Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar fenomenet hållbar utveckling i förskolan och dess läroplan. Studien utgår från två frågeställningar som lyder • Hur uppfattar förskollärare de tre dimensionerna av hållbar utveckling? • Hur uppfattar förskollärarna att fenomenet hållbar utveckling implementeras i förskolans praktik? Studien har en fenomenografisk ansats där begrepp som uppfattning, likheter, skillnader samt variation står i fokus. Via semistrukturerade intervjuer har variationen av förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling trätt fram. Intervjuerna har analyserats och kategoriserats utifrån en analysmodell bestående av sex steg som resulterat i tre beskrivningskategorier. Kategorierna har ramat in det mest väsentliga beskrivningarna och de mest framträdande uppfattningarna som de intervjuade förskollärarna gett uttryck för. Resultatet av intervjuerna visar att hållbar utveckling i förskolan uppfattas som tvetydigt och tolkningsbart, att det är beroende av tid samt att arbetet med hållbar utveckling är både spontant och planerat. Utifrån den fenomenografiska ansatsen är vår studie induktiv, vilket ligger till grund för att en teoretisk modell skapats utifrån studiens resultat. I den teoretiska modellen synliggörs teoretiska slutsatser om hur hållbar utveckling i förskolan kan förbättras utifrån förskollärarnas uppfattningar. En central slutsats är att samtliga av de tillfrågade förskollärarna har kännedom om begreppet hållbar utveckling men att ämnet behöver prioriteras. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>