Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur barn tänker kring sitt modersmål och om de anser att det påverkar andraspråksutvecklingen. Litteraturgenomgången innefattar forskning kring andraspråksutveckling och en del av de teorier som kan påverka inlärningen. Då mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts på Chomskys universella grammatik. Vad gäller forskning kring modersmålets påverkan finns det i nuläget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket är det perspektiv som är i fokus här. Jag har emellertid funnit en uppsats där elever har intervjuats angående deras uppfattning av modersmål och andraspråk vilket har varit intressant att jämföra med de resultat som har framkommit i denna studie. Då denna undersökning har som mål att få så mycket detaljerad information som möjligt från en mindre grupp människor fann jag att den kvalitativa undersökningen var mest lämplig. Resultaten visar att eleverna inte finner några större nackdelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är kopplat till hemmet. Det har även visat sig att modersmålsundersvisningen inte är integrerad i skolans övriga verksamhet men detta är något som eleverna inte heller har förväntat sig. Min slutsats är att eleverna inte anser att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen vilket i sig motsäger de resultat som andra undersökningar har genererat.

Syftet med studien är att öka kunskapen om läsförståelse och läsupplevelser i svenska hos elever med ett annat modersmål än svenska, genom att undersöka två lektioner och synliggöra elevens läsupplevelser i de lektionerna. Tidigare forskning visar att det krävs mer forskning på området läsförståelse ur ett mångfaldsperspektiv för att lärare bättre ska kunna bedriva en undervisning som gynnar läsutveckling hos elever med svenska som andraspråk. De teorier som ramar in studien är sociokulturellt perspektiv, transaktionsteorin och hypoteserna om inflöde och utflöde. Genom att syntetisera dessa teorier och hypoteser uppstår ett användbart ramverk. De metoder som använts för att svara på forskningsfrågorna är observation och intervju. Resultatet visar att eleverna möter olika sätt att arbeta med texter i förberedelseklass och i ordinarie klass men att de upplever ett lärande från båda verksamheterna. I förberedelseklassens undervisning var translanguaging ett dominerande arbetssätt medan ett mer traditionellt arbetssätt där läraren hade det främsta talutrymmet bedrevs i ordinarie klass. Slutsatsen är att eleverna upplever ett lärande i de båda observerade lektionerna men att lärandet inte alltid innebär en utveckling av just läsförståelse utan kan istället innebära att eleven lär sig svenska. Högläsning och translanguaging är arbetssätt som eleverna upplever som gynnsam för deras läsförståelse. / The aim of the study is to provide knowledge about reading experiences and reading comprehension in Swedish of students with a mother tongue other than Swedish, by examining two lectures and highlighting the students’ experiences at those lectures. Previous research shows that more knowledge is needed in the area of reading comprehension from a diversity perspective for teachers to be better able to pursue a teaching that promotes reading development among students with Swedish as a second language. The theories that frame the study are sociocultural perspective, transaction theory and the hypotheses about input and output. By synthesizing these theories and hypotheses, a useful framework has emerged for this study. The methods used to answer the research questions are observation and interview. The results show that students meet different ways of working with texts in preparation class and in regular class, but they experience learning from both activities. In the preparatory class, translanguaging was a predominant way of teaching, while a more traditional way of teaching, where the teacher used the most space for speech, was carried out in regular class. The conclusion is that the students experience learning in both activities, but that learning does not always mean a development of reading comprehension but can instead mean that the student learns Swedish. Reading to the class and translanguaging are teaching methods that students experience as favorable for their reading comprehension.

