Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla undervisar i matematik på mellanstadiet vid en och samma skola. Alla pedagoger menar att det är viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgång vid problemlösning. Några av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation även kan ske i skrift och i bild. De vanligaste arbetssätten för att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik är genomgångar följt av att eleverna får räkna på egen hand i sina matematikböcker. Pedagogerna framhåller att de då stärker elevernas förmåga att kommunicera om matematik genom att förklara hur begreppen ska användas samt hur eleverna ska lösa olika uppgifter i matematikboken. Flera av pedagogerna belyser problemet med att vissa elever har språkstörning och därmed har svårare att kommunicera om matematik. Samtliga pedagoger anser att de inte hinner tillägna varje elev tillräcklig med tid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga i matematik. Detta medför, enligt pedagogerna själva, att de är osäkra på vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla i sin förmåga att kommunicera om matematik. En annan pedagog menar att en del elever har svårt att förstå varför man behöver förklara sina tankegångar när man ändå vet svaret och menar vidare att det är hinder för både den muntliga och skriftliga kommunikationen. Gemensamt för pedagogernas utsagor är att tiden inte räcker till för att planera utan att de många gånger tvingas gå till lektionen oförberedda. Gemensamt är också att ingen av de medverkande pedagogerna verkar se det som ett problem att de inte förstår vad det innebär att kommunicera om matematik. Forskning har visat att lärares brist på tid att planera och didaktiska ämneskunskaper kan förklara varför svenska elevers matematikkunskaper inte nått en tillfredställande nivå de senaste åren.

Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning. Resultaten i min undersökning visade att elever som undervisas av lärare med utbildning i formativ bedömning har större erfarenhet av metoderna inom nyckelstrategierna. Resultaten visade också att dessa elever i större utsträckning kunde värdera sitt lärande och undervisningen på ett sätt som gynnar deras utveckling.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läkarstudenternas reflektionstexter, som jag önskar att utveckla så att de skall kunna examineras. Sedan mitten av 90-talet har jag arbetat halvtid som lärare på läkarutbildningen och halvtid som distriktsläkare. Som kursledare för delkursen i allmänmedicin ingår ansvar för att främja lärandeprocessen och för att examinera lärandemålen. Vilka lärandemål kan studenterna uppnå genom att skriva reflektionstexter? Min utmaning är att själv fördjupa mig i reflektions-begreppet och förtydliga vilken kunskap som skall uppnås. Vilken kunskap behöver en läkare? Vilken betydelse har reflektionen för yrkeskunnandet? Är det möjligt att utveckla en bättre vägledning som läkarstudenterna kan använda när de reflekterar om "en lärorik konsultation"? I uppsatsen har jag beskrivit en arbetsmodell där det empiriska materialet är läkarstudenternas reflektionstexter men även mitt eget arbete som läkare och lärare. Att reflektera är inget entydigt begrepp utan behöver anpassas till vilket mål man har med reflektionen och en tydliga vägledning för att nå dit. Jag har valt att ta med fyra olika studenttexter för att åskådliggöra deras progression. Reflektionen har fungerat som ett sökarljus för studenternas egna personliga kunskaper och för att få syn på sitt yrkeskunnande. Reflektionen har visat sig stärka läroprocessen och medvetandegjort lärandemålen. För att själv prova hur det kan vara att reflektera över en lärorik konsultation börjar jag uppsatsen med ett eget patientfall som jag burit med mig och utvecklar det senare i uppsatsen.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur lärare planerar och genomför sina lektioner med innehållet bollsporter. Enligt läroplanen Skolverket (2016) skall undervisningen främja alla elevers utveckling och lärande därför är det av intresse att ta reda på vad som avgör innehållet i ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på observationer av två idrottslärares lektioner samt intervjuer med lärarna och 24 elever. Resultatet visar att en av lärarna värnar om traditionella bollsporter i undervisningen medan den andra inte använder sig av detta utan styr mer mot bollekar som ska fånga fler elever än bara de som är aktiva på fritiden. Eleverna har olika uppfattningar men uppskattar oftast det traditionella innehållet.

Syftet med studien är att, utifrån nyckelstrategi 1 inom till formativ bedömning, undersöka hur lärare klargör, delger och skapar förståelse för lärandemål samt framgångskriterier inom ämnet matematik. Studien undersöker hur elever uppfattar dessa mål och kriterier samt deras uppfattning om hur läraren synliggör dessa. Nyckelstrategi 1 innebär att läraren skall klargöra lärandemål och framgångskriterier för undervisningen, delge eleverna dessa för att eleverna skall få förståelse för sitt eget lärande. Min empiri bygger på observationer och intervjuer med tre lärare samt en enkätundersökning med eleverna i respektive lärares klass. I resultatet framkommer det att den lärare som använder nyckelstrategi 1 mest är även den lärare där eleverna har störst förståelse för lärandemål. Resultatet visar även att eleverna uppfattar att läraren synliggör lärandemål vid genomgångar i början av lektionen. Det visar också att lärarna är tryggare i att skapa och synliggöra lärandemål för ett helt arbetsområde jämfört med enstaka lektioner.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning. Tidsbrist avseende handledning var tydlig. Studentens egna mål med VFU visade sig dominera över kursplanens mål vid planering av handledning. Ansvarsfördelningen gällande måluppfyllnad uppskattades av handledare lika mellan alla inblandade funktionärer. Trots svårigheter fanns en dominerande strävan att försöka ge studenten en så god VFU som möjligt. Konklusion: Sammantaget visade studien på ett behov av att säkerställa och förbättra handledarnas förståelse av kursmål för att öka möjligheten till god måluppfyllnad samt avsätta tid för handledning.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

