Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer.

Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden av etiska skäl och för att människan är beroende av naturen. Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt för en hållbar utveckling och därför behöver kunskaper om biologisk mångfald tillgodoses människan. Förskolan och skolan ska förmedla dessa kunskaper och därför analyserar vi här forskning om vilka kunskaper lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan har om biologisk mångfald samt vilka aspekter och faktorer som bidrar till att de tar till sig kunskaper om biologisk mångfald, särskilt i artkunskap. Syftet är att beskriva resultat och egenskaper hos vetenskapligt granskade artiklar, i vilka arter och biologisk mångfald behandlas. Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierade vi nio vetenskapliga artiklar i olika databaser och vi kartlade dem för att få en övergripande bild av innehållet. Praktiskt görande i autentiska miljöer, lärares engagemang och intresse, personliga faktorer samt olika typer av hjälpmedel som bland annat professionell hjälp av experter är alla delar som behöver samspela för att lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan ska kunna ta till sig kunskaper om biologisk mångfald. Varierande metoder användes i de olika studierna men sammantaget har de kommit fram till liknande resultat. Vi belyser också eventuella styrkor och svagheter för att kunna värdera kvalitén i forskningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av två frågeställningar: Vilka kunskaper i artkunskap och biologisk mångfald har barn i förskolan, elever i grundskolan och lärarstudenter? Har lärarstudenter den kunskap som behövs för att kunna förmedla de kunskaper i biologisk mångfald, framför allt i artkunskap, som barn i förskolan samt elever i grundskolan behöver? Det visade sig att kunskaperna var bristfälliga hos samtliga och att vissa lärarstudenter inte har förståelse för den biologiska mångfaldens betydelse. Lärarstudenter kan således ha otillräckliga kunskaper för att undervisa. Ytterligare forskning i området har påvisats i artiklarna, vilket är positivt eftersom det kan göra att fler blir medvetna om den biologiska mångfaldens betydelse i relation till yrkesutövningen. Det är viktigt att vi i vår kommande yrkesroll ger möjligheter till ett meningsfullt lärande i biologisk mångfald.