Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

<p>Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. </p><p>Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys. Nulägesanalysen har visat att det i dagsläget finns stora skillnader mellan de båda företagen. Dels finns stora skillnader på hur marknaderna ser ut och hur man arbetar mot sina kunder. Det här har på ett naturligt sätt skapat olika arbetssätt. </p><p>Vi presenterar en rad förändringar som skulle behövas för att på sikt kunna genomföra en centralisering. Resultatet pekar på att de förändringar som är möjliga att genomföra bygger på att det nya datasystemet ökar integreringen mellan företagen. Vi anser att Jens S bör fokusera på direktleveranser till marknaderna för vissa produkter i stället för att genomföra en traditionell centralisering. Problemet kvarstår dock då produkterna är standardprodukter och lätt utbytbara mot konkurrerande varumärken vilket ställer höga krav på transporterna och tillgänglighet. Detta leder oss in på en andra slutsats att dagens transportavtal bör effektiviseras samt på något sätt minska antalet transportörer.</p>

Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys. Nulägesanalysen har visat att det i dagsläget finns stora skillnader mellan de båda företagen. Dels finns stora skillnader på hur marknaderna ser ut och hur man arbetar mot sina kunder. Det här har på ett naturligt sätt skapat olika arbetssätt. Vi presenterar en rad förändringar som skulle behövas för att på sikt kunna genomföra en centralisering. Resultatet pekar på att de förändringar som är möjliga att genomföra bygger på att det nya datasystemet ökar integreringen mellan företagen. Vi anser att Jens S bör fokusera på direktleveranser till marknaderna för vissa produkter i stället för att genomföra en traditionell centralisering. Problemet kvarstår dock då produkterna är standardprodukter och lätt utbytbara mot konkurrerande varumärken vilket ställer höga krav på transporterna och tillgänglighet. Detta leder oss in på en andra slutsats att dagens transportavtal bör effektiviseras samt på något sätt minska antalet transportörer.

Flygbranschen är en marknad där det idag raåder hård konkurrens. Detta betyder att flygbolag är mycket kostnadsmedvetna vilket i sin tur sätter stor press på alla parter inblandade i flygbolagens försörjningskedja - inte minst på flygcateringföretag. Flygbolag förväntar sig kvalitet, i tid, till ett så lågt pris som möjligt. I det här examensarbetet har ett flygcateringföretags försörjningskedja studerats som en fallstudie i syfte att undersöka om en utvidgning i form av ett logistikcenter kan effektivisera catering av norra Sverige. Även om anläggningslokalisering är ett i litteraturen väl studerat ämne bidrar det här examensarbetet med att belysa hur ett sådant problem kan te sig i en bransch med stränga säkerhetskrav. Exempelvis kan transporter inte samköras med andra typer av varor utan att de måste röntgas vid ankomst till flygplats, vilket kostar både tid och pengar. Leverantörer kan i flera fall inte väljas fritt utan att det innebär en ökad hanteringskostnad på grund av säkerhetsföreskrifter. Detta gör att en anläggnings lokalisering är av största vikt då andra delar av försörjningskedjan kan vara svårare att förändra än i andra branscher. I examensarbetet undersöks var en anläggning ska placeras för att minska transportkostnaderna till flygplatser i norrlandsregionen. Genom att formulera problemet som ett diskret anläggningsproblem utan kapacitetsbegränsning rekommenderas Umeå som optimal placering med hänsyn till transportkostnad baserat på vägavstånd. Hänsyn har även tagits till kvalitativa faktorer så som tillgång på arbetskraft och tillgång till infrastruktur. Vidare undersöks även lokalkostnad för en industrilokal i Umeå och personalbehovet uppskattas. Till sist har även risker med att placera en anläggning i norra Sverige undersökts. Examensarbetets slutsats är att investeringen bedömds lämplig utifrån ett transport-, lokal och personalkostnadsperspektiv. Däremot finns det risker kopplade till bemanningen på logistikcentret. Arbetsuppgifterna på logistikcentret kommer att vara relativt få och spridda över olika tider vilket gör det svårt att schemalägga personal på ett lämpligt sätt. Detta förvärras av det faktum att logistikcentret bara kommer att vara öppet under en period av sex månader varje år, vilket innebär att ny personal med största sannolikhet kommer att behöva rekryteras inför varje ny säsong.

