Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer;I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen?Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning?Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad. Vi har analyserat empirin som därefter ställts i relation till tidigare forskning. Vi hade som krav att skolorna skulle vara mångkulturella och att pedagogerna är verksamma inom antingen de samhällsorienterande ämnena eller inom de naturorienterande ämnena. Detta med anledning av att det kräver en viss struktur på undervisningen då eleverna möter kontext med ämnesspecifika ord/begrepp som vi, under vår utbildning, blivit varse om kan vara problematiska i en heterogen klass. Vår empiri visar på vikten av tydlighet såväl vid planeringen som vid undervisningen då det skapar möjlighet för eleverna att vara delaktiga i vad som komma ska. Det framgår även av empirin att det finns moment som tar längre tid att genomföra och introducera pga. att det krävs att klassen tillsammans bearbetar texterna. Bearbetning av texterna medför att fler elever kan tillägna sig kunskap eftersom det finns de som tappar motivation och självförtroende i mötet med kontexter vars språk inbegriper svåra ord/begrepp. Empirin ger oss också insikt om att som pedagog se undervisningen som en resurs i sig då det inte är självklart att ha förmånen med modersmålslärare i klassrummet.