The purpose of this master thesis is to investigate if and how the school library in Linnéskolan in Älmhult is working towards the learning goals that can be find in the different school documents that are represented by the municipality of Älmhult. This includes goals for the school, for the school library and for the subject of social studies in the ninth grade. We also want to investigate if the school library helps the students to reach the learning goals and if there are any factors that can be improved in the school library. We have used an evidence based approach to define factors in the school library that can be improved. In the chapter that describes our theoretical approach, we have also discussed three different pedagogical theories; teacher-centered teaching, individual constructivism and social constructivism. Our intention is to define the learning goals in the different school documents and connect these to the most adaptable pedagogical theories. Our empirical data consists of observations and qualitative interviews. We have also analyzed the school documents to define the pedagogical theories in these. Our results show that it is an individual constructivism that can be defined in the different school documents. Although, we realized that this is not always the fact when it comes to the real practice in the school library. Our study also showed us that the school library is indeed working towards the learning goals, and is helping the students reach their goals. Although, we found a few factors that we believe can be improved.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare synliggör lärandemålen för elever i ämnet idrott och hälsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) använder lärare för att synliggöra lärandemålen?2. Hur vet lärarna att eleverna förstått lärandemålen?3. När i undervisningen synliggörs lärandemålen? Metod Studien är av kvalitativ ansats där intervjuer har använts för att svara på frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer lämpar sig då man vill få en insikt i informanternas vardag och erfarenheter, vilket är studiens syfte. Fem utbildade högstadielärare i idrott och hälsa från skolor i södra Stockholms län har intervjuats. Resultat Intervjuerna visar att samtliga lärare använder sig av lokala pedagogiska planeringar, kamratbedömningar samt självbedömningar för att synliggöra lärandemålen. De presenterar lärandemålen både muntligt och skriftligt. Lärarna beskriver att de aldrig utvärderar elevernas kunskaper kring lärandemålen under ett moment utan utvärderingen sker i slutet av momentet. Lärarna säger även att de arbetar med formativ bedömning. Lärarna arbetar med att skapa förståelse för lärandemålen genom att ta bort värdeorden från kunskapskriterierna. Intervjuerna visar även att lärandemålen ofta presenteras under första lektionen av ett avsnitt. Slutsats Lärarna arbetar inte aktivt med att skapa förståelse för lärandemålen. Det visar sig att lärarna i studien arbetar med Lokala pedagogiska planeringar för att synliggöra lärandemålen. Kamratbedömningen och självbedömningen utgår inte från kursplanens kriterier och därför kan man heller inte säga att bedömningsmetoderna fungerar som metoder för att synliggöra av lärandemålen på. Vidare utvärderar inte lärarna elevernas kunskaper kring lärandemålen. Det betyder att lärarna inte är medvetna över elevernas kunskaper kring lärandemålen vilket i min mening påverkar tillförlitligheten i lärarens bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår åk (7-9). Vt 2014</p>

Studien behandlar formativ bedömning i de tidiga skolåren. Temat är viktigt att undersöka då bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande som ska implementeras i undervisningen. Problemställningen är hur lärare beskriver begreppet och hur lärare beskriver att de arbetar med formativ bedömning i matematikundervisningen. De empiriska metoder som använts är observation och kvalitativ intervju. Fyra lågstadielärare i år 1 och 3 deltog. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet formativ bedömning delvis stämmer med de teoretiska definitionerna. Tre nyckelprocesser var väl implementerat hos samtliga informanter. Den första nyckelprocessen, att veta målet med undervisningen kopplades i intervjuerna ihop med tydliga mål för lektionen. Skillnaderna mellan lärarna kan antas ha samband med deras yrkeserfarenhet. Den andra nyckelprocessen, att ta reda på var eleven är i sitt lärande, kopplades i intervjuerna ihop med matriser. I analysen framkom dock att lärarnas arbete med matriser inte var synliga under observerade lektioner. Den tredje nyckelprocessen, vad som behövs för att komma närmare målet kopplades i intervjuerna ihop med feed back som för lärandet framåt. Resultaten från intervjuer och observationer stämmer delvis med teoretiska definitioner, då lärarnas feed back till eleverna under lektionerna kan definieras som summativa bedömningar snarare än att eleverna ges strategier för fortsatt lärande.