Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna. / Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

I denna studie var syftet att undersöka medarbetarnas självuppfattade faktorer till motivation att arbeta. Vidare var syftet också att undersöka huruvida dessa faktorer skiljer sig mellan män och kvinnor. Studien genomfördes på en organisation som verkar inom lagerbranschen. En enkät med sju frågor, samt frågor om bakgrundsvariablerna kön och ålder, skickades ut till ca 140 medarbetare, varav 107 medverkade. Frågorna handlade om inre och yttre faktorer till motivation till arbete. Vårt resultat visar till största del att de motivationsfaktorer som togs upp i enkäten ansågs vara viktiga för majoriteten av respondenterna. De två faktorer som stack ut mest var frågan om lön och trygg anställning, där majoriteten av respondenterna ansåg dessa som viktigast. Trots att det inte förekom några statistiskt signifikanta skillnader i frågan vad gäller skillnader på män och kvinnors svar, kan man ändå dra den intressanta slutsatsen att enligt enkäten så tenderade kvinnorna att uppleva de inre motivationsfaktorerna som viktigare än vad männen gjorde. / In this study the aim was to investigate employees' self-perceived factors for motivation to work. Furthermore, the aim was also to investigate whether these factors differ between men and women. The study was conducted at an organization operating in the warehouse industry. A survey with seven questions, as well as questions about the background variables gender and age, was sent out to approximately 140 employees, of which 107 participated. The questions were about internal and external factors for motivation to work. Our results show that the motivational factors our survey covered were considered important for the majority of respondents. The two factors that stood out the most were salary and secure employment, which the majority of respondents considered to be the most important. Despite the fact that there were no statistically significant differences regarding the difference between men's and women's answers, one can still draw the interesting conclusion that according to the survey, a tendency could be seen that women considered the internal motivation factors more important than men.