Abstrakt Allt fler engelskspråkiga avhandlingar inom teknik och naturvetenskap fårsammanfattningar på svenska. Sammanfattningen kan vara en av få texter som författaspå svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingenav svenska som vetenskapsspråk. För att bättre förstå vilken roll sammanfattningen, iinte minst den populärvetenskapliga, kan spela i utvecklingen av svenska somvetenskapsspråk krävs studier av denna texttyp, vilket idag till stor del saknas. Syftetmed föreliggande uppsatsarbete är att beskriva hur facktermer introduceras ochförklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar författade vid LundsTekniska Högskola under 2013. I fler än hälften av sammanfattningarna förekommer eneller flera facktermer som inte förklaras. Att hitta rätt abstraktionsnivå och en rimligförklaringsgrad för de facktermer som används tycks utgöra en stor utmaning förskribenterna. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell,facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- ochförklaringsmodeller har beskrivits.

Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande. Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.

Studiens syfte är att analysera i vilken mån flerspråkiga elevernas språkutveckling uppmärksammas av ämneslärare i samhällskunskap på Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhällskunskapslärares undervisning fått stå i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen är utförd på en gymnasieskola i södra Sverige och lärarna undervisar i klasser på samhällsprogrammet där elever som läser svenska och svenska som andraspråk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av litteratur som på ett eller annat vis utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar på att lärarna trots att de undervisar elever på deras andraspråk, är omedvetna om hur man arbetar språkutvecklande utifrån sociokulturell forskning och i liten grad har uppmärksammat flerspråkiga elevernas språkutveckling. Detta kan generera i att elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i samhällskunskap inte blir maximal. Att minoriteter på detta vis marginaliseras blir problematiskt med hänseende till 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, som säger att den svenska gymnasieskolan ska vara en skola för alla, där samtliga elever får en likvärdig utbildning.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla – om vad gymnasieämnet svenska som andraspråk är i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av ämnet. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieämnet SVA beskrivs i teorin jämfört med hur det fungerar i praktiken för att ge en förståelse för hur ämnet SVA ser ut idag. Vidare är syftet att ge en inblick i hur ämnet kan och bör komma att organiseras i framtiden för att gynna den enskilda elevens lärande. För att uppnå detta syfte ges en övergripande bild av ämnet i teorin genom att belysa hur ämnet SVA beskrivs i de direktiv som finns i form av kursplaner samt i forskning som gjorts kring andraspråksundervisning. Med hjälp av den kartläggning som Myndigheten för skolutveckling har gjort om ämnet SVA i skolan idag samt en fallstudie visar uppsatsen på hur ämnet ser ut i praktiken. Till underlag för en diskussion kring vilka alternativ som finns för organisationen av SVA i framtiden ligger en jämförelse mellan teorin och praktiken samt litteratur- och intervjuförslag. De resultat som framkommer i uppsatsen visar huvudsakligen på att ett vidgat svenskämne vore positivt för den framtida utvecklingen av SVA men att det i dagens skola inte är genomförbart. / Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). An equal education in the Swedish language for all pupils - how teaching of Swedish as a second language is organized in the Swedish ‘gymnasium’ theoretically and practically and what options there are for an alternative way of organizing it. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. The aim of this essay is to elucidate how the subject Swedish as a second language (here abbreviated as SVA) is portrayed in theory in comparison to its practical function in the Swedish ‘gymnasium’ to gain an understanding of how the subject is organized today. Furthermore, the aim is to give an insight into how the subject SVA can and ought to be organized in the future to benefit individual pupils’ learning process. To reach this aim, the subject SVA is first described in general terms through a study of the course descriptions and of research recently done on second language teaching. With the help of a survey on the subject SVA made by the Swedish Authority for school development as well as the interviews made specifically for this study, the subject is outlined in its everyday practice. As a basis for a discussion on the alternatives for the future organisation of the subject SVA, stands a comparative study between theory and practice as well as the propositions presented in literature and interviews. The results that emerge from this essay mainly show that an extended version of the subject Swedish would be positive for the future development of SVA, however it is not practically possible in the Swedish school system of today.

No description available.