Företag kan bidra till en hållbar utveckling genom att arbeta med frågor som rörmiljömässiga och sociala aspekter. De kan sedan redovisa dessa i form av enhållbarhetsredovisning vilket är en redovisning som blir allt viktigare för alla branscher,inte minst livsmedelsbranschen. Idag måste dessutom många företag upprätta enhållbarhetsredovisning i och med ändringen 6 kap. 10 § ÅRL. Syftet med enhållbarhetsredovisning är att assistera företag att sätta upp mål och mäta deras prestationsamtidigt som de bidrar till en hållbar ekonomi och utveckling. Livsmedelsbranschen ären bransch som de flesta individer kommer i kontakt med och är den bransch som harstörst inverkan på hur människor interagerar med resurser från naturen. Företag inomdenna bransch består av en lång försörjningskedja med fristående enheter som blandannat fokuserar på hur maten produceras, transporteras, förpackas och hanteras. Dåintressenternas medvetenhet sträcker sig längre än det enskilda företaget är det ocksåviktigt att fokusera på hela försörjningskedjan i denna studie. Detta gör branschenintressant att studera. Syftet med denna studie är att studera varför företag inom livsmedelsbranschenväljer de väsentligheter som deras hållbarhetsredovisning innehåller. Vidare är ettdelsyfte att studera om de studerade företagen redogör för de valda väsentligheterna förhela sin försörjningskedja. För att besvara syftet har en dokumentstudie genomförts på tremarknadsledande livsmedelsföretag i Sverige, detta genom att studerahållbarhetsredovisningar för verksamhetsåren 2016 och 2017. En kvalitativ intervju haräven genomförts med en riskkonsult från en revisionsbyrå för att vidga perspektivet. Denteoretiska grunden utgår från intressentteorin samt legitimitetsteorin. Dessa har använtsför att analysera den inhämtade empirin. Studien har visat att företag inom livsmedelsbranschen själva väljer vilkaväsentligheter som ska redovisas samt att de utgår från vad deras intressenter anser ärviktigt. Livsmedelsföretag utgår också från riktlinjer, exempelvis GRI som har tagit framkategorier som är viktiga att redovisa specifikt för denna bransch. De väsentligheter somintressenterna, de studerade företagen samt informanten ansåg vara väsentligt att redovisainom livsmedelsbranschen var arbetsförhållanden, djurvälfärd, utsläpp och avfall samtproduktmärkning. För dessa fyra kategorier redogjorde alla företagen förförsörjningskedjan i arbetsförhållanden, djurvälfärd och produktmärkning varav ett ävenredogjorde för utsläpp och avfall. / Companies can contribute to a sustainable development by working on issues related toenvironmental and social aspects. They can then report these issues in a sustainabilityreport, which is a report that is becoming increasingly important for all industries, notleast the food industry. Today, many companies need to do a sustainability report as ofthe amendment in 6 chap. 10 § ÅRL. The purpose of sustainability reporting is to assistcompanies to set goals and measure their performance while contributing to a sustainableeconomy and development. The food industry is an industry that most individuals comeinto contact with and the industry has been influenced by how people interact withnatural resources. Companies in this industry consist of a long supply chain ofindependent units that focus, inter alia, on how the food is produced, transported, packedand handled. As stakeholders' awareness goes beyond the individual company, it is alsoimportant to focus on the entire supply chain in this study. This makes the industryinteresting to study. The purpose of this study is to demonstrate why companies in the food industrychoose the materiality that their sustainability report contains. Furthermore, a partialpurpose is to study if the companies studied describe the selected materiality for theirentire supply chain. In order to answer the purpose, document studies have beenconducted on three market leading food companies in Sweden, by studying sustainabilityreports for the financial years 2016 and 2017. A qualitative interview has also beenconducted with a risk consultant from an audit firm to broaden the perspective. Thetheoretical reference is based on the stakeholder- and legitimacy theory. These have beenused to analyze the collected empiricism. The study has shown that companies in the food industry choose themselves theactual materiality that should be reported, and what their stakeholders consider important.Food companies also base their materiality on guidelines, such as GRI, which havedeveloped categories that are important to account specifically for this industry. Themateriality that the stakeholders, the companies studied, and the informant considered tobe significant in the food industry were working conditions, animal welfare, emissionsand waste, as well as product labeling. For these four categories, all companiesintroduced the supply chain in their sustainability report for working conditions, animalwelfare and product labeling, of which only one reported emissions and waste.