Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet. Slutsatsen var att språkundervisning på målspråket är en självklarhet för de lärare som ingått i denna studie.

This study aims to find possible effects from the use of Voice over internet protocol software together with computer gaming on young adults English output. The study also tries to find effects of media usage on output and if there exists differences between boys and girls. This is done through analysis based on data collected from 28 informants, age 16-18. The data consists of recordings of individual stories coupled with a survey. The empirical data is analyzed in both quantitative and qualitative way. The results show that while English activity has a positive effect, it is hard to attribute this to computer gaming and VOIP alone.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen. Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen. Lärarens arbetssätt är stöttande, olika sätt att jobba med språket integreras och eleverna får flera möjligheter till interaktion. Intressant är även att läraren rör sig mellan vardagligt och vetenskapligt språk och sätter avancerat ämnesinnehåll i en vardagskontext och konkretiserar genom vardagsnära exempel och artefakter.

I detta examensarbete har jag undersökt hur grammatikens roll i läromedel i tyska i åk 7 har förändrats från 1960-talet och fram tills idag. Synen på grammatikens roll i språkinlärning har ändrats mycket. På 1960-talet levde en traditionell syn kvar, där reglerna är viktiga i sig. Idag är det kommunikativa inslaget dominerande. Syftet med arbetet är att kartlägga hur grammatikinslagen i läroböckerna har förändrats. Jag har analyserat vilken grammatik man tar upp i de olika läromedlen, arbetsformer, vad det är för typ av övningar där man övar grammatik, om det finns någon systematik i upplägget och om man kan spåra en utveckling mot en mer implicit metod (där man lär sig genom att använda språket snarare än genom att använda sig av regler). I uppsatsen har jag använt mig av innehållsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Tidigare forskning pekar på olika syn på grammatikinlärning, där Stephen Krashens teorier från 1970-80-talen verkar ha inspirerat till den numera rådande kommunikativa metoden i språkinlärning. Enligt Krashen är traditionell grammatikinlärning mer eller mindre meningslös, i stället bör man utsättas för ett språk, en implicit metod.  Resultatet av granskningen visar att läromedlen i åk 7 på 1960-talet gick igenom betydligt fler grammatiska former, än vad läromedlen på 80-talet och idag gör. Boken från 1980 innehåller mer grammatik än boken från 2011, men den sista texten i boken från 2011 är mer avancerad än motsvarande text från 1980. Arbetsformerna, för att öva grammatik skiljer sig inte åt på något avgörande sätt, om man endast jämför grammatikavsnitten. Rena grammatikövningar är i allmänhet styrda och bygger på att man först har lärt sig en regel. Systematiken gällande grammatikinslag i böckerna har försvunnit i den nyaste boken. Det implicita inslaget har ökat för varje läromedel och grammatiken har en annan roll idag.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i japanska.  Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen. De flesta eleverna tycker att det är viktigt att repetera och öva för att behärska språket. IKT-användning och grupparbeten är också bra alternativ för val av aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Sammanfattningsvis visar studien vad kursplan, tidigare forskning och elever tycker, vad som är viktigast i språkundervisningen för att utveckla elevens språkliga medvetenhet i både tal och skrift. Under lektionerna i japanska på gymnasiet behövs det tränas på tal/hör i första hand, men skriva/läsa är också viktigt för att kunna få ett bättre betyg. För att kunna utveckla deras språk är det obligatoriskt att veta om språklig medvetenhet, och det finns olika sätt att lära sig om det.

Detta examensarbete består av en kritisk diskursanalys i form av en textanalys, vars syfte är att undersöka hur fyra läroböcker i tyska, skrivna för att användas i den svenska gymnasieskolans kurs moderna språk 3, geografiskt definierar och presenterar identiteten hos de delar av världen som är tysktalande. Studien utgår ifrån Norman Faircloughs teori att språket styr vår verklighet samt Charles Ogdens semiotiska triangel.   Studien behandlar följande frågeställningar: Vilka tysktalande länder, områden, regioner och orter förekommer i läroböckerna och hur ofta förekommer de? Finns det något dominerande land? Utifrån vilka teman presenteras de olika tysktalande länderna i läroböckerna och hur påverkar det bilden av den tysktalande identiteten?   Textanalysen består dels av en kvantitativ innehållsanalys där tyskspråkiga länder, områden, regioner och orter identifieras och räknas i läroböckerna, och dels av en kvalitativ analys där de tysktalande länderna presenteras tillsammans med de teman som de framställs med i läroböckerna. Temana är inte förbestämda kategorier, utan är empiriskt genererade. Resultatet visar på stor Tysklandsdominans. Av totalt 895 förekomster av tysktalande länder, områden, regioner och orter i läroböckerna återfinns 749 i Tyskland, 111 i Österrike, 27 i Schweiz, tre i Luxemburg och fem utgörs av det gränsöverskridande området Alperna. Landet Tyskland framställs dels som ungdomligt och dels som ett land med en problematisk historia. Landet Österrike presenteras tillsammans med turism i huvudstaden Wien och musik. Landet Schweiz nämns bara helt kort. Åt det gränsöverskridande området Alperna konstrueras en fritidsidentitet med skidåkning.

No description available.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de som har passerat gränsen för att klassas som nyanlända. Informanternas uppfattningar av undervisningsstrategierna i ämnet engelska tyder på att undervisningen inte alltid möter deras behov och är i många fall otillräcklig för att utveckla deras lärande i ämnet engelska.