The purpose of this study is to investigate conceptions that affects the results of school development in order to improve the language used while teaching within all subjects. The approach is a dialogical practitioner-research where the principal studies within her own occupation/school and is driven by a social constructionist framework of knowledge and learning. Laclau & Mouffe´s discourse-theory was used to analyze the articular-practice in eighteen teachers and their principal’s written reflections. The study focus discourses of school-development and second-language-development in relation to the nodal point ”learning”. It also focuses on teachers’ construction of identity within the school. The meaning of conceptions within school-development and second-language-development discourses are analyzed using discourse-theory methods. Conflicting meanings are also highlighted. The prior questions of the study investigates the conceptions of school-development and second-language-development and how they relate to current discourses and to each other. Conceptions that are connected to these discourses are compared with how the role of the teacher is described by the teachers themselves. The study shows an agreement on the necessity of school-development and improvement of language. Boundaries are made against those who don’t agree with school-development-projects. Different approaches are standing side by side within both fields and the role of the teacher are given multiple understandings due to their diverse experiences and framework of teaching. The understanding of the concept “diversity” alter in different fields. The meaning of “safety” varies, the teachers and principal have different thoughts on the idea of what safety is. The study shows a lack of research and science in the teachers written reflections. One implication of the study is that the conception of the role of teachers has to be reconstructed to be able to build a professional-learning-community. Different conceptions about safety has to be highlighted to avoid different understandings that prevents collaborative work between teachers. / Syftet med denna masteruppsats är att få syn på föreställningar som påverkar utvecklingsprocessen på en skola där målet är att arbeta mer språkutvecklande. Studien är att betrakta som praxisforskning med en dialogisk ansats, där rektor lär genom att forska i sin egen verksamhet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk syn på kunskap och lärande. Genom den diskursteori som utvecklats av Laclau och Mouffe synliggörs skolans artikulatoriska praktik, så som den framträder i arton lärares och deras rektors reflekterande loggar. De diskursiva fälten ”skolutveckling” och ”andraspråksutveckling” studeras i förhållande till nodalpunkten ”lärande”. Även lärarnas föreställningar kring subjektspositionen som lärare granskas. Genom diskursteorins verktyg synliggörs också de olika innebörder som ges kring begrepp som förekommer i diskurserna om skolutveckling och andraspråksutveckling. Även motsättningar lyfts fram. Studiens frågeställningar handlar om föreställningar kring skolutveckling och andraspråksutveckling och hur de förhåller sig till rådande diskurser och till varandra. Även föreställningar om begrepp som hör samman med skolutveckling, andraspråksutveckling, lärande och lärarrollen studeras. Studien visar att det råder enighet både kring nödvändigheten av skolutveckling och kring att utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Markeringar görs mot ett diskursivt yttre, att motsätta sig utvecklingen. Olika diskurser kring andraspråksutveckling och lärande syns sida vid sida i de två fälten. Också lärarrollen ges skiftande innebörder, som kan kopplas till olika epoker och lärandeteorier. Föreställningar om begreppet ”olikhet” varierar i olika diskursiva fält. Motstående uppfattningar kring begreppet ”trygghet” framträder utifrån de olika subjektspositionerna som lärare respektive rektor. Studien visar att vetenskap och forskning inte är så framträdande i denna skolas artikulation. En slutsats som dras av studien är att lärarrollen behöver ges nya innebörder om man vill få till stånd en professionell lärande gemenskap. Även olika föreställningar kring trygghet respektive lärande behöver lyftas till ytan och synliggöras, för att undvika att motstridiga tankemönster står i vägen för det fortsatta gemensamma arbetet.

Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process. Performansanalys presenteras som en möjlig metod för detta. Som teoretiska utgångspunkter ligger den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för performansanalys. Vidare presenteras forskning kring summativ och formativ bedömning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har en fenomenografisk forskningsansats, vilken strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar. Kvalitativa intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Bearbetningsmetoden innefattar en beskrivande och en analytisk nivå med fyra steg: transkribering, datareferat i form av citat, menings-koncentrering och analys. Resultat och analys visar att lärarna erfar performansanalys på två övergripande sätt. Dels uppfattas performansanalys i enlighet med dess teoretiska utgångspunkter. Dels uppfattas performansanalys som ett summativt inriktat bedömningsverktyg, vilket har ett samband med tidsaspekten och kommunens inverkan på lärarnas arbete med bedömningsverktyget. Diskussionen visar på olika tolkningsmöjligheter av analysen.

Digitala verktyg genomsyrar mycket av dagens undervisning i skolorna. Utifrån tidigare erfarenheter finns det inte alltid en tydlig bild varför digitala verktyg används i undervisningen. På grund av det är det ett viktigt forskningsområde för att alla elever ska få en undervisning som är anpassad till dem.    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen när det gäller språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala samband samt medierade verktyg. Metoden är en kombination av kvantitativ och kvalitativ och materialet i studien består av en enkät med 63 respondenter och intervjuer av tre lärare. Resultatet i studien visar att majoriteten av lärarna använder digitala verktyg i undervisningen. Lärarna använder digitala verktyg på olika sätt men en av de viktigaste tillgångarna att använda som ett skrivverktyg och möjligheten att eleverna har tillgång till sitt modersmål. / Digital tools permeate much of today's teaching in schools. Based on previous experiences, there is not always a clear picture of why digital tools are used in teaching. Because of that, it is an important area of research for all students to receive instruction that is adapted to them.   The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 work with digital tools in the teaching of Swedish when it comes to language learning for students with Swedish as a second language. The study is based on the socio-cultural perspective which focuses on social connections and mediated tools. The method is a combination of quantitative and qualitative and the material in the study consists of a survey with 63 respondents and interviews of three teachers. The results of the study show that most teachers use digital tools in teaching. The teachers use digital tools in different ways but one of the most important assets to use as a writing tool and the possibility that students have access to their mother tongue.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen avgörs av styrdokumentets utformning för ämnet svenska som andraspråk och hur grammatikämnet tolkas i kursplanen.

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.