Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program. Resultaten av vår studie visar att eleverna i stort sett ser positivt på betyg. Eleverna upplever betyg som både en motivationskälla och ett mål i sig. Tydliga skillnader mellan elevernas attityder mellan de olika programmen framkommer när det gäller antalet betygssteg – majoriteten av eleverna på det studieförberedande programmet ser positivt på en utökad betygskala. Dock visar den föreliggande enkätundersökningen att eleverna redan idag tenderar att ha en instrumentell syn på lärandet genom att de fokuserar på betyg snarare än på kunskap. Den risk som vi sålunda ser med fler betygsteg är att fokus ännu mer riktas mot att mäta kunskap och inte mot att främja lärandet. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att bedömning bör vara ett pedagogiskt instrument för lärandet. / The aim of this study is to understand whether or not the proposal of the Ministry of Education and Research for a new grading system has a chance to be accepted by students based on their experiences with grades and their current views on grades. According to this proposal, more levels in the grading scale will result in more fairness, greater clarity and motivate students to study harder. The rationale for the current study is to provide deeper insight into the students’ understanding and judgement of grades and the assessment process. Moreover, the study addresses the question if grades in fact create motivation and affect the students’ learning results. Participants in this survey and the pilot interviews were second year upper secondary school students registered in different national programs. The results of our study demonstrate that students in general have a positive attitude towards grades. They experience grades both as source for motivation and goal by itself. Clear differences, however, were observed between the different programs with regard to number of grading scale levels with the majority of students in programs preparing for university studies being positive to more grading scales. Nevertheless, the survey also showed that students already now focus on grade-oriented learning rather than knowledge-oriented learning. Thus, we see a risk that increasing grading scale levels will lead to a further increase in grade-oriented learning, and therefore propose that grading should be used only as one instrument in the learning process directed towards knowledge-orientated learning.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur interaktionen mellan aktörer i en försörjningskedja påverkar prestationsmålen hos fokalföretaget. För att uppfylla syftet och möjliggöra att svara på det så har det brutits ner i två frågeställningar som lyder:   Hur påverkar koordineringsfaktorer en försörjningskedja med flera aktörer involverade?   Hur påverkar koordineringsfaktorerna fokalföretagets prestationsmål i försörjningskedjan? Metod – För att uppfylla syftet och svara på studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på Proton Engineering. Insamlingsteknikerna intervjuer, observationer och dokumentstudier har använts. Den insamlade data analyserades med det teoretiska ramverket och genererade i studiens resultat.   Resultat – Studiens resultat visade att de koordineringsfaktorer som påverkar flest prestationsmål är integrerad försörjningskedja, överenskomna visioner och mål och gemensamma beslut gällande produktionsplanering. Företag bör arbeta med dessa koordineringsfaktorer då de har en stor betydelse och påverkan på försörjningskedjan och hur väl den kan uppnå sina prestationsmål.   Implikationer – Studien tar inte fram någon ny teori utan belyser redan befintlig teori. Studien kan användas som diskussionsunderlag för andra organisationer, den kan också komma att användas till vägledning för organisationer som arbetar med prestationsmål. Eftersom de kan se vilka koordineringsfaktorer som påverkar deras mål och hur.   Begränsningar – Studiens främsta begränsning är att koordineringsfaktorerna hittades sent i arbetsprocessen och därav kan ha bidragit till att författarna inte kunnat identifiera alla faktorer som funnits hos fokalföretaget.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur elevernas motivation, prestation och social påverkan förhåller sig till varandra inom ämnet matematik. Hur en elev utvecklar sin motivation och hur den påverkas är komplex. Motivationen påverkas av och påverkar många faktorer så som social påverkan och matematisk prestation. Denna påverkan är individuell och växlar mellan hur en människa tänker, känner och tror om sin egen kompetens. Med detta sagt har lärare idag en stor roll till att bevara och utveckla så väl unga som äldre elevers motivation, för att alla ska kunna få möjlighet att utveckla sin kunskap i en positiv läromiljö. Metoden vi har använt är litteratursökning genom olika databaser och manuell sökning. De databaser vi använt är UniSearch, ERIC och MathEduc. Resultatet visade att prestationen kan påverka elevernas motivation, men motivationen kan även påverkar prestationen. Resultatet visade även att den sociala påverkan var olika i motivation och prestation, beroende på vilken kontext eleverna befann sig i.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen. Eleverna förknippar lärarens relationsskapande förmåga och undervisningssätt med hennes insatser till att motivera dem.