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur interaktionen mellan aktörer i en försörjningskedja påverkar prestationsmålen hos fokalföretaget. För att uppfylla syftet och möjliggöra att svara på det så har det brutits ner i två frågeställningar som lyder:   Hur påverkar koordineringsfaktorer en försörjningskedja med flera aktörer involverade?   Hur påverkar koordineringsfaktorerna fokalföretagets prestationsmål i försörjningskedjan? Metod – För att uppfylla syftet och svara på studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på Proton Engineering. Insamlingsteknikerna intervjuer, observationer och dokumentstudier har använts. Den insamlade data analyserades med det teoretiska ramverket och genererade i studiens resultat.   Resultat – Studiens resultat visade att de koordineringsfaktorer som påverkar flest prestationsmål är integrerad försörjningskedja, överenskomna visioner och mål och gemensamma beslut gällande produktionsplanering. Företag bör arbeta med dessa koordineringsfaktorer då de har en stor betydelse och påverkan på försörjningskedjan och hur väl den kan uppnå sina prestationsmål.   Implikationer – Studien tar inte fram någon ny teori utan belyser redan befintlig teori. Studien kan användas som diskussionsunderlag för andra organisationer, den kan också komma att användas till vägledning för organisationer som arbetar med prestationsmål. Eftersom de kan se vilka koordineringsfaktorer som påverkar deras mål och hur.   Begränsningar – Studiens främsta begränsning är att koordineringsfaktorerna hittades sent i arbetsprocessen och därav kan ha bidragit till att författarna inte kunnat identifiera alla faktorer som funnits hos fokalföretaget.

Bakgrund: Begreppet hållbar utveckling fick först sin spridning i slutet av 80-talet då Brundtlandrapporten publicerades och har sen dess fått allt större betydelse i samhället. Intresset för hållbarhet har på senare tid utmynnat i en ökad efterfrågan på närproducerade livsmedel. Närproducerade livsmedel skapar värde för det lokala samhället, medför kortare transporter och ökar livsmedlets spårbarhet. Det finns dock ingen officiell definition av vad närproducerat innebär. Närproducerat är inte likställt med hållbart ur ekonomisk, ekologisk och social mening, därför är det viktigt att arbeta med styrning av hållbarhet i initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Svårigheter med hållbarhetsarbetet påträffas ofta i försörjningskedjan. Styrning av leverantörer i försörjningskedjan är därmed ett sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Vi har identifierat fyra kritiska moment i styrningen av lokala leverantörer mot en hållbar försörjningskedja; implementering, val och utvärdering, samarbete samt kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel styr sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja, genom att studera litteratur och praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Slutligen bidrar vi med en vägledande och inspirerande modell över hur företag bör styra sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja. Metod: För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi använt oss av en abduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Detta material har analyserats för att finna likheter och skillnader mellan initiativen och mellan teori samt praktik. Slutsats: Vi har kommit fram till att när hållbarhet genomsyrar initiativets strategi, mål och kultur underlättar det beslutsfattandet gällande leverantörsstyrning mot hållbarhet. Vi har även sett att intuition används mer i praktiken vid val och utvärdering av leverantören. Närhet till leverantören möjliggör en god relation och sänker barriärer, vilket underlättar styrningen. Slutligen har vi sett att initiativen i vår undersökning har olika karaktär vilket också har betydelse för deras styrning.

