Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuades sex pedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan kan uppfatta den mångkulturella förskolan och det ”svenska” som norm och deras uppfattning av att främja ett interkulturellt förhållningssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill jag synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa ett resonemang för pedagogers uppfattningar gällande mångkultur i förskolan. Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin som ansats samt stöd i ett institutionellt perspektiv. Varför fenomenografin använts som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser. Resultatet presenteras genom två kategorier. I kategorin ”den mångkulturella förskolan” som tillgång belyser pedagogerna rika tillfällen till möten och att det behövs. I kategorin den mångkulturella förskolans dilemman fokuseras det på förskolans ibland bristande förmåga att lyfta flerspråkiga barn och deras familjer. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftas från fenomenet ”den mångkulturella förskolan” som en tillgång till dilemman som kan uppstå men ändå med en gemensam grund att mångkultur berikar och uppfattas positivt hos de intervjuade pedagogerna.

Syftet med denna studie är hur rökpolicy påverkar på personalen inom en organisation. Även vilket synsätt som personalen har gentemot policyn och hur vida förändringar i tankesättet hos personalen har infunnit sig efter att den nya policyn har implementerats. Vi valde i denna studie att använda oss av institutionell teori och normativ styrning. Uppsatsens bygger på en kvantitativ studie med en webbenkät som skickades ut till berörda respondenter inom en Kommun. Respondenterna hade ett eget val om de vill delta eller inte i studien. En analys gjordes av materialet i SPSS. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att det går att se att om en organisation arbetar mycket med exempelvis rökpolicy så kan den lättar implementeras i organisationen. Vi har även kommit fram till att det i denna undersökning är hur införstådd en person är med rökpolicyn som gör vilken syn den har på rökning i allmänhet.

Denna uppsats inom ekonomisk historia behandlar kvinnors företagande i Umeå mellan åren 1931 och 1972, och omfattar därmed en turbulent tid med depression, världskrig och välfärdsstatens framväxande i Sverige. Det kvinnliga företagandets utveckling har analyserats utifrån flera perspektiv. Ett historisk-institutionellt perspektiv har anammats för att avgöra den nationella såväl som den lokala politikens betydelse under hela den undersökta perioden. Uppsatsen har även inkluderat ett genusteoretiskt perspektiv, vilket har använts för att problematisera företagande – i dess strukturuppbyggnad såväl som själva begreppet. I studiet av företagen har det främst fokuserats på de för kvinnor tre viktigaste näringsgrenarna, vilka var tillverkningsindustri, varuhandel, och service och tjänster. De slutsatser som dragits är att kvinnors företagande minskade jämfört med mäns under det studerade tidsintervallet, samt att deras företag var betydligt mindre sett till omsättning och antal anställda. En av orsakerna bedöms ha varit att deras företagande inte diskuterades nämnvärt av politiker nationellt eller lokalt. Följaktligen kom de inte heller att vara de främsta förmånstagarna av den politik som bedrevs. Bland övriga orsaker har det dels funnits att kvinnors förutsättningar att bedriva företag försämrades under perioden till följd av institutionella förändringar, dels så kom dragkraften mot lönearbetet att växa i takt med de politiska ambitionerna och arbetarvänliga reformer som ämnade få kvinnor i sysselsättning. En övergriplig och betydande, om än något undanskymd, faktor har även varit en nedvärdering av kvinnors företagande inom samhället. Samtida förväntningar och syn på kvinnor försvårade mest sannolikt för dem att bedriva företag på samma villkor som män.   Key words: ekonomisk historia, kvinnors företagande, historisk-institutionellt perspektiv, genusteoretiskt perspektiv, näringsgrenar

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

<p>Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.</p><p> </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt.</p><p>De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm.</p> / <p>The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. <strong></strong></p><p>The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. <strong></strong></p><p>The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.</p>

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.

Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker. Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt. De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm. / The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.