Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning  och  Faktorer som styr undervisningen.  I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers  flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det  synliggörs  att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier,  är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de  talar om att de  bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.