Syftet med denna studie är hur rökpolicy påverkar på personalen inom en organisation. Även vilket synsätt som personalen har gentemot policyn och hur vida förändringar i tankesättet hos personalen har infunnit sig efter att den nya policyn har implementerats. Vi valde i denna studie att använda oss av institutionell teori och normativ styrning. Uppsatsens bygger på en kvantitativ studie med en webbenkät som skickades ut till berörda respondenter inom en Kommun. Respondenterna hade ett eget val om de vill delta eller inte i studien. En analys gjordes av materialet i SPSS. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att det går att se att om en organisation arbetar mycket med exempelvis rökpolicy så kan den lättar implementeras i organisationen. Vi har även kommit fram till att det i denna undersökning är hur införstådd en person är med rökpolicyn som gör vilken syn den har på rökning i allmänhet.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning IKEAs vision och värderingar präglar medarbetarnas arbete och hur företagskulturen i sin tur påverkar medarbetarnas identiteter. En fallstudie har genomförts där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, diverse dokument och observation. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorierna; styrning genom företagskultur, normativ styrning och neo-normativ styrning. Studien visar att medarbetarnas arbete präglas av företagskulturen i stor utsträckning. Värderingarna som utgör en central del i IKEAs företagskultur har en vägledande funktion i organsiationsmedlemmarnas dagliga arbete. Värderingarna utgör ett ramverk för hur medlemmarna ska uppföra sig och de förväntningar som medlemmarna ska uppfylla för att passa in i verksamheten. I synnerhet uppmärksammas värderingen tillsammans som genomsyrar hela verksamheten. Vidare fann vi att företagskulturen används i syfte att forma identiteter som går i linje med organisationens normer och värderingar.

Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Frågeställning: ​Vilka bakomliggande faktorer är det som gör att temporära arbetsgrupper i evenemangsbranschen fungerar bra? Syfte: ​Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer det är som gör att personer engagerar sig i tillfälliga arbeten inom evenemangsbranschen och vad det är som gör att dessa grupper ofta snabbt kan uppnå ett gott samarbete. Metod: ​Denna uppsats har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsstrategi där vi har haft en induktiv ansats. Studien har ett autoetnografiskt tillvägagångssätt där vi redogör våra egna erfarenheter som en del av empirin, utöver de fem semistrukturerade intervjuer som utförts. Slutsats: ​En viktig komponent är att individernas ​personliga drivkraft till att vilja utföra arbetet är grundläggande för att arbetet skall fungera. Att grupperna fungerar bra anses bero på att alla besitter ​liknande mentalitet kring detta, och att kommunikationen fungerar. Detta har vi funnit bero på att många är en del av en större ​branschkultur som fostrar oss i gemensamma värderingar, normer och föreställningar kring arbete, och att organisationer gärna väljer personer som kommunicerar dessa värderingar. Detta kan leda till en likriktning i medarbetarna, vilket kan ses som en faktor för framgång för temporära grupper, då man enklare förstår varandra, vilket minskar konflikter och gynnar ett gott samarbete.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Organisatoriskt inkluderingsarbeteMaking the storyMalin Ericsson, Mia PalekaBaserat på åtta semistrukturerade intervjuer har vi studerat hur ett större företag i finanssektorn pratar om och förhåller sig till mångfald och det lokala inkluderingsarbetet. Syftet med studien är därför att, med utgångspunkt i teoretiska begrepp som mångfald, inkludering, översättning, sensemaking och storytelling, beskriva och förstå förhållandet mellan ideologi (hur mångfaldsarbete presenteras) och praktik (hur mångfaldsarbete bedrivs). Analysen utmynnade i tre teman: Det paralogiska; bygga broar; viskningar. Vår slutsats är att det finns en särkoppling mellan vad man säger och vad man gör. Mångfaldsarbetet redigeras för att passa in i en rådande praktik och att inkluderingsarbetet framförallt har ett betydelsefullt symboliskt värde. När vi vänder blicken bort från talet om till vårt företag vars praktik vi studerat, ser vi en särkoppling mellan vad som sägs och vad som görs.Nyckelord: Inkludering; Hierarkier; Mångfald; Normativ styrning; Sensemaking; Storytelling; Översättning

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.