Studien syftar till att undersöka hur lärares inställning till och användning av språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO är och ser ut i flerspråkiga klassrum. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med ett huvudsakligt fokus på den proximala utvecklingszonen samt stöttning. Materialinsamlingen har skett genom metodtriangulering där kvalitativa klassrumsobservationer tillsammans med kvalitativa lärarintervjuer har bidragit till studiens data. Den analysmetod som har använts är tematisk analys. Resultatet från studien visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt samt att de använder flera språkutvecklande strategier i undervisningen, exempelvis tillämpas modersmål och flerspråkighet som resurs, bildstöd samt reda ut ord och begrepp. I resultatet framkommer det även att lärarna i studien använder språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning både mellan de två lärarna och mellan de olika ämnena. Slutligen visar studien vikten av lärarens stöttning vid elevernas lärande.

Flerspråkighet är en allt större del av dagens grundskola världen över och för att alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven i matematiken, är det av stor vikt att eleverna får använda sina olika språk i undervisningen (Svensson 2009). Lärarens roll har därför en stor och viktig betydelse för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen. I vår kommande yrkesroll är det vår skyldighet att se till att flerspråkiga elever får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i ämnet matematik (Elmeroth 2017). Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers förutsättningar att förstå matematikundervisningen. Vidare har vi granskat vilken betydelse lärarens roll har för flerspråkiga elever och vad det har för påverkan för deras matematikinlärning. För att belysa syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka svårigheter finns inom ämnet matematik för flerspråkiga elever? Vad har lärarens roll för betydelse för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematiken? Genom litteratursökning med olika sökord i databaserna ERIC (ProQuest) och Primo gjordes ett urval av sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna uppfyllde alla de kriterier som vi hade, det vill säga att det var undersökningar om flerspråkighet inom ämnet matematik på elever eller lärare i grundskolan. Vi gjorde en kartläggning av artiklarna där vi tydligt kunde jämföra deras resultat. Vi valde att dela upp artiklarna i kvalitativa eller kvantitativa metoder för att enklare kunna jämföra dess resultat (Christoffersen & Johannessen 2015). Med hjälp av artiklarnas resultat kunde vi fastställa att flerspråkiga elever bör få använda båda sina språk i matematiken (Robertson & Graven 2018; Yeh 2017). Vi kunde även fastställa att lärarens roll, tankesätt och tidigare erfarenheter av flerspråkighet, har stor betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Turner et al. 2016). Vi anser att vidare forskning behövs inom området för att flerspråkiga elever är allt vanligare i dagens grundskola och det ges alldeles för lite kunskap inom området i lärarutbildningen.

