Syftet med denna uppsats är att belysa hur yrkesaktiva högstadielärare upplever och arbetar med fenomenet studiemotivation. Studien tar avstamp i centrala begrepp inom motivationsforskningen. Avsaknaden av konsensus kring en entydig beskrivning av vad studie-motivation inbegriper medför en utmaning inom studieområdet. Forskningen visar dock att studiemotivationen ofta går ner under högstadietiden och att lusten att lära påverkas starkt av relationen till skola och lärare. Den teoretiska ansatsen för arbetet grundas på Vygotskijs soci-okulturella teorier runt lärandeprocesser och frågeställningar som undersöktes var: Hur upplever lärare studiemotivation bland elever? och Hur arbetar lärare för att främja studie-motivation bland elever? Kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer användes som metod och undersökningen genomfördes på författarens arbetsplats vilket gav intervjuerna en prägel av vardagssamtal, kollegor emellan. Resultatet utmynnade i sju teman som beskriver lärarnas upplevelser och fyra teman som berättar hur de arbetar. Temana visar på varierande förhållanden till fenomenet studiemotivation. Exempelvis speglar lärares upplevelser olika ingångar till fenomenet, vilket sammanställts till en definition, samt föranlett en djupare definitionsdiskussion. Lärares arbete för att främja studiemotivation liknar den roll sociokulturell teori ger läraren och inbegriper både medvetna och automatiserade strategier. Slutligen framträder behov av ett fortsatt samtal om vilken roll arbetet, för att främja studiemotivation bland elever, behöver få i syfte att ge elever en meningsfull skolgång.