Denna kvalitativa studies syfte är att synliggöra lärares perspektiv och arbetssätt gällande konflikter och konflikthantering. För att göra detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga lärare på tre olika typer av skolor; en stadsskola, en byskola och en tätortsskola. Resultatet visade att det viktigaste vid konflikthantering är att alla elever ska kunna hantera konflikter själva, men när de inte kan det måste läraren ingripa. För att uppnå detta behövs förebyggande arbete där eleverna ska lära sig att sätta ord på sina tankar och känslor. Många lärare kände att de inte fått nog med stöd från sin utbildning gällande konflikter. Studien visade på skillnader i flickors och pojkars konflikter men att lärarna inte var medvetna om de behandlade dem annorlunda beroende på kön. Det fanns även skillnader i arbetssätt mellan de olika skolorna, främst gällande samarbete bland lärare.

The purpose with this thesis is to examine how some teachers working to motivate unmotivated pupils to participate in physical education and the possibilities/difficulties that exist in the work. The aim is also to examine how some teachers define an unmotivated pupil in relation to participation. Using semi-structured interviews, it proved that an unmotivated pupil may be defined differently, ranging from students who do not listen, to the pupils that do not change. The motive that motivates pupils to participate is both internal and external factors, where the teachers emphasize that the internal factor is the goal. What the majority of teachers agreed on is that the relationship motivates unmotivated pupils. This can be compared with teachers’ working that is that they want to build relationships with pupils and then build up pupils’ motivation, where the difficulty is the amount of time available, as well as the size of the class.

<p>Syfte</p><p>Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Metod</p><p>Som metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande. De präglades av struktur och genomtänkt individuell anpassning. Resultatet visade också på att skillnader i den fonologiska medvetenheten och läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt.</p>

Syfte Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter. Metod Som metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades. Resultat Resultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande. De präglades av struktur och genomtänkt individuell anpassning. Resultatet visade också på att skillnader i den fonologiska medvetenheten och läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt.

Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: ”Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever?”Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren.

Syftet med denna studie var att ta del av åtta grundskollärares uppfattningar om hur de identifierade och arbetade med elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien deltog fyra lärare som arbetar i årskurs F-3 och fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 i Mellansverige. Studiens teoretiska utgångspunkt var den fenomenografiska ansatsen som fokuserar på människors uppfattningar kring olika fenomen. Lärarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som var av semistrukturerad karaktär. Intervjusvaren analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellens sju olika steg. I analysen behandlades flera olika fenomen, vilket skapade flera olika utfallsrum med ett antal olika kategorier som visade en varitation i lärarnas uppfattningar rörande följande fem fenomen: Identifikation av läs- och skrivsvårigheter, svårigheter med att identifiera läs- och skrivsvårigheter, kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, lärares arbetssätt vid läs- och skrivsvårigheter och kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Analysen visade exempelvis att lärarna främst identifierade elever med läs- och skrivsvårigheter via elevernas fonologiska svårigheter. Vidare framkom det att lärare främst knyter svårigheter för lärare att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter till elevers förutsättningar och beteende i lärandesituationen. Lärare kartlägger främst elevers läs- och skrivsvårigheter med hjälp av av olika material och test (IUP, screeningmaterial, NP), men eget kartläggningsarbete och stöd av specialpedagogisk kompetens nämns också. Vad gäller arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter framförde lärarna framförallt att de arbetar åtgärdande, men i viss mån även förebyggande. Intressant var att flera lärare ville arbeta mer med en-till-en-undervisning. Lärarna angav framförallt digitala verktyg som hjälpmedel i stödjandet av elever med läs- och skrivsvårigheter, men framhöll svårigheter med att kontrollera hur eleverna använde dessa, samt att tekniska problem var vanliga.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetsmetoder inom formativ bedömning i teknikämnet på lågstadiet, samt att visa lärarnas upplevelser med bedömningen. Studien utgår från nyckelstrategierna i formativ bedömning utifrån Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2011). För att samla in data användes metoderna observation och intervju, för att ta del av hur läraren arbetar och lärarnas tankar angående formativ bedömning i teknikämnet. I studien ingår 4 behöriga lärare i teknik och båda metoderna spelades in med hjälp av ljudupptagning som sedan analyserades med en inspiration av fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att lärarna använder formativ bedömning i teknikämnet, dock på olika sätt och i olika hög grad. Lärarna uttrycker utmaningar med formativ bedömning i teknikämnet genom att ämnet har lite tid i veckan, att kunskapskraven är svåra att ta ner till rätt nivå på lågstadiet och två av lärarna uttrycker att kollegialt lärande inte förekommer på skolorna.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

