The purpose with this thesis is to examine how some teachers working to motivate unmotivated pupils to participate in physical education and the possibilities/difficulties that exist in the work. The aim is also to examine how some teachers define an unmotivated pupil in relation to participation. Using semi-structured interviews, it proved that an unmotivated pupil may be defined differently, ranging from students who do not listen, to the pupils that do not change. The motive that motivates pupils to participate is both internal and external factors, where the teachers emphasize that the internal factor is the goal. What the majority of teachers agreed on is that the relationship motivates unmotivated pupils. This can be compared with teachers’ working that is that they want to build relationships with pupils and then build up pupils’ motivation, where the difficulty is the amount of time available, as well as the size of the class.

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna. Hur man som lärare arbetar för att motivera elever fick vi spridda svar på, men en gemensam faktor som majoriteten av lärarna ansåg var att relationen mellan lärare och elev samt innehållet spelar störst roll.

Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi. Däremot har ingen liknande undersökning gjorts inom denna grupp. Metoden i studien var semi-strukturerad enkät med öppna frågor och enkäten delades ut till 20 nuvarande deltagare och 15 tidigare deltagare, varav 20 nuvarande och 5 tidigare svarade. Bearbetningen av empirin genomfördes med inspiration av Self-Determination Theory och dess underteori, Organismic Integration Theory (OIT), där det finns olika grader av motivation. Slutsatserna i studien är att respondenterna uppfattar motivation som någonting med en hög grad autonomi. De drivs även överlag av en motivation med en hög grad av autonomi, men det är ofta ett förväntat yttre värde som ligger bakom motivationen. Vidare är även respondenterna generellt nöjda med projektets utformning och de främjande faktorerna inom projektet kännetecknas av en hög grad autonomi. Samtidigt som de hämmande faktorerna präglas av en låg grad av autonomi.

A qualitative research project was conducted to explore experiences of co-worker trust, relatedness and vitality through a short-term Music Therapy intervention designed to promote well-being. Thirteen adults who work at a branch of a South African bank in the Cape Winelands in the Western Cape Province of South Africa participated in the study. Six Music Therapy sessions were conducted in work time. Focus groups were conducted before and after the intervention. Data were generated by means of transcription of the focus groups, and thick description of selected Music Therapy session video clips. Data were analysed by means of content analysis through data-driven, open coding, followed by two levels of categorisation and theme extraction (Ansdell & Pavlicevic, 2001; Gibbs, 2007; Graneham & Lundman, 2004; Hsieh & Shannon, 2005; Punch, 1998). Findings suggest that participants experienced meaningful shifts in experience on all three of the identified focus construct dimensions, as well as on the dimensions of individual competence and autonomy. Further emerging questions were explored regarding the transferability of gains made in the Music Therapy space to the work context. It was proposed that increased experiences of autonomy, competence, and vitality in the therapy space supported the development of trust and enriched relatedness across both work and therapy contexts. Trust and relatedness gains were proposed to be longer-lasting. A progression of relatedness development phases was proposed, through which participants may have been able to achieve notable outcomes pertaining to improved communication, decreased conflict, increased cooperation and interpersonal support. / Dissertation (MMus)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Music / unrestricted

Cette recherche a été menée auprès d'étudiants de Classes Préparatoires aux Grandes Ecoles Scientifiques. Un de ses objectifs est d'analyser l'influence des variables motivationnelles sur la performance académique. L’auto-efficacité académique, l’orientation des buts et la motivation autodéterminée sont souvent citées pour leur rôle majeur dans la réussite universitaire. Ces variables sont issues de cadres théoriques distincts et nous souhaitons étudier comment elles s'influencent mutuellement. Des outils psychométriques, dont une échelle d’auto-efficacité académique, ont été créés et validés. Des analyses en pistes causales ont été effectuées afin de proposer un modèle traduisant les influences qui existent entre variables motivationnelles et performances académiques.Nos résultats montrent que :- l’auto-efficacité est la seule variable motivationnelle à avoir une influence directe sur les performances académiques ;- le but d’approche de la maîtrise est sous influence de l’auto-efficacité et une orientation vers ce type de but influence positivement la motivation intrinsèque et négativement l’amotivation ;- le but d’approche de la performance a une influence positive sur les différentes formes de motivation extrinsèque et, parmi ces dernières, la motivation extrinsèque à régulation identifiée influence positivement l’auto-efficacité tandis que la motivation extrinsèque à régulation externe l’influence négativement ;- l’amotivation influence négativement l’auto-efficacité académique ;- l’impact de l’amotivation sur les performances académiques est totalement médiatisée par l’auto-efficacité.Des prolongements de cette étude et certaines applications sont proposés. / This research has been carried out among French science students enrolled in CPGE (Classes Préparatoires aux Grandes Ecoles). One of its objectives is to study how motivational variables influence academic achievement. Academic self-efficacy, achievement goals or self-determined motivation are reported to play an important part in academic achievement. By relating self-efficacy, goal orientations and motivation, as conceptualized in self-determination theory, to both preceding and subsequent academic achievement, it is possible to further investigate the structural relation between these variables. Therefore, we aim at analysing the mutual influences which exist among them.Psychometric tools, among which an academic self-efficacy scale, were created and validated. Path analysis were performed in order to produce a multivariate model including motivational variables, previous academic performance and subsequent academic achievement. Our results showed that:- self-efficacy is the only motivational variable that directly influences academic achievement; - mastery approach goal, which is influenced by self-efficacy, enhances intrinsic motivation but is negatively related to amotivation;- performance approach goal enhances extrinsic motivation and identified regulated extrinsic motivation is positively related to self-efficacy while externally regulated extrinsic motivation is negatively related to it;- amotivation is negatively related to self-efficacy;- Self-efficacy beliefs are mediators between amotivation and subsequent academic achievement.Future research could build on these findings. Suggestions of applications are provided.