Sammandrag Syftet med uppsatsen var att undersöka om en implementerad språkpolicy påverkar lärares arbetssätt och bidrar till förändrade resultat på gruppnivå, vilket genomfördes i form av en fallstudie med hjälp av en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjufrågor. Detta kompletterades med en webbaserad enkät som gav ett bredare underlag, och stärkte studiens validitet. Studiens resultat tyder på att lärarnas arbetssätt har förändrats i takt med implementeringen av språkpolicyn och att den bidragit till en ökad måluppfyllelse på gruppnivå.

Abstract In my thesis, I have studied Tampere as a Swedish language island from a sociolinguistic perspective with Bernard Spolsky’s approach to language sociology as the theoretical framework. By language policy I mean language planning efforts and various forms of both conscious and unconscious linguistic practices which become visible as practices in everyday life on different levels of society. Of all the approximately twenty Swedish clubs, associations and institutions in Tampere, I have focused on two important spaces, namely the institutions Svenska samskolan i Tammerfors (the Swedish school) and Tammerfors svenska församling (the Swedish congregation). The aim of the study is to find out what kinds of practices, processes and choices are negotiated in these language island communities. I examine the communities both on an institutional and an individual level. My goal is to describe the kind of a language policy the institutions and individuals create and apply in their daily activities. The study is descriptive and aims to illustrate the sociocultural reality of the Swedish language on both the macro and micro levels in a Finnish-speaking majority context. In the study, I have applied triangulation on the levels of both method and material. I have used various types of data such as questionnaires, field notes, documents, written works, webpages and thematic interviews due to the varying types of the institutions and focus groups. The different materials studied required the application of both quantitative and qualitative methods of analysis. In the case of open questions and thematic interviews I have applied content analysis, leading to a process of abstraction. The results of the study show that the Swedish institutions Svenska samskolan i Tammerfors and Tammerfors svenska församling have over the course of time gone through a change in language policy. This has led to the application of varied linguistic practices in everyday life. Characteristic for the language policy in the Swedish school in the 2010s is language awareness and openness. Characteristic for both institutions studied is interaction between language maintenance efforts and continuous accommodation between Swedish and Finnish in various communicative practices. / Tiivistelmä Väitöskirjassani olen tutkinut Tamperetta ruotsalaisena kielisaarekkeena kielisosiologisesta perspektiivistä käyttämällä teoreettisena viitekehyksenä Bernard Spolskyn kolmea kielipoliittista komponenttia. Kielipolitiikalla tarkoitan tietoisia kielen suunnitteluun liittyviä panostuksia sekä erilaisia tietoisia ja tiedostamattomia kielellisiä toimintoja, jotka näyttäytyvät erilaisina arjen käytäntöinä yhteiskunnan eri tasoilla. Runsaasta kahdestakymmenestä ruotsinkielisestä kerhosta, yhdistyksestä ja instituutiosta olen tarkastellut kahta merkittävää ruotsinkielistä tilaa, nimittäin Tampereen ruotsalaista koulua (Svenska samskolan i Tammerfors) ja Tampereen ruotsalaista seurakuntaa (Tammerfors svenska församling). Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia kielellisiä käytänteitä, prosesseja ja valintoja näissä kielisaarekeyhteisöissä muodostuu. Tarkastelen yhteisöjä instituution ja yksilön tasolla. Kiinnostukseni kohteena on se, millaista kielipolitiikkaa sekä instituutiot että yksilöt luovat ja soveltavat päivittäisessä toiminnassaan. Tutkimus on deskriptiivinen ja sen tarkoituksena on kuvailla ruotsinkielistä sosiokulttuurista todellisuutta makro- ja mikrotasolla suomenkielisessä enemmistökontekstissa. Olen soveltanut tutkimuksessa sekä menetelmä- että aineistotriangulaatiota. Tutkimuskohteiden erilaisuudesta johtuen olen käyttänyt tutkimusaineistoina kyselylomakkeita, kenttämuistiinpanoja, asiakirjoja, kirjallisia teoksia, verkkosivuja ja teemahaastatteluja. Aineistot edellyttivät sekä kvantitatiivisten että kvalitatiivisten analyysimenetelmien käyttöä. Avoimiin kysymyksiin sekä teemahaastatteluihin olen soveltanut sisällönanalyysiä ja abstrahointia. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsalaiset instituutiot Svenska samskolan i Tammerfors ja Tammerfors svenska församling ovat kielipolitiikan näkökulmasta tarkasteltuina muuttuneet aikojen saatossa. Tämä on johtanut vaihteleviin kielellisiin käytänteihin, joita arjessa sovelletaan. Kielitietoisuus ja avoimuus ovat ominaisia piirteitä Svenska samskolanin kielipolitiikalle 2010-luvulla. Tunnusomaista molemmille instituutioille on vuorovaikutus, joka vallitsee yhtäältä kielen säilyttämiseen liittyvien panostusten ja toisaalta erilaisissa viestinnällisissä tilanteissa tapahtuvan ruotsin ja suomen kielen akkommodaation välillä. / Abstrakt I denna avhandling har jag granskat Tammerfors som svensk språkö i ett språksociologiskt perspektiv enligt Bernard Spolskys tre komponenter av språkpolicy som teoretisk referensram. Med språkpolicy avser jag medvetna språkplaneringsinsatser och olika former av både medvetna och omedvetna språkliga handlingar som avtecknas som praktiker i vardagen på olika nivåer i samhället. Av de ett drygt tjugotal svenska klubbar, föreningar och institutioner har jag lagt fokus på två betydande svenska rum, nämligen institutionerna Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling. Mitt syfte är att utreda vad som är kännetecknande för de språkliga praktiker, processer och val som konstrueras i dessa språkögemenskaper. Dels studerar jag gemenskaperna som institutioner och dels individerna. Jag är intresserad av hurdan språkpolicy institutionerna och individerna skapar och tillämpar i sin dagliga verksamhet. Forskningen är deskriptiv och syftar således till att beskriva den sociokulturella verkligheten gällande svenska språket på makro- och mikronivå i en finskspråkig majoritetskontext. I undersökningen har jag tillämpat både metod- och materialtriangulering. På grund av institutionernas och fokusgruppernas olika karaktär har jag använt mig av olika delmaterial som frågeformulär, fältanteckningar, handlingar, skriftliga verk, webbsidor och temaintervjuer. Det varierande materialet gav upphov till tillämpning av både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. På de öppna frågorna har jag tillämpat innehållsanalys som jag också använt i analysen av temaintervjuerna där jag tillämpat abstrahering. Undersökningsresultaten visar att de svenska institutionerna, Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling har förändrats genom tiderna i fråga om språkpolicy som lett till varierande språkliga praktiker som tillämpas i verksamheten. Svenska samskolans språkpolicy på 2010-talet präglas av språkmedvetenhet och öppenhet. Kännetecknande för båda institutionerna är ett samspel mellan å ena sidan språkbevarande insatser och å andra sidan ackommodation mellan finska och svenska i olika kommunikativa praktiker.

