Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

This Master thesis investigates the concept of “die dummen Schweden”, and how it is used in the Swedish press during the period 1855–1950. This is done with the aim to, through analysis of the concept, shed light on the rhetorical and contextual use of the phrase “die dummen Schweden”. There is also an aim to explore what the use of the concept reflects in terms of national identity and national self-image, and what that in turn indicates about images of the 'other'. This is done by a combined theoretical framework, containing three parts: Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, dialogical concepts from Mikhail Bakhtin and an imagological part. The theoretical framework is applied through a textual analysis, where the emphasis lies on viewing the articles as dialogical in the Bakhtinian sense, and the conceptual use as part of an articulatory practice. The analysis of the conceptual use of the phrase ”die dummen Schweden” during the period highlights two overarching themes. From 1855 and onwards, the dominating view of “die dummen Schweden” is that of the expression as signifying a real and existing belief abroad, that the foreigner says and thinks about the Swedes. Primarily it is a belief projected onto Germans, but the conceptual use showcases a modularity regarding who the concept “die dummen Schweden” is ascribed to. In the early 20th-century a different discursive articulation enters the press. This consists of deconstructing the former belief, and questioning its facticity as an expression being used abroad. Rather, “die dummen Schweden” is here explained as a self-image, something constructed by Swedes for Swedes. Although the notion of ”die dummen Schweden” as something constructed and as a self-image indicates a shift in the discursive economy surrounding the concept, both ontological views co-exist throughout the time period. Through the analysis of the concept, images of Swedishness emerge, such as the notion of the Swede as naive and easily duped when in contact with foreigners. These are images that are articulated in relation to images of the 'other'. This study therefore, through the lens of the concept of “die dummen Schweden”, provides insight to how national identity during the period was being formulated in relation to images of the national self, images of others and the space in between, the projected images of what they think of us.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om det dialogskapande som kan ske under planerade högläsningssituationer i både fysisk bok men även i e-bok.För att få skapa en större kunskap om dialoger under planerade högläsningssituationer samt hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande via dialog används följande frågeställningar: Hur visar sig dialogen mellan pedagog och barn vid planerad högläsning via en fysisk bok och via e-bok? Hur skapar pedagogerna ett aktivt deltagande genom dialog hos barnen i planerad högläsning? För att få svar på forskningsfrågorna har empiri samlats in via ljudinspelningar av planerade högläsningssituaioner fyra med e-bok och fem med fysisk bok. De nio olika tillfällena leds alla av nio olika pedagoger. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Bakhtins teori om dialogism och de grundpelare som den bygger på. Resultatet visar olika sorters dialoger mellan de som deltar i högläsningstillfällena och även hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about the dialogue creation that can take place during planned reading aloud situations in both the physical book but also in the e-book. To create a greater knowledge of dialogues during planned reading aloud situations and how children create their own active participation through dialogue The following questions are used: How does the dialogue between educator and child turn out in planned reading aloud via a physical book and via e-book? How do the educators create an active participation through dialogue with the children in planned reading aloud? To get answers to the research questions, empirical data has been collected via audio recordings of planned reading aloud situations, four with e-book and five with physical book. The nine different occasions are all led by nine different educators. The results of the study have been analyzed with the help of Bakhtin's theory of dialogism and the pillars on which it is based. The results show different kinds of dialogues between those who participate in the reading aloud sessions and also how children create their own active participation.