Många motivationsteorier existerar vilka försöker beskriva drivkraften bakom våra handlingar. En sådan är goal-setting teorin enligt vilken specifika svåra mål skapar bättre prestationer. Self-efficacy påverkar dessutom influensen av mål eftersom individer med hög self-efficacy tenderar att engagera sig mer kring uppsatta mål. Effekten av mål verkar även bero på nivån av komplexitet i en uppgift. Syftet med studien var därför att vidare undersöka hur goal-setting och self-efficacy tillsammans påverkar prestationer på uppgifter med olika grad av komplexitet. En enkätundersökning med 145 undersökningsdeltagare genomfördes där prestation på två olika uppgifter testades med och utan mål samt relaterades till generell self-efficacy. Resultaten visade dock inga signifikanta skillnader i prestation mellan grupper som blev tilldelade specifika svåra mål och grupper som inte blev tilldelade tydliga mål. Ingen signifikant påverkan av self-efficacy kunde heller påvisas för de olika betingelserna. Resultaten antas främst bero på uppgifternas korta tidsspann, deltagarnas egen förmåga och uppgifternas svårighetsgrad.

Purpose – The purpose of this study is To investigate performance targets within a 3PLcompany and the effect they have on financial and social sustainability. To fulfil the purpose of the study two research questions has been conducted: How does a 3PL-company use performance targets to increase the company’s financial value? How are the employees affected by the present performance targets? Method – To fulfil the purpose of the study a case study has been conducted at a 3PL-company were performance targets to measure individual performance is used. Two methods to collect empirical data were used. These two were interviews and observations. In addition to these two methods, a literature study were conducted. Findings – The study resulted in that the performance targets affected both the companies economic and social sustainability. The performance targets are used to negotiate a sustainable contract with the clients and to contribute with growth to the company and this affects the employees both positive and negative. Implications – The study has contributed to highlight the knowledge gaps that were identified which are that performance targets on an individual level is rather unexplored and also that RBV has not been used in warehouse environment before. The study also contributes to how performance targets affect the employees in a 3PL-company. Limitations – The study that were conducted was a single case study and are therefore not as generalizable as a multiple case study. The interviewees had previous experience from warehouse organizations and therefore did not notice any affects from the performance targets. The study would have been strengthened by having interviewees who does not have previous experience from warehouse organizations who could have a different view on performance targets. / Syfte – Syftet med denna studie är Att undersöka prestationsmål inom ett 3PL-företag och dess påverkan på ekonomisk och social hållbarhet. För att uppfylla studiens syfte har två frågeställningar formulerat: Hur används prestationsmål inom ett 3PL-företag för att öka företagets ekonomiska värde? Hur påverkas de anställda av de nuvarande prestationsmålen? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett tredjepartslogistikföretag där de använder prestationsmål för att mäta individers prestation. Två stycken datainsamlingstekniker användes för att samla in empiri till studien, intervjuer och observation. Utöver dessa två datainsamlingstekniker har en litteraturstudie genomförts. Resultat – Studien resulterade i att prestationsmål har en påverkan både på ett företags ekonomiska och sociala hållbarhet. Prestationsmålen används av tredjepartslogistikföretag för att kunna förhandla ett hållbart kontrakt med sina kunder och tillföra tillväxt till företaget och detta påverkar ett företagets anställda både positivt och negativt. Implikationer – Studien har bidragit till att belysa de kunskapsgap som identifierats vilka är att prestationsmål på individnivå är ett relativt outforskat område och att RBV inte har använts inom lagerverksamhet tidigare. och hur prestationsmål påverkar de anställda inom ett 3PLföretag. Begränsningar – Studien som genomfördes var en enfallstudie vilket innebär att studien inte är lika generaliserbar som en flerfallstudie. Intervjuernas respondenter hade erfarenhet inom lagerverksamhet och märkte därför ingen större påverkan av prestationsmålen. Studien hade stärkts av att ha respondenter som inte har erfarenhet inom lagerverksamhet då de kan ha en annan syn på prestationsmål.