Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och  ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen. Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation. / The aim of this study is to describe, analyse and understand teaching of mathematics in lower primary school. More precisely, the aim is to investigate what this teaching offers pupils in some classrooms in terms of learning, when the content of teaching is written calculation methods for addition and subtraction. Teachers’ and pupils’ activities are in focus, as well as what it is possible for the pupils to learn as a consequence of these activities. Collection of data has been carried out in five classes, starting in spring when the pupils were in second grade and finished by the end of the autumn, when the pupils were in third grade. The video-recorded material comprises a total of 24 lessons. The collected research material has been analysed in two steps, where the first step can be described as empirically oriented and thematical. The theoretical perspective is Activity theory (CHAT) and an analysing tool, inspired by Engeström’s model has guided the second step of the analysis. The result demonstrates four types of teaching activities in mathematics, which leads to possible learning that varies in relation to the educational goals set in the curriculum (Lgr11). It is also shown that teachers and pupils make use of a variety of characteristic methods, which can be sorted into five groups, primarily based on ability aspects that are actualised by different methods. These are methods, where (1) procedures, (2) concepts and connections, (3) mathematical communication and reasoning, and (4) interest and confidence are in focus. There is also a fifth group, but it deviates from the others, as it consists of methods that contribute to (5) stumbling blocks, which in turn means that they become challenges for teachers as well as pupils. The results are discussed in relation to other research about teaching and learning mathematics.