<p>O presente trabalho trata da língua galega. É principalmente um estudo sobre a história da língua galega, desde o nascimento do galego até o tempo contemporâneo. O estudo explica o surgimento do problema da falta de um consenso lingüístico quanto ao galego. Dependendo de quem é a pessoa a quem se pergunta, as respostas sobre o que é a língua galega, são sempre diferentes. Consultando diferentes dicionários e opiniões de lingüistas a língua que se fala na Galiza, pode classificar-se como: uma língua independente ibero-românica, um dialeto do português, uma língua ibero-românica fortemente “castelhanizada” etc. Isto deve-se às complexas relações políticas, que a Galiza teve com Portugal e com a Espanha. Relatando sobre os principais problemas em relação à questão da evolução lingüística da língua galega, apresento dois movimentos lingüísticos, o movimento reintegracionista e o isolacionismo. Eles mostram de maneira clara, que há diferentes alternativas possíveis de um desenvolvimento para a língua galega. A dificuldade de chegar a um consenso lingüístico quanto à língua galega, mostra o fato de existirem paralelamente diferentes normas ortográficas.</p>

O presente trabalho trata da língua galega. É principalmente um estudo sobre a história da língua galega, desde o nascimento do galego até o tempo contemporâneo. O estudo explica o surgimento do problema da falta de um consenso lingüístico quanto ao galego. Dependendo de quem é a pessoa a quem se pergunta, as respostas sobre o que é a língua galega, são sempre diferentes. Consultando diferentes dicionários e opiniões de lingüistas a língua que se fala na Galiza, pode classificar-se como: uma língua independente ibero-românica, um dialeto do português, uma língua ibero-românica fortemente “castelhanizada” etc. Isto deve-se às complexas relações políticas, que a Galiza teve com Portugal e com a Espanha. Relatando sobre os principais problemas em relação à questão da evolução lingüística da língua galega, apresento dois movimentos lingüísticos, o movimento reintegracionista e o isolacionismo. Eles mostram de maneira clara, que há diferentes alternativas possíveis de um desenvolvimento para a língua galega. A dificuldade de chegar a um consenso lingüístico quanto à língua galega, mostra o fato de existirem paralelamente diferentes normas ortográficas.

