This study aims to find possible effects from the use of Voice over internet protocol software together with computer gaming on young adults English output. The study also tries to find effects of media usage on output and if there exists differences between boys and girls. This is done through analysis based on data collected from 28 informants, age 16-18. The data consists of recordings of individual stories coupled with a survey. The empirical data is analyzed in both quantitative and qualitative way. The results show that while English activity has a positive effect, it is hard to attribute this to computer gaming and VOIP alone.

Då vi lever i en allt mer globaliserad värld är det till sin fördel att bemästra det engelska språket. Det är ett internationellt problem att elever avstår samtal på engelska i engelskundervisningen. En kombination av erfarenheter och forskning påvisar att samtal på engelska har minskat i skolan medan samtal på engelska utanför skolan har ökat. Detta var ett problemområde vi ville undersöka närmare, vilket mynnade ut i följande syfte och forskningsfrågor. Med hänsyn till problemområdet är syftet med denna empiriska undersökning att förstå elevers upplevelser av muntlig kommunikation i engelska och mer specifikt besvara frågeställningarna: Hur upplever elever att samtala på engelska i och utanför skolan? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever upplever skolengelska och fritidsengelska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har hermeneutik använts som teoretiskt ramverk. Insamlingsmetoderna resulterade i material från 47 enkäter och 6 intervjuer. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av en hermeneutisk tolkningsprocess. Resultatet visar bland annat att elever upplever samtal på engelska som roligt när det är fritt att samtala med vem man vill och om vad man vill. Resultatet visar även att elever upplever en användbarhet med att kunna samtala på engelska både i och utanför skolan. Den didaktiska implikationen är att elever bör erbjudas en större frihet när det gäller att samtala på engelska i klassrummet. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka problemområdet kring varför elever föredrar att samtala på engelska på rasterna gentemot engelsklektionerna.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

Den här studien syftar till att undersöka elevers syn på skolans roll när de lär sig engelska och deras attityder till det engelska språket och engelskundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där 92 elever i årskurs 9 från två olika högstadieskolor deltog. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till det engelska språket och fritidsengelskan. Majoriteten av dem tycker att de inhämtar mer kunskap i engelska på fritiden än i skolan och knappt hälften tycker att de lär sig språket bäst själva, utan skolans hjälp. Resultatet visar också att en stor majoritet av eleverna anser att skolan har en viktig roll när de lär sig engelska och de inser vikten av att inhämta grammatiska kunskaper. Eleverna värderar den muntliga förmågan högt och många av dem anser att det är lättare att prata engelska på fritiden än i skolan. Majoriteten elever anser också att undervisningen behöver anpassas till att likna deras fritidsengelska mer och många elever ser gärna att det är mer arbete med film på lektionerna. Resultatet visar även att det förekommer en viss könsskillnad vid några av frågorna.

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Mot bakgrund av att integreringen av fritidsengelska i skolans engelskundervisning har nämnts som ett sätt att höja elevers motivation i ämnet, handlar denna studie om huruvida ett antal svenska lågstadielärare faktiskt försöker att ta hänsyn till och bygga på elevers möten med engelska på fritiden, samt om de upplever att deras kompetens möjliggör detta. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken 1-3-lärare från fyra olika skolor i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna inte integrerar elevers fritidsengelska i undervisningen. Det beror dels på att lärarna inte har tillräckligt med kompetens och dels på att de upplever läroboken som en trygghet, men även ramfaktorer som ämnets få undervisningstimmar och de flesta elevers höga motivation i ämnet påverkade lärarnas val. Dock fanns det små tecken på att vissa elever ändå hade motivationsproblem, vilket integreringen av fritidsengelska i undervisningen möjligtvis skulle kunna motverka.

This study explores the integration of extramural English in school teaching of English and use among students outside the classroom. With the growing exposure to English through digital media, a new concept of "prosumer" is being created, a role that students increasingly fulfill where they are active both as consumers and producers. It is at this stage that I become more interested in this field of study and begin to think about how the school world addresses and includes students' extramural English, and how students use the English they learn at school in their spare time. Is there a link between these two types of English?  By interviewing seven teachers and twelve students from year 6 in southern Sweden, this study investigates how extramural English is used in teaching. The results show an awareness among teachers about how students learn and interact with English language learning outside of school, but a lack of concrete methods of how this knowledge is integrated in the classroom. The students report that they use their “school taught English”  mainly in social media and online games, which promote and develop their communication skills, pronunciation, spelling and vocabulary. / Denna studie utforskar integrationen av extramural engelska i skolans engelskundervisning och dess användning bland elever utanför klassrummet. Med den växande exponeringen för engelska via digitala medier har det uppstått en ny roll som i litteraturen benämns som “prosumer”, en roll som eleverna uppfyller alltmer där de är aktiva både som konsumenter och producenter. I detta stadie väcks ett stort intresse hos mig och jag börjar fundera på om och i sådana fall hur skolans värld bemöter och inkluderar elevernas extramurala engelska, och om och hur eleverna i sin tur använder sig av den engelskan de lär sig i skolan på sin fritid. Finns det en länk mellan dessa två typer av engelska? Genom att intervjua sju lärare och tolv elever från årskurs 6 i södra Sverige, undersöker denna studie hur den extramurala engelskan tas tillvara i undervisningen. Resultaten visar en medvetenhet hos lärare om elevernas engelska språkinlärning utanför skolan, men en brist på konkreta metoder för hur denna kunskap integreras i klassrummet. Eleverna rapporterar att de använder sin skolengelska främst inom sociala medier och onlinespel, vilket främjar deras kommunikativa förmåga, uttal, stavning och ordförråd

This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.