Studien tog avstamp i den omdiskuterade forskningen av värderingar som styrande funktion samt det otillräckligt utforskade forskningsområdet identitet i relation till organisatorisk kontroll. Således berikade studien utveckling av benämnda områden och samtidigt bidrog till nya synsätt genom att addera medarbetarperspektiv till den tidigare forskningens centralisering av ledningsperspektiv. Detta genom studiens syfte att bringa klarhet i hur värderingar förstås och uttrycks av medarbetare för att därigenom undersöka hur dessa har kontrollerande verkan på deras identiteter. För att skapa en fördjupad förståelse kring studiens forskningsområde tillämpades en fallstudie med kvalitativ ansats av abduktiv karaktär. Datainsamlingen inhämtades utifrån tio semistrukturerade intervjuer tillsammans med textmaterial från det undersökta företagets hemsida som följaktligen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet tolkades genom tematiskt behandlad teori och tidigare forskning med utgångspunkt i identitet och värderingar som begrepp samt identitetsreglerande aktiviteter utifrån normativa och neo-normativa inslag av kontroll. Studiens resultat och analys visade att värderingar, främst genomsyrat av företagets tre värdeord, bidrog till kontroll av medarbetares identiteter. Detta genom identitetsreglerande aktiviteter utifrån ett ledningsperspektiv, vardaglig interaktion kollegor emellan samt självdisciplinära åtgärder med önskan att smälta in i kollektivet.

Kampraditet – En kvalitativ studie om grundarens roll i identitetsskapande i Ikea Grundarens påverkan på styrningen, kultur och identitet i organisationer utgör intresseområdet för denna uppsats. Ett företag med väldigt känd grundare har valts att analyseras, Ikea. Syftet med uppsatsen är att med ett identitetsregleringsperspektiv undersöka vilken identitet Ikea vill skapa och eftersöker hos sina anställda, samt hur mycket den går att återkoppla till de värderingar och idéer som förmedlades av Ikeas grundare, Ingvar Kamprad. Studiedesignen är kvalitativ i form av kodning, tolkning och analys av offentliga textdokument och material utgivna av Ikea. Material som analyserats är jobbarbloggen, videointervjuer av medarbetare, pressreleaser, trivseltest, jobbannonser, samt litteratur i form av ”En möbelhandlares testamente”. Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av Alvesson och Willmotts identitetsregleringsteori. Utifrån denna teori tycks Ikea använda sig mest av två stycken metoder, att tydliggöra företagets värderingar och moraler, samt genom direkt definition av individen. Dessa två processer visar att den identitet som eftersöks och preciseras av Ikea kan beskrivas utifrån karaktärsdrag som ödmjuk, hårt arbetande, sparsam och samarbetsvillig. Ingvar Kamprads värderingar och företagsfilosofi är i stor mån aktuella för Ikea idag och går på många vis att härleda till de värderingar Ingvar Kamprad skrev ner i ”En möbelhandlares testamente”. Men den önskvärda identiteten tycks också till viss del vara hämtad från de personliga kvalitéer eller egenskaper Kamprad själv innehar. Den önskvärda identiteten hos Ikeas anställda är så pass starkt kopplad till Ingvar Kamprad att en tänkbar term för att beskriva den är Kampraditet.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

No description available.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts. / Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

