Matematik används dagligen och ett av syftena med matematikundervisningen i grundskolan är att eleverna ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att lösa och formulera matematiska problem. Detta för att förbereda eleverna inför de krav som ställs på 2000-talets samhällsmedborgare.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om problemlösning inom matematikundervisning i grundskolans tidiga år med ett elevfokus. För att svara mot detta syfte används två forskningsfrågor: ”Vad kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus?” och ”Vilka faktorer lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser i ämnet matematik i grundskolans tidiga år?” För att svara på forskningsfrågorna har metoden systematisk litteraturstudie används i kunskapsöversikten. Metoden innebär att en syntes av den tidigare forskningen inom ett område skapas genom att söka, granska och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur i form av vetenskapliga studier. Sökning av litteratur har skett i tre olika databaser: ERIC EBSCO, Primo och LibSearch. Läsning av studiers abstracts och senare djupläsning av dem gav ett underlag på åtta studier till denna kunskapsöversikt. Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att det som kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus är användningen av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den sistnämnda metoden är frekvent förekommande då den används i hälften av de aktuella studierna. Ytterligare kännetecken är användandet av interventioner samt think-aloud. De faktorer som lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser är flera. Olika känslor påverkar elevers problemlösningsprocesser på olika sätt, användning av feedback kan göra elever till mer framgångsrika problemlösare samt att elever som själva får avgöra när hjälpmedel bör användas under problemlösningsprocessen kan känna ett större ansvar över det egna lärandet. Ytterligare faktorer är att skapandet av en egen problemlösningsmodell kan leda till aktivt deltagande hos elever samt att kreativitet tänkande under problemlösningsprocessen kan gestaltas olika beroende på elevers kunskapsnivåer.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt ämne både internationellt och nationellt. Begreppet innefattar en social, ekonomisk och ekologisk aspekt varav denna studie fokuserar på den sistnämnda aspekten och hur ämnet berörs i skolan. Inom skolan har hållbar utveckling och miljö utvecklats genom åren där lärare kan vara med och bidra till att kommande generationer får kunskap med sig för att kunna leva hållbart i framtiden. Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt lärare har till ekologisk hållbar utveckling, hur de arbetar inom ämnet och vilka förutsättningar och hinder de lyfter fram för att bedriva undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod använts där tio lärare på fem olika skolor som samtliga undervisar inom förskoleklass upp till årskurs 3 har deltagit. Studien har genomförts av två lärarstudenter under vårterminen 2020. Resultatet i studien har delats upp i tre olika kategorier; lärares förhållningssätt, främjande arbetssätt och förutsättningar och hinder. Lärarnas förhållningssätt varierar men alla har en positiv inställning till att undervisa för att främja ekologisk hållbar utveckling, men undervisningen sker i olika utsträckning. De arbetssätt som lärarna använder sig av skiljer sig också åt då det visade sig att lärarna har olika förutsättningar och hinder för att bedriva undervisning i ämnet. Studien ämnar ge en ökad förståelse för vilket ansvar och vilken betydelse lärare har för elevernas inlärning genom att det är de som avgör i vilken utsträckning och hur undervisningen sker kring ekologisk hållbar utveckling. Något att forska vidare på inom ämnet skulle kunna vara att undersöka vad rektorer och andra skolaktörer har för förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.

Många elever upplever ångest och oro inför matematikämnet, där elevers förmågor hämmas på grund av dessa känslor. Denna kunskapsöversikt handlar om att beskriva en undervisningsform, som har visat att både motivation och förståelse hos elever ökar. Undervisningsformen handlar om att tillämpa vardagen i matematikundervisningen, då elever får möjlighet till en djupare förståelse för matematiken och hur den kan användas i det vardagliga livet. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa vad forskningen kännetecknar kring att tillämpa vardagsmatematik i unga åldrar, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med undervisningsformen. De frågeställningar som vår kunskapsöversikt utgår från är: - Vad kännetecknar forskningen kring att tillämpa vardagen inom ämnet matematik? - Vilka fördelar och nackdelar med vardagsmatematik presenteras i forskningen? Vi använde oss av databaserna Primo och ERIC (ProQuest), vid sökandet av artiklar. I artikelsökningen fokuserade vi främst på sökorden “everyday life mathematics” och “Primary school”. Genom dessa sökord fick vi fram sju vetenskapliga artiklar och en vetenskaplig rapport som vi sedan granskade. Under läsprocessen av artiklarna fördjupade vi oss i resultat, diskussion och till viss del metod i samtliga artiklar. Resultatet visar att majoriteten av författarna, i våra valda artiklar, har en positiv inställning till att tillämpa vardagsmatematik i undervisningen. Resultatet visar även att det finns nackdelar och svårigheter med att använda denna undervisningsform. Svårigheter med att tillämpa vardagsrelaterade situationer i matematikundervisningen är främst tidsbristen, där lärare saknar tid till att planera en relevant undervisning som samtliga elever kan relatera till och gynnas av. Det är dock en övervägande del av forskningen som uppmärksammar fler fördelar än nackdelar med vardagsmatematik. Fördelar som presenteras i forskningen handlar främst om att elevers motivation och intresse ökar, samtidigt som förståelsen för ämnet blir djupare och bredare. Detta skapar en god förutsättning för elevers lärande, där förmågor och resultat förbättras inom matematiken.