The aim of this compilation thesis is to explore variations in bilingualism with the help of everyday specific situations at a Spanish-Swedish early childhood institution in Sweden, and by means of a ‘material-semiotic theorizing’. This means that material and semiotic elements are treated equally and entwined. Through studying a bilingual preschool practice, theory and politics as three interwoven practices, the thesis produces knowledge on language and literacy as socially and materially divergent, transformative occurrences. The research process is a commitment with Deleuzio-Guattarian philosophy, theory and politics, and is defined as a becoming in and of the three practices (education, theory, politics). Ethical and methodological undertakings are described as results of the interaction of these practices. Processes of data production include a yearlong fieldwork with all year groups (1-5) at a bilingual preschool in Sweden with a Spanish-Swedish language policy. The materials of data (approx. 59 hours of video-recordings and additional field-notes of everyday activities) are extended and developed upon in interaction with theoretical concepts and political concerns in terms of an analytical process that ‘puts theory to work’. The results are phrased as three temporal suggestions: 1) Bilingualism is a plural, collectively produced, both transitory and specific phenomenon 2) Bilingualism emerges with different, simultaneous dimensions of language and literacy (language as both code and material intensities) 3) Bilingualism is shared and public but also private and inconclusive. The thesis also shows the interconnectedness and continuity between different constructions of bilingualism (i.e. separate – flexible, public - private) as well as the productivity of the unknown and of what is labelled as (il)literate expertise. The impact that these suggestions may have in working with bilingualism in early childhood education is discussed. At the same time the discussion inspires to thinking towards a minor bilingualism also in more general terms. / Syftet i denna sammanläggningsavhandling är att utforska variationer i tvåspråkighet med hjälp av alldagligt specifika situationer vid en spansk-svensk förskola i Sverige, samt genom ett ’material-semiotiskt teoretiserande’. Det betyder att materiella och semiotiska aspekter behandlas jämbördigt, sammanlänkat och icke-hierarkiskt. Genom att studera en tvåspråkig förskolepraktik, teori och politik som sammanvävda praktiker producerar avhandlingen kunskap om språk och litteracitet som socialt och materiellt divergenta, transformativa fenomen. Forskningsprocessen är en förlovning med DeleuzioGuattariansk filosofi, teori och politik och definieras som ett tillblivande i och med de tre praktikerna (utbildning, teori, politik). Etiska och metodologiska göranden beskrivs som resultat av interaktionen mellan dessa tre praktiker. Processer av dataproduktion inkluderar ett årslångt fältarbete med alla åldersgrupper (1-5) på en tvåspråkig förskola i Sverige med en spansk-svensk språkpolicy. Datamaterialen (59 timmars videoinspelningar och fältanteckningar från vardagliga aktiviteter) förlängs och utvecklas i avhandlingen i interaktion med teoretiska begrepp och politiska angelägenheter i termer av en analytisk process som ‘sätter teori i arbete’. Resultaten formuleras som tre temporära förslag. 1) Tvåspråkighet är ett pluralt, kollektivt producerat, både flyktigt och specifikt fenomen 2) Tvåspråkighet uppträder med olika, samtidiga språkliga dimensioner (språk som både kod och materiella intensiteter) 3) Tvåspråkighet är delat och publikt men också privat och odeciderat. Avhandlingens resultat visar också på länkar och kontinuitet mellan olika konstruktioner av tvåspråkighet (till exempel separat – flexibel, publik – privat) samt produktiviteten i det okända och vad som kan benämnas (il)litterat expertis. Betydelsen som avhandlingens förslag kan ha i arbete med tvåspråkighet i utbildningspraktiker med små barn diskuteras. Samtidigt inspirerar diskussionen till att tänka i riktningar mot en mindre tvåspråkighet också i mer generella termer.