspridning, främst fokuserat på avkastningsbaserade mått samt försökt hitta ett alltför generellt samband. Metod: Inledningsvis redovisas en litteraturstudie som definierar och kategoriserar begreppen CSR och finansiell prestation. Därefter redovisas effekter från respektive kategori av CSR på kostnader, intäkter eller avkastning från tidigare studier med hjälp av fem hypoteser. Därefter redovisas studiens empiriska undersökning som består av kvalitativ data från åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från sex olika företag. Resultat och slutsats: Studien reder ut hur företag bör gå tillväga för att arbeta med CSR och förklarar att CSR medför initialt ökade kostnader men att det på lång sikt genererar intäkter och avkastning. Resultat från den empiriska undersökningen ger stöd åt tidigare studiers resultat. Däremot visade den empiriska undersökningen på få nya samband mellan kategorierna för CSR och kostnader, intäkter och avkastning.

Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat. Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. . Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål. Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

<p>Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem.</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat.</p><p>Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. .</p><p>Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.</p>

Miljömässig hållbarhet fokuserar på att bevara jordens naturresurser och att minska skadlig miljöpåverkan. De små och medelstora företagen vill ofta vara med och bidra till hållbar utveckling, men det kan dock vara problematiskt då det saknas lämpliga verktyg och metoder. Vi vill med denna studie kartlägga möjliga tillvägagångssätt för att utforma miljöpolicy och miljömål för små och medelstora företag. Vi ämnar även utveckla en modell som beskriver ett möjligt sätt att gå tillväga. Modellen avses slutligen appliceras på en koncern i praktiken, för att ta fram policy och mål. I arbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod där två intervjuer utförts i syfte att kartlägga möjliga tillvägagångssätt. För att ta fram policy och mål för koncernen har vi använt aktionsforskning, där vi utfört intervjuer och observationer på plats. Resultatet av studien pekar på att det inte är möjligt att generellt säga hur små och medelstora företag ska gå tillväga i utvecklandet av miljöpolicy och miljömål. Vi har däremot funnit modellen som utvecklats användbar i utformandet av policy och mål i praktiken.

Bakgrund: Miljöhänsyn utgör en påtaglig konkurrensfaktor hos dagens företag. Samtidigt finns barriärer mot grönare verksamheter. Miljöaktiviteter upplevs problematiska att operationalisera och att affärsmässigt motivera. Forskare har identifierat lean-modellens resurseffektivitet och operationaliseringsverktyg som en potentiell lösning. Däremot finns begränsat stöd för hur lean kan miljöanpassas i en inomorganisatorisk kontext. Således är det relevant att kartlägga hur svenska lean-företag organisatoriskt samordnar miljöaspekter och lean-aktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att utreda hur miljöaspekter och lean-aktiviteter organisatoriskt kan samordnas för att realisera de fördelar ett integrerat arbetssätt kan medföra. Därtill ger studien konkreta rekommendationer för verksamheter liknande de studerade. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi. Den empiriska undersökningen utgörs av en fler-fallstudie innefattande 23 intervjuer med lean- och miljörespondenter på 12 företag. Företagen har klassificerats i en kartläggande analysmodell för att ge upphov till diskussion om styrningsområdenas integreringspotential. Slutsats: Resultatet visar trots positiv teoretisk motivering samt förståelse för lean-modellens positiva miljöpåverkan att majoriteten av de studerade verksamheterna inte nått höga integreringsnivåer. Vi menar att miljöarbetet bör anpassas för att passa lean-modellens struktur. En tydligare miljömässig ansvarsfördelning, tvärfunktionellt arbete, ned-brutna miljömål, integrerad måluppföljning samt inkludering av miljö-aspekter i daglig styrningsmetodik kan medföra såväl kostnads-besparingar som stärkt miljömässig hållning. / Background: In today’s businesses the awareness is increasing on the environmental impact as a significant competitive factor. At the same time, companies face barriers developing into a greener company. The environmental activities are experienced as challenging to operationalize and commercially justify. Researchers have identified resource efficiency and the operationalizing tools of the lean model as potential solutions. However, there is limited research on how lean can be adapted to environmental aspects in an organizational context. This study is therefore essential to chart how Swedish manufacturing companies co-ordinates the lean and environmental activities organizationally. Aim: The purpose of the study is to investigate how lean and environmental activities can be coordinated organizationally to obtain the advantages of an integrated approach. This in order to present recommendations for similar companies. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy. The empirical study includes 23 interviews with lean and environmental respondents from 12 manufacturing companies in a multiple case study design. The companies have been charted in an analytical model to provide a discussion on potential integration of the management areas. Conclusion: The findings of the study indicate that the majority of the companies have not reached a high integration level despite theoretical statements and the awareness that positive effects of the lean-model can be obtained through an environmental perspective. We consider that the environmental activities should be adapted into the lean-model structure. More distinct delegation of environmental responsibilities, cross-functional teams, degraded goals, integrated measuring systems and inclusion of the environmental aspects in the daily management can result in financial savings and enhanced environmental sustainability.

In today’s society the environmental impact of the construction industry is a major problem. Something that should be pursued is a more sustainable construction in which economic, social and environmental sustainability cooperate. The choice of building materials plays a significant role in creating a more sustainable development. In order to further encourage the development within sustainable building materials, the public sector is an important participant. In Karlstad, the municipality has decided to build a new school building in the residential area Färjestad. In this study, two different framework materials will be compared through an economical and environmental perspective where social aspects are considered in form of sound and fire requirements. The materials that will be compared are cross-laminated timber, CLT, and prefabricated reinforced concrete. The purpose of the study is to find out which of the materials is most economically and environmentally advantageous. In a school building, high demands are made regarding sound reduction and fire safety, which must be taken into account while calculating dimensions of the framework materials. The materials that will compared differ in several ways. Reinforced concrete has a high mechanical strength and is heavy which makes it steady and favorable to be used in tall buildings. Concrete is inorganic which also makes it fire and moisture resistant. CLT is made of minimum three layers of cross-glued wood boards which creates a stable and isotropic building material. In relation to its light weight CLT has great mechanical properties. Wood in general is an organic and combustible material, however cross-laminated timber has relatively good fire and moisture properties. In order to reach a result extensive calculations are made to decide the proportion of the two framework materials. The dimensions that are calculated are used to further calculate the costs of the project and the amount emissions of carbon dioxide equivalents. The economical calculation is primarily calculated by using BidCon. To calculate emissions of carbon dioxide equivalents, environmental product declarations, EPD, are used. The EPD: s reports the global warming potential for each material. The result of the economic calculation shows that a framework of CLT is slightly more expensive than a corresponding framework of prefabricated reinforced concrete. The calculations of carbon dioxide equivalent emissions show that the reinforced concrete contributes to more than twice as much emissions as a framework of CLT. From an economic perspective, prefabricated reinforced concrete framework is more profitable, but from an environmental perspective, cross-laminated timber is more beneficial.