Syftet med denna uppsats är att belysa hur yrkesaktiva högstadielärare upplever och arbetar med fenomenet studiemotivation. Studien tar avstamp i centrala begrepp inom motivationsforskningen. Avsaknaden av konsensus kring en entydig beskrivning av vad studie-motivation inbegriper medför en utmaning inom studieområdet. Forskningen visar dock att studiemotivationen ofta går ner under högstadietiden och att lusten att lära påverkas starkt av relationen till skola och lärare. Den teoretiska ansatsen för arbetet grundas på Vygotskijs soci-okulturella teorier runt lärandeprocesser och frågeställningar som undersöktes var: Hur upplever lärare studiemotivation bland elever? och Hur arbetar lärare för att främja studie-motivation bland elever? Kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer användes som metod och undersökningen genomfördes på författarens arbetsplats vilket gav intervjuerna en prägel av vardagssamtal, kollegor emellan. Resultatet utmynnade i sju teman som beskriver lärarnas upplevelser och fyra teman som berättar hur de arbetar. Temana visar på varierande förhållanden till fenomenet studiemotivation. Exempelvis speglar lärares upplevelser olika ingångar till fenomenet, vilket sammanställts till en definition, samt föranlett en djupare definitionsdiskussion. Lärares arbete för att främja studiemotivation liknar den roll sociokulturell teori ger läraren och inbegriper både medvetna och automatiserade strategier. Slutligen framträder behov av ett fortsatt samtal om vilken roll arbetet, för att främja studiemotivation bland elever, behöver få i syfte att ge elever en meningsfull skolgång.

Konflikter på arbetsplatsen är vanligt förekommande.  Vi är av tron att inom skolmiljön är det mer vanligt med konflikter än på övriga arbetsplatser. Yrkesrollen lärare innebär en förväntan att kunna hantera och lösa konflikter som uppstår. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa lärares arbetssituation utifrån de konflikter som lärare möter i sin yrkesroll och hur de väljer att hantera dessa samt hur det påverkar lärares arbetsmiljö.  Utifrån semi-strukturerade intervjuer har vi kunnat fånga respondenternas känslor och upplevelser om konflikter och hur dessa hanteras samt hur lärares arbetsmiljö påverkas av konflikter. Studiens teoretiska ramverk är uppbyggd på relevanta teorier som är applicerbara inom skolan och ställs i relation till den faktiska konflikthantering som lärare använder sig av idag. I resultatdelen ställs de aktuella  teorierna mot lärarnas faktiska konflikthantering. Fortsättningsvis presenteras konflikter som har påverkan på arbetsmiljön och om arbetsmiljön faktiskt påverkas negativt av konflikter. Avslutningsvis består det insamlade empiriska materialet av sju kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare på både grund, mellan, hög och gymnasienivå.  Resultatet av studien visar på att yrkesrollen lärare stöter på konflikter dagligen. Lärare möter konflikter som är mellan elever, med elever, mot föräldrar och även mot system. Konflikter med och mellan elever anser sig lärarna vara en del av arbetsuppgiften, att forma demokratiska medborgare. Konflikterna som uppstår gentemot föräldrar är den som är mest påfrestande för nyutexaminerade lärare. En systemkonflikt uppstår i takt med lärarens arbetsuppgifter och är den som majoriteten av våra respondenter anser påverkar arbetsmiljön mest. Hur lärare hanterar dessa konflikter tycks variera, vi ser dock ett mönster i ett förebyggande arbete som kan kopplas till våra valda teorier. Även att lärare kliver in som en tredje part för att medla i en konflikt är något som är förekommande. Sista syftet var att se ifall arbetsmiljön påverkas av lärares konflikter och resultaten visar att konflikter till stora delar påverkar arbetsmiljön negativt.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i grundskolan tänker och arbetar med hjälp av olika metoder och arbetssätt för att motivera elever till att läsa. I studien genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med hög nivå av standardisering. Åtta legitimerade lärare deltog i undersökningarna. Intervjuerna genomfördes på plats med lärarna och dokumenterades med lämplig teknik. Genom den kvalitativa undersökningen har kunskapen kring syftet stärkts då informanterna framfört hur de arbetar med olika arbetssätt och metoder.  Sammanfattning av resultatet är att majoriteten av lärarna använder sig att det sociokulturella perspektivet i undervisningen, eleverna lär av läraren och eleverna lär av varandra. Lärarna har en gemensam syn på att ansvaret ligger hos skolan att lära eleven att läsa samt motivera den till att läsa. Högläsning och textsamtal är två metoder som lärarna i studien använder sig mest av och de är överens om att dessa två metoder har stor betydelse för att motivera eleverna till att läsa i de yngre åren. I resultatet framkom det även att lärarna arbetade med olika uppgifter om och kring läsningen för att motivera eleverna. Samtliga lärare påpekade att för att kunna motivera eleverna till läsning så måste eleverna omges av böcker. Biblioteket och bibliotekarier var därför något som lärarna gemensamt tyckte var grunden för att kunna motivera eleverna till att läsa. / The purpose of the study is to find out how teachers in primary school think and work using different methods and working methods to motivate students to read. In the study, qualitative investigations were carried out in the form of interviews with a high level of standardization. Eight licensed teachers participated in the interviews. The interviews were conducted on site with the teachers and documented using appropriate technology. Through the qualitative investigation, knowledge about the purpose has been strengthened as the informants presented how they work with different working methods and methods.  The summary of the results is that the majority of teachers use the sociocultural perspective in teaching, the students learn from the teacher and the students learn from each other. The teachers have a common view that the responsibility is on the school to teach the student to read and to motivate them to read. Reading aloud and text conversation are two methods that the teachers in the study use the most, and they agree that these two methods have a big importance in motivating students to read in the younger years. The results also revealed that the teachers worked with various tasks about and around reading to motivate the students. All the teachers pointed out that in order to motivate the students, they must be surrounded by books. The library and librarians were therefore something that the teachers jointly thought was the basis for being able to motivate the students to read.

Syftet med studien är att undersöka hur fem undervisande lärare i årskurserna F-3 beskriver ett matematiskt problem och hur de förhåller sig till undervisning i problemlösning. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer. Insamlade data bearbetades enligt de två kategorierna: Lärarnas beskrivningar av ett matematiskt problem och Lärarnas arbetssätt. Studien utgår från fem undervisningspraktiker i matematik (Smith & Stein, 2014) och Skolverkets (2021) beskrivning av ett matematiskt problem. Resultaten visar att lärarna beskriver ett matematiskt problem som 1) något eleverna inte vet svaret på i förväg och att upplevelsen av ett problem kan vara individuellt 2) något som sker i flera steg 3) en uppgift som ska ha en vardagsanknytning och 4) en berättelse- eller textuppgift. Det framgår även att lärarna arbetar med problemlösning på olika sätt där flera av lärarna följer lärarhandledningar och resterande hämtar problem från andra källor. Studiens slutsatser är att lärarna behöver skaffa sig en insikt om att Skolverket (2021) har en gemensam beskrivning av ett matematiskt problem, att kreativa resonemang i matematik kan gynna alla elever, om problematiken med det didaktiska kontraktet och att lotsning kan medföra förluster i elevers lärande.