Många av dagens försörjningskedjor är komplexa och globala. Detta skapar utmaningar för företagen som arbetar med produkter som ska passera flera leverantörer innan de når slutkund. Blockchain är en teknik som kan förenkla företagens arbete med att styra försörjningskedjan och kontrollera de processer som sker inom och mellan varje aktör i kedjan. Detta görs genom att tekniken tillför spårbarhet och transparens där varje aktör måste dela med sig av information rörande produkten och de processer som genomförs. Genom detta kan företaget bekräfta och redovisa en produkts historik och ursprung. Det ställs idag högre krav från samhället och konsumenten som bidrar till att företag känner en ökad press att arbeta för att skapa spårbara och transparanta försörjningskedjor. Forskningen beskriver flera positiva fördelar med blockchain-tekniken inom försörjningskedjan, trots detta finns det få praktiska exempel på företagsmarknaden där företag implementerat blockchain. Denna studie har avsett att besvara forskningsfråga: Vad har företag för inställning till blockchain i försörjningskedjan?  Denna studie avser besvara syftet genom en kvalitativ forskningsmetod. Detta eftersom forskarna eftersträvat att få en djupare förståelse för problemområdet. Studien ämnar undersöka och identifiera faktorer som påverkar implementeringsgraden av blockchain i företag som arbetar med globala försörjningskedjor.  Studien använder semi-strukturerade intervjuer och dokumentation från företag. Det respondenter som deltagit i studien representerar företag som implementerat blockchain och konsultföretag som arbetar med att hjälpa företag att implementera tekniken. Respondenterna beskriver att de finns flera möjligheter med blockchain teknologin men att den även kommer med utmaningar som måste mötas innan en full implementering kan ske inom företaget.  Studiens resultat visar att företagens egen inställning till blockchain är att teknologin är problematisk, påverkas av externa faktorer och utmanande men även givande. Studien belyser även faktorer som kan vara avgörande om företag väljer att implementera samtidigt som studien även identifierat hinder. Det faktorer som gör att företag väljer att implementera blockchain är spårbarhet, transparens, lagkrav och hållbarhet. De faktorer som hindrar och försvårar en implementering är okunskap kring tekniken, aktörer som motsätter sig informationsdelning och slutligen omvärldens påverkan. Vår slutsats är där med att okunskap är den primära faktorn till varför implementering av blockchain inom den svenska företagsmarknaden är låg.

De sociala hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer aktuella i takt med att globalisering, outsourcing och inköp från olika världsdelar ökar allt mer samtidigt som nätverken av leverantörer och aktörer expanderar, vilket är en av anledningarna till att komplexiteten i försörjningskedjorna växer. Problem som dåliga arbetsvillkor, obeaktade regler och oetiskt arbetssätt i försörjningskedjan har uppmärksammats både i näringslivet samt i bredare aspekter av samhället. Trots uppmärksamheten saknas tydliga definitioner kring innehållet i begreppet social hållbarhet. Denna studie avser att undersöka de möjligheter och utmaningar kring social hållbarhet som kan uppstå i försörjningskedjan vid inköp av tjänster. Den teoretiska referensramen ämnar att definiera social hållbarhet samt ge en förståelse kring hur begreppet kan implementeras och användas vid inköp av tjänster. Vidare beskriver teorikapitlet i vilka former de sociala aspekterna appliceras i en kontext av försörjningskedjor. Genom en kvalitativ studie har data samlats in och analyserats för att kunna besvara studiens syfte. Den huvudsakliga slutsatsen som presenteras är att bristen på en tydlig definition av social hållbarhet kan försvåra arbetet i frågan. Vidare framställs att hänsynstagande till de sociala aspekterna i kombination med samarbete mellan leverantör och köpare är viktiga att beakta vid inköp av tjänster. / Social sustainability issues have become increasingly relevant as globalization, outsourcing and purchasing from different continents grow ever more while the networks of suppliers and actors keeps expanding, which is one of the reasons for the growth of supply chain complexity. Problems such as poor working conditions, unregulated rules and unethical working practices in the supply chain have been highlighted in the business community as well as in broader aspects of society. Despite the attention there are no clear definitions about the content of the concept social sustainability. This study aims at investigating the opportunities and challenges of social sustainability that may arise in the supply chain when purchasing services. The theoretical frame of reference aims at defining social sustainability as well as an understanding of how the concept can be implemented and used when purchasing services. Furthermore, the theory chapter describes in what forms the social aspects are applied in a context of supply chains. Through a qualitative study, data has been collected and analyzed to answer the purpose of the study. The main conclusion presented is that the lack of a clear definition of social sustainability can complicate the work in question.Furthermore, we present that consideration given to the social aspects in combination with the cooperation between supplier and buyer is important to take into account when purchasing services.