Kontroll och styrning av anställda har varit och är ett centralt tillvägagångssätt inom arbete för att nå effektivitet och produktivitet. I takt med arbetets utveckling och förändring har styrning av anställda gått från en mer direkt kontroll till en alltmer indirekt sådan, där fokus är att påverka individens inre känslor för att i sin tur kunna kontrollera hen. En viktig komponent för att kunna använda verktyg för kontroll av anställda har varit att de är närvarande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur kontroll och styrning tar sig i uttryck när en organisations anställda går från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån till följd av Covid-19-pandemin. Studiens teoretiska utgångspunkt är normativ styrning genom identitetsreglering. Sju kvalitativa intervjuer med respondenter från ett familjeägt företag har genomförts, där två innehar en ledande position i företaget och resterande fem är medarbetare inom skilda avdelningar. Resultatet av studien visar att det har funnits en tydlig, genomarbetad normativ styrning på arbetsplatsen som i sin tur har präglat de anställda när de nu arbetar hemifrån. De anställda identifierar sig med företaget trots hemarbete vilket har möjliggjort att ledning fortsatt kunnat använda sig av identitetsreglerande styrning där tillit och tillhörighet gentemot familjeföretaget spelat stor roll. Hemarbetet har medfört vissa förändringar och utmaningar där resultatet visar att företaget idag använder sig av en kombination av direkt och indirekt styrning med hjälp av digitala tillvägagångssätt. / Control and management of employees has and is a central activity in organizations to achieve efficiency and productivity. In step with the development and change of work, control and management of employees has gone from a more direct control to an increasingly indirect control, where the focus is on influencing the individual's feelings in order to be able to control them. An important component for being able to use tools to control employees has then been that they are present at the workplace.The purpose of this study has been to investigate how control and governance is expressed in an organization, where a forced situation because of Covid-19 has led to staff being forced to switch from office work to working from home. The theoretical standing point of the study is normative control through identity regulation. Seven qualitative interviews with respondents from a family-owned company have been conducted, where two hold a leading position in the company and the remaining five are employees in different departments.The results of the study show that there was a clear, elaborate normative control in the workplace which in turn has characterized the employees when they now work from home.This has resulted in the employees identifying with the company despite working from home, which has made it possible for management to continue to be able to use identity-regulated management where trust and belonging plays a major role. Working from home has led to certain changes and challenges where the results show that the company today uses a combination of direct and indirect control with the help of digital approaches.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser samt påverkan på medarbetaren av en hälsofrämjande organisationskultur. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. En kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, sex män och fyra kvinnor vars ålder varierade mellan 25–63 år. För att bearbeta det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i fyra övergripande huvudteman. Studiens resultat visade att medarbetarna har en genomgående positiv upplevelse av den hälsofrämjande organisationskulturen. De mest framträdande upplevelserna som framkom var att de hälsofrämjande aktiviteterna ledde till en bättre sammanhållning, bättre välmående samt en känsla av inkludering. Respondenterna upplevde att organisationen valde att investera i sina arbetstagares hälsa och välmående. Samtliga respondenter kunde även identifiera sig med den hälsofrämjande organisationskulturen.

Bakgrund: Då utvecklingen i det företagsekonomiska samhället har gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle efterfrågas extern expertis från kunskapsintensiva företag. Många konsultföretag är goda exempel på den postbyråkratiska organisationsformen, som karaktäriseras av relativt få skikt av hierarki, flexibilitet, delaktighet i beslutsfattande och lösa karriärstrukturer, där identiteten blir svårmanövrerad. Identitet är av särskild betydelse när det kommer till KIF:er av olika skäl. Det blir allt mer framträdande för ledare att försöka forma individerna själva. Det är viktigt för ledningen att influera anställda via strategier för att exempelvis uppnå organisationskontroll, säkerställa lojalitet och behållning, och förebygga existentiell osäkerhet samt skapa självförtroende och självkänsla i arbetet. Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av befintliga teorier och empiriskt underlag bidra med ökad förståelse av hur KIF:er använder identitetsreglering för att erhålla organisationskontroll. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ metod via en fallstudiedesign genom intervjuer med anställda inom relevanta företag inom konsultbranschen. Respondenterna har haft varierande befattningar och kunskaper i respektive företag. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag arbetar med organisationskontroll där identitet spelar en central roll. Flertalet strategier presenteras så som rekrytering, värdeerbjudande, utbildningar, avskalad hierarki, sociala aktiviteter, team, corporate storytelling och värderingar, vilket bidrar till en ökad förståelse för hur KIF:er arbetar med identitetsreglering för att uppnå organisationskontroll. / Background: Since the development of business economics has shifted from an industrial society to a knowledge society, external expertise is demanded from knowledge-intensive companies. Many consulting firms are good examples of the post- bureaucratic organization, characterized by relatively few layers of hierarchy, flexibility, decision-making involvement and loose career structures, where the identity becomes difficult to operate. Identity is of particular importance when it comes to KIFs for different reasons. It is becoming increasingly prominent for leaders to try to shape the individuals themselves. It is important for management to influence employees through strategies to achieve organizational control, ensure loyalty and prevent existential uncertainty as well as create self-confidence and self-esteem at work. Purpose: The purpose of the study is to provide, with the help of existing theories and empirical evidence, an increased understanding of how KIFs use identity regulation to obtain organizational control. Empiric: The study has been conducted with a qualitative method through a case study design through interviews with employees in relevant companies in the consulting industry. Respondents have had varying positions and skills in their respective companies. Result: The result of this study shows that knowledge-intensive companies work with organizational control where identity plays a central role. Several strategies are presented such as recruitment, value offerings, educations, scaled-down hierarchy, social activities, teams, corporate storytelling and values, which helps to understand how KIFs work with identity regulation to achieve organizational control.