Flerspråkighet är en allt större del av dagens grundskola världen över och för att alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven i matematiken, är det av stor vikt att eleverna får använda sina olika språk i undervisningen (Svensson 2009). Lärarens roll har därför en stor och viktig betydelse för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen. I vår kommande yrkesroll är det vår skyldighet att se till att flerspråkiga elever får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i ämnet matematik (Elmeroth 2017). Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers förutsättningar att förstå matematikundervisningen. Vidare har vi granskat vilken betydelse lärarens roll har för flerspråkiga elever och vad det har för påverkan för deras matematikinlärning. För att belysa syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka svårigheter finns inom ämnet matematik för flerspråkiga elever? Vad har lärarens roll för betydelse för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematiken? Genom litteratursökning med olika sökord i databaserna ERIC (ProQuest) och Primo gjordes ett urval av sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna uppfyllde alla de kriterier som vi hade, det vill säga att det var undersökningar om flerspråkighet inom ämnet matematik på elever eller lärare i grundskolan. Vi gjorde en kartläggning av artiklarna där vi tydligt kunde jämföra deras resultat. Vi valde att dela upp artiklarna i kvalitativa eller kvantitativa metoder för att enklare kunna jämföra dess resultat (Christoffersen & Johannessen 2015). Med hjälp av artiklarnas resultat kunde vi fastställa att flerspråkiga elever bör få använda båda sina språk i matematiken (Robertson & Graven 2018; Yeh 2017). Vi kunde även fastställa att lärarens roll, tankesätt och tidigare erfarenheter av flerspråkighet, har stor betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Turner et al. 2016). Vi anser att vidare forskning behövs inom området för att flerspråkiga elever är allt vanligare i dagens grundskola och det ges alldeles för lite kunskap inom området i lärarutbildningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar lärare möter med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO och dess lösningar. Studiens frågeställningar är: Hur anpassar SO-lärare sin undervisning till nyanlända elever i klassrummet? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO? Vilken fortbildning erbjuds SO-lärare, för att kunna inkludera nyanlända elever? De teorier som används är det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Den metod som används i denna studie är semi-strukturerade intervjuer och intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I studien har fyra lärare intervjuats, och de arbetar i årskurserna 5–6 i tre olika skolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att lärares utmaningar med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO är att de har ett bristande språk. I resultatet redogörs för hur lärare hanterar dessa utmaningar genom att planera och anpassa sin undervisning utifrån nyanlända elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Resultatet anger även att alla skolor erbjuder fortbildning på varierande sätt. Slutsatsen visar på att lärare anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras behov och förutsättningar. I slutsatsen presenteras dessutom att studiehandledning är ett stöd för nyanlända elevers skolprestationer. Nyckelbegrepp: Nyanlända elever i grundskolan, inkludering, skolspråk, ämnesspråk och studiehandledning på modersmålet.

Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden av etiska skäl och för att människan är beroende av naturen. Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt för en hållbar utveckling och därför behöver kunskaper om biologisk mångfald tillgodoses människan. Förskolan och skolan ska förmedla dessa kunskaper och därför analyserar vi här forskning om vilka kunskaper lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan har om biologisk mångfald samt vilka aspekter och faktorer som bidrar till att de tar till sig kunskaper om biologisk mångfald, särskilt i artkunskap. Syftet är att beskriva resultat och egenskaper hos vetenskapligt granskade artiklar, i vilka arter och biologisk mångfald behandlas. Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierade vi nio vetenskapliga artiklar i olika databaser och vi kartlade dem för att få en övergripande bild av innehållet. Praktiskt görande i autentiska miljöer, lärares engagemang och intresse, personliga faktorer samt olika typer av hjälpmedel som bland annat professionell hjälp av experter är alla delar som behöver samspela för att lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan ska kunna ta till sig kunskaper om biologisk mångfald. Varierande metoder användes i de olika studierna men sammantaget har de kommit fram till liknande resultat. Vi belyser också eventuella styrkor och svagheter för att kunna värdera kvalitén i forskningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av två frågeställningar: Vilka kunskaper i artkunskap och biologisk mångfald har barn i förskolan, elever i grundskolan och lärarstudenter? Har lärarstudenter den kunskap som behövs för att kunna förmedla de kunskaper i biologisk mångfald, framför allt i artkunskap, som barn i förskolan samt elever i grundskolan behöver? Det visade sig att kunskaperna var bristfälliga hos samtliga och att vissa lärarstudenter inte har förståelse för den biologiska mångfaldens betydelse. Lärarstudenter kan således ha otillräckliga kunskaper för att undervisa. Ytterligare forskning i området har påvisats i artiklarna, vilket är positivt eftersom det kan göra att fler blir medvetna om den biologiska mångfaldens betydelse i relation till yrkesutövningen. Det är viktigt att vi i vår kommande yrkesroll ger möjligheter till ett meningsfullt lärande i biologisk mångfald.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Att lyckas i skolan är den viktigaste faktorn för att också lyckas i livet och är än mer viktig för elever som har diagnosen adhd, eftersom de har större risk att hamna i en negativ livsspiral. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och specialpedagogen kan vara en viktig del i att hjälpa till med att skapa en integrerad och bra lärmiljö för elever med diagnosen adhd. Elevhälsoarbetet i skolan förutsätter en hög grad av samverkan med olika interna och externa aktörer. Barn- och ungdomspsykiatrin är en av dessa. Syftet med denna studie är att belysa personalens beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar i samarbetet mellan personal, på barn- och ungdomspsykiatrin och skolors elevhälsa, för att kunna stödja elever som har diagnosen adhd i deras utveckling och lärande. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med personal från dessa verksamheter. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer och individuella semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens urval var målinriktad och gjordes enligt bekvämlighetsprincipen. Informanterna från elevhälsan arbetade i en glesbygdskommun och deltagarna från barn- och ungdomspsykiatrin var verksamma i en stad men samverkar med informanterna i elevhälsan. Resultatet i studien visar att både skolan och barn- och ungdomspsykiatrin tycker att samverkan och samarbete mellan parterna är viktiga och nödvändiga. De största utmaningarna i samverkan tycks vara otydliga ramar för hur samarbetet ska fungera och oklarheter kring de olika professionernas uppdrag. De långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin skapar också oro vid samverkan. I studien framkom också att samverkan i glesbygdskommuner innebär försvårande omständigheter. Resultatet tyder på att tydligare samverkansavtal bör arbetas fram och att all berörd personal bör göras delaktiga. / Success in school is the most important factor for success in life, and it is even more important for students with an ADHD-diagnosis, since they are in more danger of developing a negative spiral in life. Education has a compensatory duty and teachers in special education can be an important part in helping to create an integrated and meaningful learning environment for students with an ADHD-diagnosis. The work with the student health team within a school demands a high degree of cooperation between different internal and external players. BUP (child and adolescent psychiatry), which provides specialist care for children with mental health problems, is one of these players. The intention of this paper is to illustrate the personnel’s descriptions of not only the factors for success but the challenges as well, when it comes to the cooperation between the school´s student health team and BUP´s work to support students with the ADHD-diagnosis with their development and their learning. This qualitative study is based on interviews with personnel from these different arenas. The interviews where made with both focus groups, as well as semi structured interviews. The interviews where transcribed and compiled based on the intentions of this study. The selection was targeted and made according to the comfort principle. The informants from the student health team worked in a rural municipality, while the participants from BUP where based in a nearby city, but worked with the informants from the student health team. The result of the study shows that the school, as well as, BUP believes that cooperation and collaboration between these different arenas are important and necessary. The main challenges seem to be the lack of a defined framework that specifies how the cooperation should work as well as confusion about the responsibilities of the different professions. The long wait to BUP is also a cause for concern while striving for cooperation. The study also showed that cooperation within rural municipalities involves complicating circumstances. The result indicates that more clearly defined frameworks for cooperation should be developed and that all concerned personnel should be involved.