Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är.

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod. Det insamlade materialet bygger två kvalitativa intervjuer med två branschexperter inom sociala medier, exempel på representativa och innovativa sociala medier samt företag vilka använder sociala medier som en del i sin marknadsföring. Våra slutsatser visar att företag behöver tillämpa en annan form av kommunikation för att nå konsumenten eftersom kunden tilldelats mer makt och inflytande. Sociala medier skall inte ses som en försäljningskanal, sociala medier är en konversationskanal som bygger långsiktiga relationer. För företag och marknadsförare handlar det främst om att lyssna och vara tillgängliga på Internet.

<p>Syftet med studien är att studera den sociala ordningen i klassrummet och lärares ledarskap i relation till den sociala ordningen i klassrummet. Studien vill visa hur, och närmare när läraren går in och utövar sitt ledarskap, vilket visas i form av observationer. I intervjuer försöker studien förstå och få lärarnas perspektiv på hur de ser på sitt eget ledarskap. Studien visar att lärarna som studien baseras på har åsikter och förhållningssätt som överrensstämde med Lärarutbildningskommitténs betänkande. Framförallt avseende lärares behov av en reformering av ledarskapet som beror på de förändrade villkor för arbetet man ansåg samhällets utveckling lett fram till.</p>

<p>I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.</p>

Syftet med studien är att studera den sociala ordningen i klassrummet och lärares ledarskap i relation till den sociala ordningen i klassrummet. Studien vill visa hur, och närmare när läraren går in och utövar sitt ledarskap, vilket visas i form av observationer. I intervjuer försöker studien förstå och få lärarnas perspektiv på hur de ser på sitt eget ledarskap. Studien visar att lärarna som studien baseras på har åsikter och förhållningssätt som överrensstämde med Lärarutbildningskommitténs betänkande. Framförallt avseende lärares behov av en reformering av ledarskapet som beror på de förändrade villkor för arbetet man ansåg samhällets utveckling lett fram till.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.

Syftet med denna studie är hur rökpolicy påverkar på personalen inom en organisation. Även vilket synsätt som personalen har gentemot policyn och hur vida förändringar i tankesättet hos personalen har infunnit sig efter att den nya policyn har implementerats. Vi valde i denna studie att använda oss av institutionell teori och normativ styrning. Uppsatsens bygger på en kvantitativ studie med en webbenkät som skickades ut till berörda respondenter inom en Kommun. Respondenterna hade ett eget val om de vill delta eller inte i studien. En analys gjordes av materialet i SPSS. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att det går att se att om en organisation arbetar mycket med exempelvis rökpolicy så kan den lättar implementeras i organisationen. Vi har även kommit fram till att det i denna undersökning är hur införstådd en person är med rökpolicyn som gör vilken syn den har på rökning i allmänhet.

No description available.

Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kvinnor och män dömda för mord, och med utgångspunkt i genusteori jämföra skildringen av män, kvinnor, femininitet och maskulinitet. Vår analys grundas i den genusteoretiska ansatsen att genus produceras och reproduceras, vilket ständigt förhålls till normativa föreställningar om både femininitet och maskulinitet. Studiens empiriska material baseras på artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, som tillsammans skildrar fem manliga respektive fem kvinnliga gärningspersoner dömda för mord. Genom användning av en tematisk textanalys identifieras i resultatet fyra teman som är centrala för reproducerandet av genus i artiklarna: benämningar av gärningspersoner, skildring av våldshandling och motiv, dubbelliv och kontrasterande samt sexualitet. Genomgående i artiklarna återfinns mönster av hur gärningspersonerna beskrivs i linje med normativa föreställningar om genus och hur detta kontrasteras till det dödliga våldet. Massmediala framställningar använder således reproducerandet av olika genusgöranden på ett sätt som skapar sensationella nyheter.

Denna studie syftar till att analysera hur kvällspressen framställer manliga och kvinnliga förövare av dödligt partnervåld och se om det finns några likheter och skillnader i konstruktionen mellan könen. Analysen utgår från den genusteoretiska ansatsen normativ femininitet och maskulinitet samt medieteorin om nyhetsvärden. Det empiriska materialet hämtades ur de två mest rikstäckande kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen och gäller de mest omskrivna fallen av dödligt partnervåld mellan åren 2017–2022, två fall med kvinnliga förövare och två med manliga. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträdde tre teman; ”Skuld, driv &amp; ursäkter”, ”Våld &amp; kontroll”, och ”Kvinnliga kontraster &amp; Manlig dubbelhet”. Det empiriska materialet visar hur artiklarna reproducerar samhällets normativa föreställningar om genus även när det gäller något så avvikande som dödligt partnervåld. Detta görs dock på olika sätt gällande de manliga och kvinnliga förövarna då männen framställs som avvikande från den normativa maskuliniteten medan kvinnorna avviker från hela det feminina spektret. Samtliga förövare anses chockerande och sensationella vilket gör dem nyhetsvärdiga men framställningen av förövarna skiljer sig beroende på kön vilket delvis tycks vara påverkat av föreställningar om genus. Det återfinns flera nyhetsvärden i materialet, trots att även de till viss del skiljer sig åt mellan de kvinnliga och de manliga förövarna. Gällande de kvinnliga förövarna höjs nyhetsvärdet av att förövaren är en kvinna och gällande de manliga förövarna höjs nyhetsvärdet av fallens grova våldshandlingar och det längre händelseförloppet.