Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.