Det här examensarbetet utforskar hur covid-19 har förändrat sättet för industriföretag i norra Sverige att arbeta med supply chain risk management, där fokus ligger på de två processerna riskidentifiering och begränsningsstrategier. Supply chain risk management är ett växande ämne som fått allt mer uppmärksamhet hos forskare. Fortsättningsvis har existerande litteratur visat att covid-19 fick stora effekter på företags försörjningskedjor i form av störningar och att förändringar inom arbetet med risker tagit sin början. Däremot saknas forskning på hur förändringarna fortsatt utvecklas fram till idag som en konsekvens av pandemin. Därav saknas ett helhetsperspektiv över vilka förändringar som har skett från innan covid-19 fram tills idag. Vidare har existerande litteratur framhållit riskidentifiering och begränsningsstrategier som de två mest kritiska processerna i supply chain risk management och därför valde vi att rikta in studien på just dem. Fortsättningsvis har norra Sverige valts som geografisk kontext för studien eftersom det hittills varit ett outforskat område. Dessutom har industriföretag varit föremål för studien då de ofta har globala och komplexa försörjningskedjor. Syftet med den här studien är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur industriföretag belägna i norra Sverige har förändrat arbetet med riskidentifiering och riskbegränsning inom processen supply chain risk management från tidsperioden innan covid-19, under covid-19 och tiden efter covid-19. I studien genomfördes 6 semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika industriföretag i norra Sverige. En kvalitativ metod valdes för den här studien, tillsammans med ett induktivt synsätt, vilket har gett oss flera insikter om hur industriföretag förändrat sitt sätt att arbeta med risker från innan covid-19 till efter.  För det första indikerar våra resultat att en förändring som har skett är att förståelsen har ökat under covid-19, för hur pandemier fungerar och vilka konsekvenser en pandemi kan orsaka för företagens verksamhet, från att knappt ha existerat innan covid-19. Det här medförde att företagen implementerade en mer strukturerad riskidentifiering och började arbeta mer konsekvent med riskidentifiering under covid-19. För det andra observerades en förändring där en övergång skett från fysiska riskidentifierings möten till digitala riskidentifierings möten, vilket berodde på social distansering. Samtidigt som mötensfrekvensen ökade för att kunna identifiera kritiska komponenter för verksamheten. För det tredje kunde resultatet visa att det har skett en förändring från att företag haft liten kunskap om leverantörer och avancerade datasystem under covid-19, till att de efter covid-19 införde verktyg för att förstå leverantörer tillsammans med avancerade datasystem. För det fjärde visar resultatet att företagen arbetade med leverantörer utifrån just-in-time innan covid-19, vilket förändrades under covid-19 då företagen blev medvetna om just-in-times utsatthet. För det femte påvisar resultatet att företag arbetade med endast en eller ett fåtal leverantörer innan covid-19 vilket förändrades under covid-19 då second sourcing infördes som begränsningsstrategi. För det sjätte användes inte strategin säkerhetslager under covid-19, men infördes efter covid-19. Slutligen bidrar studien med praktiska bidrag till industriföretag och personal. För det första, framkommer vikten av att ha kunskap och struktur för riskidentifiering och begränsningsstrategier hos industriföretag. För det andra, behöver företag arbeta mer med samarbeten och öka sin förståelse för olika intressenter för att hantera risker. För det tredje bör industriföretag införa säkerhetslager och second-sourcing för att hantera risker. För det fjärde, bör industriföretags personal få ökad möjlighet till information och kunskap om risker och hur dessa hanteras. Vårt teoretiska bidrag skapar en helhetsbild för hur riskidentifiering och begränsningsstrategier har förändrats på grund av covid-19 inom geografiska kontexten norra Sverige. Därutöver har studien bidragit med kvalitativ forskning på ämnet och gett en ökad förståelse för att det behövs mer forskning gällande makro-riskers påverkan på företags verksamhet och försörjningskedja.