Denna studie undersöker några lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa som språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Idag visar forskning positiva resultat på språk- och kunskapsutvecklande undervisning för såväl elever med svenska som modersmål och för elever med svenska som andraspråk. Studien undersöker även om lärarna i studien använder sig av denna undervisningsform i sin dagliga praktik, vilka resurser och hjälpmedel de har att tillgå samt i vilka situationer som de uppfattar att de arbetar på ett sätt som är språkutvecklande. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Sex gymnasielärare som alla undervisar elever med svenska som andraspråk i idrott och hälsa deltar i studien. Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till och uppfattar att ämnet idrott och hälsa är språkutvecklande på många plan. Dels har ämnet många ingångssätt till verbal kommunikation genom instruktioner, regelgenomgångar och praktiska demonstrationer av ämnesspecifika begrepp och dels öppnar ämnet för kommunikation genom samarbetsövningar och lagspel mellan eleverna med svenska som förstaspråk och andraspråkseleverna. Lärarna i studien uppger ett behov av mer resurser och fortbildning av hur man på bästa sätt inkluderar andraspråkselever i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om musikpedagogiskt arbete i förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens frågeställningar är:   Hur beskriver förskollärarna sina musikpedagogiska metoder, specifikt i relation till barns andraspråksutveckling?   Vilka fördelar och svårigheter beskriver förskollärarna med att använda musik som pedagogiskt redskap i flerspråkiga barngrupper?   Genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare, som arbetar i barngrupper med hög andel flerspråkiga barn, har resultatet visat att förskollärarna arbetar dagligen med musik på olika sätt, exempelvis musiksamlingar och projekt. Förskollärarna är överens om att musikpedagogik har positiva effekter på barns språkutveckling samt är ett stöd i andraspråksutvecklingen. Musikens melodier och rytmer gör det roligare för barnen att möta det nya språket och genom konkreta material stimulerar förskollärarna barnens språkförståelse. Förskollärarna lyfter framförallt sång, vilket beskrivs som ett redskap för att utveckla ordförråd, ordförståelse och uttal.    De är även överens om att musikpedagogiska aktiviteter skapar gemenskap, glädje och trygghet i en flerspråkig barngrupp. Det musikpedagogiska arbetet väcker barnens lust att lära och är ett tillfälle för barnen att mötas och kommunicera, oavsett modersmål. De svårigheter som framträder i resultatet berör förskollärarens didaktiska och pedagogiska förmåga, genom att förskollärarens engagemang, kunskap och tålamod lyfts som viktiga egenskaper i det musikpedagogiska arbetet.

Syfte: Denna studie syftar till att utveckla undervisning som stödjer andraspråkselevers litteracitetsutveckling och undersöker möjligheter och utmaningar med att skriva multimodala digitala texter inom ämnet svenska som andraspråk och därmed bidra med kunskap om digitaliseringens roll i andraspråkselevers litteracitetsutveckling. Teori: Studien utgår från ett aktionsforskningsteoretiskt perspektiv och det epistemologiska antagandet är att kunskap om pedagogiskt arbete bör komma ur samarbete med verksamma lärare. På ett annat plan opererar sociokulturell teori vilken påverkat arbetssättet och stödjer analysen. Studien grundar sig även i forskning om andraspråksutveckling, multimodalt textskapande i undervisning samt forskning om att använda digitala verktyg för att utveckla skrivande. Metod: Studien är genomförd tillsammans med en medforskande lärare inom ramen för dennes undervisning i svenska som andraspråk. I två iscensatta aktioner undersöks forskningsfrågorna. Insamlad data består av loggboksanteckningarfrån klassrumsobservationer och från samtal med den medforskande läraren, samt ljudinspelningar av samtal med den medforskande läraren. Resultat: Studien visar att andraspråkselevers litteracitetsutveckling stöds av explicit undervisning och en tydlig social kontext. Detta gäller såväl skrift som andra modaliteter. Ytterligare faktorer som stödjer eleverna är tydliga mottagare för texterna samt att eleverna får använda sina multimodala förkunskaper, skapa mening med olika modaliteter och bekräftas i sitt multimodala textskapande och sina identiteter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken betydelse förstaspråket kan ha för andra-språkselevers lärande. Syftet uppnås med två frågeställningar. Den ena är: Vilken betydelse tillmäts förstaspråket i forskningen om andraspråksinlärning? Den andra är: På vilka sätt an-vänder andraspråkselever sitt förstaspråk som resurs i det dagliga skolarbetet? Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie om andraspråksin-lärning och -utveckling. Resultatet av litteraturstudien prövas därefter i en småskalig pilotsun-dersökning som består av intervjuer och klassrumsobservationer. Analysen av materialet be-svarar studiens andra frågeställning. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin vars huvudtes är att språkutveckling sker genom språkanvändning. Resultatet av litteraturstudien visar att äldre forskning om andraspråksinlärning inte tillmäter förstaspråket någon betydelse för fortsatt lärande. Genomgången av nyare forskning däremot visade på en tydlig utveckling enligt vilken förstaspråket erkänns som resurs för lärande. Dessa resultat prövas i pilotstudien som utgår från ett elevsperspektiv. Resultatet av pilotstudien visar att eleverna aktivt använder förstaspråket som resurs för lärande. Detta resultat kunde sedan yt-terligare prövas genom klassrumsobservationer som bekräftade elevernas berättelse. Klass-rumsobservationerna visade dock att elevernas förstaspråk inte hade en självklar plats i undervisningen som dominerades av det svenska språket. En ny aspekt som framkom i inter-vjumaterialet var att eleverna använde även engelska som resurs för lärande. Med stöd i dessa resutlat drar jag slutsatsen att det verkar vara språkandet i sig, alltså kommunikationen med hjälp av alla språkliga resurser, som eleverna tycker, bidrar till lärande.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen interaktion och inkludering. Utifrån de begreppen har jag analyserat mitt resultat. I metoddelen redogör jag hur jag gått tillväga i min undersökning. Min undersökning är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer och observationer. Informanterna för min studie är en klasslärare och en andraspråkslärare. Observationerna har genomförts hos klassläraren. Mitt resultat visar på främst två faktorer: språklig kompetens hos lärarna och en acceptans av tvåspråkighet. Språkliga kompetensen syns på sättet undervisningen bedrivs, hur lärarna talar om språkutveckling och tvåspråkighet. Att det råder en acceptans av tvåspråkighet hos lärarna blir tydligt vid ett flertal tillfällen då lärarna uppmuntrar eleverna att tala om sitt språk, kultur och tidigare erfarenheter. Även lärarnas tal om tvåspråkighet visar på en acceptans. Det råder även en tvåspråkig norm på skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till acceptansen av tvåspråkighet. Utifrån min studie har jag funnit två faktorer som är viktiga för en lärandemiljö som är gynnsam för alla elever: lärarnas medvetenhet om språkutveckling och acceptans av tvåspråkighet hos lärarna

