Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.

Syftet med denna studie är att synliggöra elevers uppfattning av formativ bedömning i matematik. Den riktar sig främst till lärare som önskar förbättra sin undervisning. Huvudresultatet visar på att lärare kan ha en avgörande effekt på elevers lärande med utgångspunkt i om de når eleverna med formativ bedömning eller inte.  Studiens resultat kommer från fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 tredjeårselever på gymnasiet av heterogen art. Det visas på en risk för eleven att hamna i ett statiskt matematiskt mindset, med låga prestationer, när matematiklärare inte når fram till eleven med formativ bedömning. Om läraren däremot når fram så att eleven ser lärmål, upplever återkoppling och har strategier, så påvisas att chanserna tenderar öka för ett dynamiskt mindset och högre prestationer. Sambandet mellan upplevd formativ bedömning och prestation gör det viktigt hur elever upplever den formativa bedömningen.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

Denna studie visar hur ett matematiskt mindset kan modelleras och hur detta mindset ser ut hos grundskoleelever i norra Sverige. Studien utgår från ett sociokognitivt perspektiv och inspireras av Carol Dwecks teoretiska ramverk om mindset. En av grundpelarna i ett sådant mindset är att det finns statiska tankar som skapar hinder i kunskapsutvecklingen och dynamiska tankar som skapar förutsättningar för god kunskapsutveckling. Syftet med ett specifikt matematiskt mindset är att unga elever kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp och företeelser. Många av de modeller som finns för att undersöka mindset använder abstrakta begrepp som exempelvis intelligens. Detta gör att elevens kognitiva förmåga kan bli en begränsande faktor när unga elevers tankar undersöks. Studien presenterar 4 komponenter som ingår i ett matematiskt mindset; Ansträngning och fysiska egenskaper, inlärd hjälplöshet, lärandemål/prestationsmål och utmaning med risk för misslyckande. Dessa fyra komponenter användes för att skapa en enkät, vars ändamål var att reflektera elevens tankar kring olika scenarion kopplade till matematikämnet. Deltagarna i studien var 37 grundskoleelever i årskurs 2 från två klasser i en skola i norra Sverige. Enkätsvaren från de 37 deltagarna resulterade i 4 olika modeller för ett matematiskt mindset. Resultatet från studien visade att det i urvalet fanns elever med flera statiska attributioner och att det finns elever med hög grad av dynamiska attributioner. Resultatet från denna studie har potential att ge pedagoger och forskare inblick i unga elevers mindset inom ämnet matematik. Eftersom Carol Dwecks teori bygger på att elevens statiska eller dynamiska tankar är förändringsbara så ger resultatet från denna studie en språngbräda till nästa steg; strategier för att förändra elevers statiska tankar till dynamiska tankar.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

I den här studien deltar två blivande speciallärare i en aktionsstudie i syfte att genomsamverkan med matematiklärare stärka elevers möjligheter till lärande i matematik hoselever i behov av anpassningar. Två aktioner på olika grundskolor presenteras, på den enaskolan i årskurs 3 och på den andra i årskurs 5. Professionella strukturerade samtal och nogavalda samverkansformer har visat sig resultera i en ökning av såväl generella anpassningarsom anpassningar på individnivå för både SUM-elever och elever i behov av utmaningar. Istudien presenteras en mängd anpassningar som genomförts och slutligen förs en intressantdiskussion om hur detta sätt att arbeta kan bli verklighet i vår kommande yrkesroll.

Syftet med studien är att undersöka om det finns en relation mellan lärares syn på sina elevers utvecklingspotential och deras undervisning, dvs attitydens påverkan på handling hos de lärare som ingår i studien. Utveckligspotential defenierar jag med utgångspunkt i Dwecks teori (2015) som elevernas utvecklings av intelligens och förmåga. Mot detta undersöker jag även samband mot demografiska variabler som kön, legitimation och år i yrket. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och är en kvantitativ studie. Den genomförs som en webb-baserad enkätstudie vid två olika skolenheter. Det finns inga siginfikanta samband mellan lärares mindset och deras praktik. Inte heller finns några siginifikanta samband mellan lärares mindset och deras praktik i förhållande till demografiska variabler. / The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between the teachers view of the pupils´development potential and their teaching, ie the influence of the attitude towards action by the teachers included in the study. Development potential, I define on the basis of Dweck´s theory (2015) as the students´development of intelligence and abels such as gender, legitimacy and years in profession. The study is based on a socio-cultural perspective and is quantitativ. It is contucted as a web-based survey of comprising two different schools. The result indicates that there are no general significate realtionships between teachers´mindet and their internship. There are also ni significant relationships between teachers´mindset and their practice in relation to demographic variables.

Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier skulle det vara intressant att göra om samma studier med specifikt skolan och inlärningsmål som domän.