• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 80
  • 3
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 85
  • 55
  • 39
  • 32
  • 19
  • 19
  • 17
  • 15
  • 15
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

”Jag känner mig som något eget”. : Studie om andraspråk och identitet / “I feel as if I am different”. : A study of second language and identity

Rosu, Adina January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten.  Resul­taten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situa­tionen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.
32

Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares berättelser om arbete med att främja barns flerspråkiga kompetens i förskolan / Multilingualism in preschool : A qualitative study of preschool teachers' stories about work to promote children's multilingual competence in preschool

Mendoza, Fabiana January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar och genomför det pedagogiska arbetet för att främja barnens flerspråkiga kompetenser i förskolan. Studien undersöker även utmaningar som förskollärarna möter i det pedagogiska arbetet samt samverkan mellan förkollärare, vårdnadshavare och flerspråkiga barn. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Det innebär att sju förskollärare med erfarenhet inom mångkullturella förskolor har deltagit i studien genom semistrukturerade och personliga intervjuer. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av det sociokullturella perspektivet och tidigare forskning. I resultatet framkommer det att stimulans på barnets förstaspråk anses vara grunden för barnens flerspråkutveckling samt att pedagogernas medvetenhet och förhållningssätt främjar flerspråkigheten. Resultatet synliggjorde även de olika strategier som förskollärarna använder sig av i sitt arbete för att främja barnens flerspråkiga kompetenser. Strategierna som framkom som mest relevanta för samtliga förskollärarna är TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), bildstöd och appen Poyglutt.
33

SVENSKUNDERVISNING I FLERSPRÅKIGA KLASSRUM : En studie av några svensklärares syn på den språkheterogena undervisningskontexten / Teaching Swedish in multilingual classrooms

Axelsson, Åsa January 2008 (has links)
<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>
34

Modersmålets betydelse : Hur lärare använder elevers modersmål i undervisningen, samt deras inställning till elevernas modersmål.

Nellsjö, Ulrika, Ormberger, Jenny January 2009 (has links)
I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem lärare på fem olika skolor, vilka har ett relativt högt invandrarantal. Vårt sammanställda resultat kommer sedan att diskuteras och jämföras i relation till litteraturen. Resultatet av vår studie är att lärarna har en positiv inställning till elevernas modersmål, och att de använder olika metoder för att integrera de olika modersmålen i undervisningen.
35

Skolsvårigheter hos andraspråkselever : - kartläggning och framgångsfaktorer / Learning Difficulties of Second Language Learners : - Screening and Success

Grevik, Martina, Magnusson, Annika January 2015 (has links)
Bakgrunden till studien är den utmaning som skolan står inför med ett ökat antal andraspråkselever.  För att kunna möta varje elev på den nivå de befinner sig behöver man ha redskap även för andraspråksproblematiken.  Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur skolan genom kartläggning kan ta reda på om en andraspråkselevs skolsvårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i tillägnandet av ett andraspråk. Ett annat syfte är att ta reda på vad skolan kan göra för att stötta andraspråkselever som riskerar att inte nå målen.  I studien, som är kvalitativ, har fyra intervjuer genomförts med nordiska forskare och väl anlitade föreläsare inom området. Arbetet är indelat i kategorierna tillägnandet av ett andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och framgångsfaktorer.  Informanterna är överens om att fonologin är en central del i kartläggning av läs- och skrivsvårigheter liksom att kartlägga elevens båda språk och se till elevens hela situation. Resultatet visar också att modersmålsundervisningen är avgörande för andraspråkselevers skolframgångar. I studien framkommer att samverkan mellan olika yrkeskategorier i skolan är nödvändig för andraspråkselevers skolresultat, samma sak gäller vid kartläggningsarbetet.
36

SVENSKUNDERVISNING I FLERSPRÅKIGA KLASSRUM : En studie av några svensklärares syn på den språkheterogena undervisningskontexten / Teaching Swedish in multilingual classrooms

Axelsson, Åsa January 2008 (has links)
Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.
37

Måste man välja? : Attityder till flerspråkighet och till modersmålet hos elever med svenska som andraspråk

