Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Gruppdynamik, självkänsla, motivation och läslust är några av de grundstenar sompositiva upplevelser av andraspråksinlärning bygger på (Gass & Selinker, 2008)(Löthagen & Staff, 2009). Min intention är att undersöka huruvida pedagogiskt dramaintegrerat i svenska som andraspråksundervisningen, kan användas som verktyg för attuppnå dessa förutsättningar. Denna studie är empirisk, där eleverna i en klass somstuderar svenska som andraspråk på grundnivå, delkurs 2 (3) inom komvux, under enperiod på tio veckor haft dramaundervisning en gång i veckan. Resultatet utgår fråndessa elevers upplevelser av denna period med pedagogiskt drama integrerat i svenskasom andraspråksundervisningen. Följaktligen är detta en kvalitativ, fenomenologiskstudie av andraspråkselevers upplevelser av denna erfarenhet. För datainsamlinganvändes ljudinspelningar av intervjuer i fokusgrupper som sedan transkriberades ochanalyserades. Resultatet av denna studie visar att drama kan utgöra ett verktyg för attfördjupa elevernas förståelse av litteraturundervisningen inom ramen för svenska somandraspråk på vuxenutbildningen. Vidare framläggs att pedagogiskt drama har enpositiv inverkan på samspelet i elevgruppen samt att pedagogiskt drama medför atteleverna upplever arbetet med skönlitteratur mer lustfyllt. / Group dynamics, self-esteem, motivation and a love of reading are some of thecornerstones on which positive experiences of second language learning are built (Gass& Selinker, 2008) (Löthagen & Staff, 2009). My intention is to investigate whethereducational drama integrated into Swedish as a second language teaching can be used asa tool to achieve these conditions. This study is empirical, where the students in a classstudying Swedish as a second language at primary level, part course 2 (3) withinkomvux, had drama lessons once a week for a period of ten weeks. The results arebased on these students' experiences of this period with pedagogical drama integratedinto Swedish as a second language teaching. Consequently, this is a qualitative,phenomenological study of second language learners' experiences of this experience.For data collection, audio recordings of interviews in focus groups were used, whichwere then transcribed and analyzed. The results of this study show that drama can be atool for deepening students' understanding of literature teaching within the frameworkof Swedish as a second language in adult education. Furthermore, it is presented thateducational drama has a positive impact on the interaction in the student group and thateducational drama means that the students experience the work with fiction more joyfully.