Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om det dialogskapande som kan ske under planerade högläsningssituationer i både fysisk bok men även i e-bok.För att få skapa en större kunskap om dialoger under planerade högläsningssituationer samt hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande via dialog används följande frågeställningar: Hur visar sig dialogen mellan pedagog och barn vid planerad högläsning via en fysisk bok och via e-bok? Hur skapar pedagogerna ett aktivt deltagande genom dialog hos barnen i planerad högläsning? För att få svar på forskningsfrågorna har empiri samlats in via ljudinspelningar av planerade högläsningssituaioner fyra med e-bok och fem med fysisk bok. De nio olika tillfällena leds alla av nio olika pedagoger. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Bakhtins teori om dialogism och de grundpelare som den bygger på. Resultatet visar olika sorters dialoger mellan de som deltar i högläsningstillfällena och även hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about the dialogue creation that can take place during planned reading aloud situations in both the physical book but also in the e-book. To create a greater knowledge of dialogues during planned reading aloud situations and how children create their own active participation through dialogue The following questions are used: How does the dialogue between educator and child turn out in planned reading aloud via a physical book and via e-book? How do the educators create an active participation through dialogue with the children in planned reading aloud? To get answers to the research questions, empirical data has been collected via audio recordings of planned reading aloud situations, four with e-book and five with physical book. The nine different occasions are all led by nine different educators. The results of the study have been analyzed with the help of Bakhtin's theory of dialogism and the pillars on which it is based. The results show different kinds of dialogues between those who participate in the reading aloud sessions and also how children create their own active participation.