Hammarstrand, Linnéa January 2015 (has links)
Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning ta reda på vad gymnasieelever, med ett annat förstaspråk än svenska, har för attityder till flerspråkighet och till modersmålet/modersmålen i relation till den dominerande svenskan. Attityderna till modersmålet/modersmålen har även jämförts med attityder till det internationella statusspråket engelska samt till de moderna språken som det i skolan ofta erbjuds undervisning i. För att kunna se huruvida svenskan som majoritetsspråk påverkar elevernas attityder till sitt/sina modersmål har två elevgrupper som bott olika länge i Sverige fått stå i fokus. Undersökningen syftar även till att ge svar på om deltagande i modersmålsundervisning har effekt på attityden till flerspråkighet och till modersmålet. Resultatet visar att de allra flesta elever generellt har en mycket positiv attityd till både flerspråkighet och till modersmålet. Detta gäller både elever som befunnit sig i Sverige i max fyra år samt elever som varit i Sverige i fem år eller mer. Vad gäller elever utan modersmålsundervisning har det i denna studie inte kunnat dras några slutsatser om deras attityder skiljer sig från elever som deltar i modersmålsundervisning. Engelskans höga status kan dock än en gång bekräftas eftersom flertalet elever värdesätter engelskan framför såväl modersmålet, svenskan och de moderna språken.
38

"När jag pratar finska så brukar jag säga något svenskt ord" : En studie i Tornedalen om språkanvändning hos elever i årskurs 3 med fokus på finska och svenska

Kivilompolo, Jenna January 2020 (has links)
Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.
39

Transspråkande? ja, tack! : En kvalitativ studie om hur transspråkande tillämpas i undervisningen. / Translanguaging? yes please! : A qualitative study about how translanguaging is being used in teaching.

Aurfan, Muska, Åkerblom, Jessica January 2021 (has links)
Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma i F-3. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med transspråkande. Till hjälp att tolka resultaten har studien ett socio-kulturellt perspektiv som utgångspunkt. Studiens resultat visar att lärare som ar-betar enligt ett transspråkande arbetssätt anser att det ger dem bättre möjligheter att stötta och vägleda flerspråkiga elever. Ytterligare resultat i studien visar att lärare anser att elever lär sig mer och lättare om de får använda sin flerspråkighet som en resurs i skolan. Lärare anser också att en utmaning med det transspråk-ande arbetssättet är när kollegor som inte arbetar transspråkande har svårigheter att se fördelar med transspråkande. Detta menar lärare beror på att skolan är starkt präglad av en enspråkig norm. Slutligen anser lärare att ett transspråkande arbetssätt gör det möjligt att inkludera alla elever i undervisningen eftersom elevernas alla språk tas tillvara och används som en resurs i undervisningen.
40

Damned if you do, damned if you don't : En litteraturstudie om användningen av förstaspråket i engelskundervisningen på mellanstadiet

Andersson, Stina January 2021 (has links)
The aim for this systematic literature study is to see how much of the first language (L1) that has to be in the English language (L2) classroom. The study is based on seven articles that have been analysed in order to see arguments for or against the use of the L1 language in the L2 classroom. The articles were all based on middle school teachers' experience, thoughts and feelings about the use of L1 in the classroom. The arguments that were brought up in the articles were categorised and identified, in order to make a better choice about when to use or to exclude L1 in their teachings. The background describes how English has developed in the Swedish school system and how different methods have been used in language classrooms around the world since the 19th century. The analysis of the literature study could conclude two different categories. The argument for the use of L1 in the classroom and the argument against it. For the use of L1 in the classroom 5 different arguments were defined: the students' feeling of stress, limited time, motivation, teachers’ self-esteem and teachers’ feeling of guilt. Against the use of L1 in the classroom only two arguments could be defined: teachers translating too quickly and the need to maximise the L2 exposure to students during English lessons. The result of this study indicates that it is very hard for teachers to only speak in the target language during English lessons, but it’s important that teachers reflect over their use of the L1 language and if it's always necessary. The L1 language should be used to make sure that students feel like they can understand and not feel stressed about their learning process. Especially when teaching grammar, difficult words or advanced instructions the L1 could be a big help, but not always and not only.

Page generated in 0.0652 seconds