In this study, I designed a didactic tool for teachers’ analysis of second language speakers’ repertoire exchange strategies. The purpose of the study was to design, investigate and evaluate a didactic tool to identify second language speakers' motivation for changing repertoire and offer teachers an opportunity for analysis. Since all teaching in Swedish schools must be permeated by individualization and inclusion, teachers need tools that help to characterize and identify the students' needs. The motive for developing such a tool was the possibility of being able to identify second language speakers' motivation for changing repertoire, which may give the second language teacher guidance in the didactic choices on which the teaching is based. The intention was also that the didactic tool would be able to make linguistic varieties and the ability to repertoire change visible to the second language speakers themselves. Thus, creating an understanding for expanding repertoire change strategies and developing both repertoire and identity flexibility, provides second language speakers with an opportunity to actively choose linguistic variety, and correlating with this, the type of identity they want to interact with in various contexts. Two separate motivational theories about possible L2 [second language] selves (Dörnyei) and rationales for learning (Mellin-Olsen) were used for construction and analysis. The result shows that it is possible to create a didactic tool through theoretical construction, testing on students, modification and verification on students. The didactic tool makes it possible for second language teachers to identify the students "individual L2 selves, as well as identify which type of motivation motivates each second language speaker and whether repertoire alternates between standard Swedish and multiethnic language varieties. This characterization of linguistic behaviours makes it possible for teachers to make didactic choices that strengthen the individual's ability to choose between repertoires as well as identities, and to make students aware of how usage of repertoire strategies may include them in different groups and societies.

Studiens syfte är att analysera i vilken mån flerspråkiga elevernas språkutveckling uppmärksammas av ämneslärare i samhällskunskap på Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhällskunskapslärares undervisning fått stå i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen är utförd på en gymnasieskola i södra Sverige och lärarna undervisar i klasser på samhällsprogrammet där elever som läser svenska och svenska som andraspråk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av litteratur som på ett eller annat vis utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar på att lärarna trots att de undervisar elever på deras andraspråk, är omedvetna om hur man arbetar språkutvecklande utifrån sociokulturell forskning och i liten grad har uppmärksammat flerspråkiga elevernas språkutveckling. Detta kan generera i att elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i samhällskunskap inte blir maximal. Att minoriteter på detta vis marginaliseras blir problematiskt med hänseende till 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, som säger att den svenska gymnasieskolan ska vara en skola för alla, där samtliga elever får en likvärdig utbildning.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.