Syftet med översikten är att undersöka huruvida grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivande och i sådana fall vilken typ av grammatikundervisning som ger störst effekt. Vi har som utgångspunkt utgått från äldre forskning som visar att grammatik inte har någon effekt på elevers skrivutveckling. i denna kunskapsöversikt kommer vi att undersöka vad samtida forskning säger om detta samband. För att kunna besvara frågeställningen har vi utgått från tio systematiskt sökta forskningsartiklar. Resultaten av dessa visade att grammatikundervisning kan ha en positiv inverkan på elevers skrivutveckling om den ges i en funktionell kontext, såsom sentence-combining och riktad skrivning. Det mest effektiva resultatet nås när grammatik är inbäddat i skrivaktiviteter och inte undervisas som isolerade moment. Vi ser gärna att svensk eller skandinavisk forskning fokuserar på den här kombinationen - grammatik och elevers skrivutveckling.

The aim for this systematic literature study is to see how much of the first language (L1) that has to be in the English language (L2) classroom. The study is based on seven articles that have been analysed in order to see arguments for or against the use of the L1 language in the L2 classroom. The articles were all based on middle school teachers' experience, thoughts and feelings about the use of L1 in the classroom. The arguments that were brought up in the articles were categorised and identified, in order to make a better choice about when to use or to exclude L1 in their teachings. The background describes how English has developed in the Swedish school system and how different methods have been used in language classrooms around the world since the 19th century. The analysis of the literature study could conclude two different categories. The argument for the use of L1 in the classroom and the argument against it. For the use of L1 in the classroom 5 different arguments were defined: the students' feeling of stress, limited time, motivation, teachers’ self-esteem and teachers’ feeling of guilt. Against the use of L1 in the classroom only two arguments could be defined: teachers translating too quickly and the need to maximise the L2 exposure to students during English lessons. The result of this study indicates that it is very hard for teachers to only speak in the target language during English lessons, but it’s important that teachers reflect over their use of the L1 language and if it's always necessary. The L1 language should be used to make sure that students feel like they can understand and not feel stressed about their learning process. Especially when teaching grammar, difficult words or advanced instructions the L1 could be a big help, but not always and not only.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.