Användning av metoden flippat klassrum har ökat i skolvärlden. Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur tre olika undervisningsfilmer som nyttjas i samband med metoden flippat klassrum och som används inom engelskundervisningen vid det grammatiska momentet användning av have och hassvarar mot flippat klassrum som didaktisk metod. Syftet operationaliserades i tre frågeställningar som handlar om hur filmerna behandlar lärandeobjektet, att kunna tillämpa have och has i engelskan, hur filmerna skapar relation med tittare och hur filmernas didaktiska design ser ut. Som metod användes läromedelsanalys, och filmerna analyserades med hjälp de didaktiska frågorna och ett didaktiskt designteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att filmerna skiljer sig i de didaktiska aspekterna. Filmerna behandlar samma lärandeobjekt, men filmerna behandlar det på olika sätt och fokus är på olika kritiska aspekter. Dessutom använder filmerna sig av olika sätt att tilltala tittaren och skapa relation med den. Filmerna skiljer sig även i hur de passar i sin genre och vilken teknologi som har använts i dem. Eftersom studien genomfördes i det svenska sammanhanget visar resultaten också att två av filmerna kan anses passa bättre i detta sammanhang.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen. / The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.

I denna uppsats undersöks hur tre läroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlärning. Analysen baseras på teorier från språkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lärs lättare in om ledtrådar för minnet skapas vid inlärningstillfället. Ledtrådar kan bestå av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlärningstekniker kan bidra till att skapa ledtrådar. I analysen undersöks vilka inlärningstekniker som förekommer i läroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har. Graden av styrning påverkar möjligheten till skapandet av personliga associationer. Vidare undersökts om läroböckerna medvetandegör eleverna om den egna inlärningsprocessen. Analysresultatet visar att läroböckerna använder få inlärningstekniker, att arbetsuppgifterna har en hög grad av styrning och att läroböckerna inte medvetandegör eleverna om den egna inlärningen och olika inlärningstekniker.

Denna studie syftar till att undersöka hur grammatiken integreras i en språkundervisning vars syfte är att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket 2011). Genom intervjuer med språklärare och elever undersöker jag kvalitativt hur grammatiken i praktiken kommer in i undervisningen och om det finns förhållningssätt och metoder som är mer effektiva än andra. Inledningsvis studerar jag hur kommunikativ kompetens definieras i ett teoretiskt perspektiv samt vilka är de olika undervisningsmetoder som språklärarna kan relatera till när det gäller grammatik. Därefter, presenteras resultatet av intervjuer med fyra språklärare och tre gymnasieelever. Resultatet visar att både lärare och elever är medvetna om betydelsen av grammatik för språkinlärningen. Lärarna strävar efter att undervisa grammatik som en del i ett sammanhang och inte som ett isolerat moment, men de har trots allt en tendens att bryta ned undervisningen i mekaniska och kontrastiva övningar. Eleverna å sin sida uppskattar dessa kontrastiva och repetitiva övningar, samtidigt som de efterfrågar ökade möjligheter att träna på grammatiska färdigheter i muntlig kommunikation. Vidare kan det konstateras att det saknas ett gemensamt förhållningssätt i skolan när det gäller grammatikundervisning i moderna språk, det är i stället lärarens bakgrund och lärarstil som styr hur grammatikundervisningen utformas.

No description available.

En undersökning av hur lärare i spanska, åk 6-9 och gymnasiet, använder musik i sin undervisning, vilka dessa aktiviteter är och syftet med dem. Studien visar att musik och sång bl.a är gynnsam för att undervisa kultur och att musikaktiviteter har motiverande effekter.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Studien fokuserar på digitaliseringen och dess användning vid inlärning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk.Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar svenska som andraspråk i tre olika gymnasieskolor använder digitalisering och hur de hanterar de olika digitala resurserna i sin undervisning. En digital enkät med öppna frågor används som kvalitativ metod för att samla in data kring lärarnas syn på digitalisering och hur digitalisering används samt i vilken omfattning. Ett par klassrumsobservationer har också utförts för att komplettera svaren som har framkommit i enkäten.Studiens resultat visar tydligt att lärarna i de tre olika skolorna använder digitala resurser, framförallt Google plattformen i större utsträckning än andra digitala verktyg. Några av informanterna använder den medvetet för att utveckla vissa språkliga aspekter som fonologi, morfologi och syntax. Informanterna visar att de kan hantera de digitala resurserna på ett välplanerat sätt. Alla lärare använder sig av Google Classroom både som språkutvecklande plattform där multimodala uppgifter läggs och att ge återkoppling och rätta elevernas arbete. Sociala medier däremot används väldigt begränsat i undervisning. Vissa lärare använder även kompensatoriska digitala resurser såsom talsyntes för att utveckla fonetik hos nyanlända elever och inte bara de som har lässvårigheter. Klassrumsobservationerna nyanserar till stor del de svar som framkom i enkäten genom att se lärarna använda vissa digitala verktyg.Studien belyser generellt två synvinklar avseende digitalisering i undervisningen. Den ena är lärarnas intresse och vilja att digitalisera sin undervisning och den andra synvinkeln är bristen på resurser kring kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering utifrån forskningsperspektiv.Nyckelord: Andraspråkundervisning, digitalisering, digitala resurser, nyanlända elever, språkdidaktik, svenska som andraspråk