I denna studie undersöks hur elever och lärare uppfattar att andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund tas i beaktande i undervisningen. Undersökningen eftersträvar att synliggöra maktstrukturer som är kopplade till språk och kultur som avviker från normen genom att belysa de diskurser som förekommer. Deltagargruppen består av femton elevinformanter som besvarade en enkät och två lärarinformanter som intervjuades. Genom att lyfta fram den viktiga roll som andraspråkselevers språkliga och kulturella bakgrund spelar för deras inlärning har vi undersökt hur elev- och lärarinformanterna ställer sig till detta för att därigenom få en förståelse för hur de uppfattar andraspråksundervisningen. Undersökningens resultat tillhandahåller en bild om att det finns ett spänningsfält mellan andraspråksundervisningen och resten av skolan då den förstnämnda präglas av interkulturalitet, transspråkande och ett trygghetsbehov medan den senare i stället präglas av mångkulturalitet och enspråkighet. Undersökningen påvisar även hur förtryckande normer har letat sig in i andraspråksklassrummet trots sva-lärarnas ansträngningar vilket synliggörs både genom elevernas åsikter och även genom lärarnas språkbruk vilket påkallar vikten av transformativ pedagogik i andraspråksklassrummet.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder tilltransspråkande samt fördelar och utmaningar lärarna upplevde med att använda entransspråkande pedagogik. I denna kvalitativa studie samlades data in genomsemistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. De teoretiska utgångspunkternautgörs av sociokulturella perspektiv. I lärarnas utsagor beskrevs och synliggjordes bådefördelar och utmaningar med transspråkande i undervisningen. Vårt resultat avintervjuerna visade att den största faktorn till lärarnas tillämpning av transspråkande iklassrummet är deras positiva inställning till flerspråkighet. Slutsatsen visar att elevernasspråk samt kunskaper utvecklades och målen uppfylldes när undervisningen anpassadesefter deras behov. På grund av ett litet urval i studien är det därför diskutabelt omslutsatsen är generaliserbar. Vår tolkning av tidigare forskning samt resultat är atttransspråkande kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och kunskaper samtidigtsom deras identitet stärks.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken betydelse förstaspråket kan ha för andra-språkselevers lärande. Syftet uppnås med två frågeställningar. Den ena är: Vilken betydelse tillmäts förstaspråket i forskningen om andraspråksinlärning? Den andra är: På vilka sätt an-vänder andraspråkselever sitt förstaspråk som resurs i det dagliga skolarbetet? Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie om andraspråksin-lärning och -utveckling. Resultatet av litteraturstudien prövas därefter i en småskalig pilotsun-dersökning som består av intervjuer och klassrumsobservationer. Analysen av materialet be-svarar studiens andra frågeställning. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin vars huvudtes är att språkutveckling sker genom språkanvändning. Resultatet av litteraturstudien visar att äldre forskning om andraspråksinlärning inte tillmäter förstaspråket någon betydelse för fortsatt lärande. Genomgången av nyare forskning däremot visade på en tydlig utveckling enligt vilken förstaspråket erkänns som resurs för lärande. Dessa resultat prövas i pilotstudien som utgår från ett elevsperspektiv. Resultatet av pilotstudien visar att eleverna aktivt använder förstaspråket som resurs för lärande. Detta resultat kunde sedan yt-terligare prövas genom klassrumsobservationer som bekräftade elevernas berättelse. Klass-rumsobservationerna visade dock att elevernas förstaspråk inte hade en självklar plats i undervisningen som dominerades av det svenska språket. En ny aspekt som framkom i inter-vjumaterialet var att eleverna använde även engelska som resurs för lärande. Med stöd i dessa resutlat drar jag slutsatsen att det verkar vara språkandet i sig, alltså kommunikationen med hjälp av alla språkliga resurser, som eleverna tycker, bidrar till lärande.

Inledning Examensarbetet utforskar ämnet flerspråkighet utifrån några verksamma förskollärares erfarenheter i praktiken. Fokuset befinner sig på strategier, utmaningar och fördelar. Förskolans värdegrund syftar på gemenskap och likabehandling samt förskolans uppdrag är att erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund och förstaspråk. Vi kopplar vår undersökning till den sociokulturella teorin på grund av att den motsvarar vårt undersökningsområde på ett vetenskapligt sätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares synsätt kring arbetet med flerspråkighet inom förskolan genom att lyfta upp strategier, utmaningar och fördelar. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde elektroniska intervjuer på två olika förskolor, där antalet flerspråkiga barn varierar. Åtta förskollärare deltog i undersökningen. Resultat Baserat på svaren av intervjuerna, blev resultatet att det finns både utmaningar och fördelar kopplade till arbetet med flerspråkighet. Deltagarna tar upp olika arbetssätt, beroende på barngrupp, barnens ålder, egna kompetenser samt samverkan med hemmet. Ett exempel på praktiska tillvägagångssätt som framkommer är kapprums bibliotek, TAKK, medierande redskap och konkret undervisning. Dessutom uppmärksammas samarbetet med vårdnadshavarna som en relevant faktor, vilket leder till utmaningar för pedagogerna. Parallellt med det, belyses olika fördelar med flerspråkighet i förskolan, bland annat ökad förståelse och respekt för varandras olikheter.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning  och  Faktorer som styr undervisningen.  I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers  flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det  synliggörs  att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier,  är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de  talar om att de  bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.