Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser.   Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet. Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen. Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja. Informanterna använder sig mest av material som de själva tagit fram, då färdiga material inte förekommer för låga åldrar. Rim, ramsor och sånger är en stor del av dessa material. De är dessutom överens om att engelskundervisning i tidiga åldrar ska syfta till att eleverna ska kunna tala engelska i enkla former. I förlängningen leder en sådan tidig start av undervisning till att eleverna känner sig trygga i att använda språket både i skolmiljö och på sin fritid. Resultatet visar även på att informanterna inte har något intresse i kompetensutveckling i det engelska språket utan hellre lägger vikt vid andra ämnen.

The aim of this study was to investigate teachers` and pupils` views of the English subject in Swedish and Norwegian schools, and to find out what motivates six year olds to learn English. The study was carried out in two different countries where the start of compulsory English teaching are taking place in different grades. The methods of the survey have been interviews with teachers and pupils and classroom observation. The findings of the study are that six year olds are motivated to learn English, because they want to be able to communicate with other people. The results also show that the teachers` implementation of English activities has a significant part in their pupils’ linguistic motivation and language learning.

Inledning Jag har valt att göra en studie i lärares uppfattningar om tidig undervisning i ämnet engelska. Min undersökning belyser fyra lärares uppfattningar om fördelar respektive nackdelar med en tidig start av undervisning i engelska. Vidare beskrivs hur undervisningstillfällen i de olika årskurserna i ämnet engelska kan se ut i de yngre åldrarna. Studien tar också upp vardagsengelskan som barn exponeras för varje dag i samhället och om detta påverkar elevernas kunskaper i ämnet. Syfte Syftet med min undersökning har varit att ta reda på lärares uppfattningar kring en tidig undervisning i ämnet engelska. Undersökningen har även till syfte att redovisa hur fritidsengelskan bidrar till elevers kunskaper i engelska. Jag formulerade fyra frågeställningar till min studie som lyder följande, Vad har en tidig respektive senare introducering av engelskundervisning för påverkan på elevernas kunskaper? Vilka för- eller nackdelar kan det finnas med en tidig engelskundervisning? Hur ser undervisningen ut i engelska i de tidiga åren? Hur bidrar fritidsengelskan till elevernas kunskaper i engelska? Metod Den här studien genomfördes med en kvalitativ metod där jag valde att använda mig av intervjuer. Ansatsen fenomenografi har inspirerat min studie i analysfasen. Resultat Under undersökningen framkom det att många barn är intresserade och motiverade till att lära sig engelska i de yngre åldrarna. Det framkom också att yngre barn har lättare för att lära sig engelska och har specifikt lättare för uttal än äldre barn. Äldre barn har dock lättare för den grammatiska delen då de redan har lärt sig grammatiken i sitt första språk. Enligt de intervjuade lärarna ger vardagsengelskan barnen god kunskap i det engelska språket och detta är väsentligt för oss som lärare att ta vara på i skolan. Studien visade att undervisningen i engelska ser väldigt lika ut i de olika årskurserna. Det framkom även att en allmän uppfattning hos lärarna var att eleverna lär sig tillräckligt mycket engelska utanför skolan och att de då inte är oroliga för en senare start av engelskaundervisningen.

BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

<p>Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.</p><p>Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><p>- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?</p><p>- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?</p><p>- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.</p>

English is an international and global language that students, regardless of mother tongue, encounter in their everyday lives. In Sweden, students are introduced to English teaching in year 1, 2 or 3, and in some cases, year 4. English teaching can sometimes be problematic when the language of instruction often consists of Swedish, which for second language students becomes a challenge to acquire new skills in a week language. The study aims to examine, with a qualitative study, how pedagogues plan and implements English teaching in first grade with students whose mother tongue are other than Swedish. Further, the aim was to examine how pedagogues say they relate to the fact that second language pupils participating in English lessons and if they think it affects their English teaching. The conclusions is that the pedagogues has probably not been problematized the phenomenon examined and say they do not adapt their teaching. In the interviews reveals information about the teaching method which, in my opinion, indicates that, unconsciously, adapting their teaching when they have second language students. Furthermore, the study points out the importance of English as language of instruction when there is a more equal situation for all students regardless of language. Second langue students do not need to go through the Swedish language to be taught in English.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden. Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut. Frågeställningarna är följande: - När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen? - Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen? - Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun. Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.