The lack of Swedish language skills among second language learners affects their ability to solve mathematical text tasks as it requires the learner to possess literacy and understanding of the mathematical language used in the Swedish educational system. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what obstacles F-3 teachers see in the teaching of second language learners in mathematics and what pedagogical strategies are used in teaching to support second language learners' work with text tasks in mathematics. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been used with F-3 teachers who teach mathematics. The results indicate that teachers experience challenges with mathematical text tasks for second language learners due to language deficits. To support these students, teachers use strategies such as translation tools, collaboration with native language teachers, picture support and concrete materials. The conclusion is that the majority of the informants believe that the difficulties in mathematical text tasks are mainly due to a lack of language skills rather than mathematical skills.

Att barns intresse för läsning har minskat i Sverige under de senaste decennierna uppmärksammas brett i samhället och sammankopplas ofta med elevers läsundervisning. I föreliggande studie utgör elevers minskande läslust, i relation till skolans initiala läsundervisning, problembakgrund. Studieobjektet utgörs av sex lågstadielärares beskrivningar samt förståelse av lässtimulerande undervisning i praktiken. Studiens syfte är att belysa och problematisera sex lågstadielärares yrkespraktik, utifrån deras beskrivningar av sitt arbete för att stimulera sina elevers läsintresse och motivera dem till läsning, genom att undersöka vilka arbetssätt, i form av autonomistödjande undervisning, som används samt söka utröna vilka hinder som kan finnas kring arbetet med detta. Frågeställningarna som används för att behandla syftet lyder; 1) Hur uppfattar lärarna att elever kan stimuleras till läsning? 2) Hur beskriver lärarna sin undervisning för att stimulera elevers läsintresse och motivera dem till läsning? 3) Vilka hinder kring lärarnas arbete med att stimulera elever att läsa framkommer i lärarnas utsagor? Studien har en kvalitativ ansats eftersom en djupare förståelse av de sex lärarnas beskrivningar av sin yrkespraktik i relation till lässtimulerande undervisning eftersträvas, något som föranledde valet av kvalitativa intervjuer och innehållsanalys som metod. Studiens grundläggande epistemologiska synsätt utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och dess teoretiska ramverk är baserat på teoretiska begrepp som berör motivation utifrån självbestämmandeteori. Den tidigare forskning som lyfts fram i studien är framförallt kopplad till läsmotivation och autonomistödjande undervisningspraktiker men även hindrande omständigheter som kan påverka lärares läsundervisning uppmärksammas. Studiens resultat visar att de sex lärarnas uppfattningar av hur eleverkan stimuleras till läsintresse är tämligen samstämmig. Lärarna lyfter att eleverna bör uppleva läsning som lustfylld, intressant och meningsfull samt att deras individuella intressen och förutsättningar bör beaktas. Andra viktiga faktorer är tillgänglighet och valmöjlighet gällande läsmaterial samt att skapa tid för läsning, återkoppling, byggandet av relationer och gemensamma läsupplevelser. Lärarnas uppfattningar överensstämmer i hög grad med tidigare forskning, men resultatet visar dock en viss diskrepans mellan lärarnas beskrivningar av hur elever kan stimuleras till läsning och deras reella undervisningspraktik. Lärarnas arbetssätt har flera beröringspunkter med autonomistödjande undervisningsstilar utifrån självbestämmandeteori, men inte i alla hänseenden. Resultatet visar att det finns flera hinder som begränsar lärarnas handlingsutrymme och i förlängningen deras lässtimulerande undervisning. Dessa kan till stor del förklara varför den autonomistödjande undervisningen inte genomförs fullt ut. Det bli därför viktigt att i framtida forskning ytterligare belysa lärares förutsättningar för att bedriva en autonomistödjande undervisning och att undersöka villkoren för detta även på mesonivå.