BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang. Det fram-kommer även övriga faktorer såsom exempelvis beröm och utmanande aktivitet som för-skollärarna menar inverkar på barnets self-efficacy. / Program: Lärarutbildningen

Fysisk aktivitet är viktigt för alla individer för en god hälsa och ett gott välbefinnande och inte minst för barnens lärande och utveckling. Därför undersöks hur förskollärare uppfattar deras möjligheter samt begränsningar på ett likvärdigt sätt arbeta med fysisk aktivitet tillsammans med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Undersökningen utgår från specialpedagogiska perspektiv med fokus på ett kompensatoriskt, kritiskt samt ett dilemmaperspektiv. Intervjuerna och resultatet analyserades i två steg, först utifrån en tematisk analys bestående av sex steg, sedan i en teoretisk analys. Resultatet visar en enad förståelse hos förskollärarna vad fysisk aktivitet är samt betydelsen av att vara fysisk aktiv i förskolan. De beskriver även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett komplext begrepp som kan vridas och vändas. Förskollärarnas uppfattning om fysisk aktivitet tillsammans med barn i behov av särskilt stöd visar sig på olika sätt utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Förskollärarna intar olika specialpedagogiska perspektiv i olika situationer beroende på barnets behov och förutsättningar / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar fenomenet hållbar utveckling i förskolan och dess läroplan. Studien utgår från två frågeställningar som lyder • Hur uppfattar förskollärare de tre dimensionerna av hållbar utveckling? • Hur uppfattar förskollärarna att fenomenet hållbar utveckling implementeras i förskolans praktik? Studien har en fenomenografisk ansats där begrepp som uppfattning, likheter, skillnader samt variation står i fokus. Via semistrukturerade intervjuer har variationen av förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling trätt fram. Intervjuerna har analyserats och kategoriserats utifrån en analysmodell bestående av sex steg som resulterat i tre beskrivningskategorier. Kategorierna har ramat in det mest väsentliga beskrivningarna och de mest framträdande uppfattningarna som de intervjuade förskollärarna gett uttryck för. Resultatet av intervjuerna visar att hållbar utveckling i förskolan uppfattas som tvetydigt och tolkningsbart, att det är beroende av tid samt att arbetet med hållbar utveckling är både spontant och planerat. Utifrån den fenomenografiska ansatsen är vår studie induktiv, vilket ligger till grund för att en teoretisk modell skapats utifrån studiens resultat. I den teoretiska modellen synliggörs teoretiska slutsatser om hur hållbar utveckling i förskolan kan förbättras utifrån förskollärarnas uppfattningar. En central slutsats är att samtliga av de tillfrågade förskollärarna har kännedom om begreppet hållbar utveckling men att ämnet behöver prioriteras. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.