Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om boksamtal iämnet engelska i årskurserna 4-6. Detta vill vi ta reda på då vi intehittat tidigare forskning kring ämnet. Ansatsen för studien äraktionsforskning då vi tillsammans med lärare och elever vill utvecklaverksamheten. Den forskning vi hittat är endast internationell ochgjord på barn i förskolan. Empirin i studien består av 7 filmer avboksamtal från två olika skolor. I analysen av data hittades femkategorier som utgör resultatet. Frågan vi ställt oss är: hur använderelever tillgängliga verktyg och resurser i boksamtal på engelska?Dessa kategorier är: Eleverna söker bekräftelse från läraren, elevernatittar på illustrationer eller bildstöd innan de svarar på frågor,eleverna hjälper varandra samt eleverna utgår från grundfrågorna.Av resultaten och tidigare forskning är slutsatsen att boksamtal iämnet engelska leder till att eleverna tar ansvar och tränar bådeläsförståelsen och att tala engelska. Baserat på denna studierekommenderar vi fortsatt forskning kring metoden boksamtal vidinlärning av engelska som andraspråk.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk. Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

Sammanfattning Det engelska språket är relevant i dagens samhälle. De flesta människor oavsett ålder kommer i kontakt med det engelska språket dagligen genom olika medier. Dagens barn och ungdomar har en mer direkt kontakt med språket än vad barn och ungdomar hade för 20 år sedan. Detta har bidragit till ett större intresse för det engelska språket. Den direkta kontakten med det engelska språket är något som skett dels via att en globalisering ägt rum men även tack vare teknologin och att dess användning expanderat. Teknologin är idag en stor del av barn, ungdomars och vuxnas vardag. Detta har satt sina spår och påverkat skolans värld. Det är viktigt att skolan följer med i den tekniska utvecklingen och att pedagogerna utbildas i att använda teknologin i så bred utsträckning som möjligt för att kvaliteten av IKT i utbildningen ska kunna säkerställas. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur forskningen ser ut inom IKT och språkinlärning i engelskämnet. Avsikten är att kartlägga de faktorer som främjar och hindrar språkinlärningen i samband med användningen av IKT i engelskämnet. Metod I detta arbete har metoden forskningsöversikt använts. Översikten har inte som syfte att sammanställa all litteratur på området utan syftet är att sammanfatta den forskning som är relevant till vårt syfte och vår frågeställning. Två forskningsöversikter och tio forskningsstudier är inkluderade och samtliga artiklar är insamlade genom databasen ERIC ProQuest. Slutsats Det finns en del negativa effekter och hinder av att använda IKT, men enligt vår åsikt är dessa hinder inte avgörande och är inte skäl nog till att man inte ska använda IKT i undervisningen. Vår slutsats är att det krävs en noggrann planering av läraren för att inlärningen ska bli effektiv när IKT används i undervisningen och för att motivera eleverna. Vi anser att det är viktigt att länka samman den engelskan som eleverna lär sig i skolan och den de lär sig hemma och att IKT är ett bra verktyg till detta. Vi anser dessutom att IKT är ett bra verktyg för att kunna individualisera inlärningen då det i dagens samhälle finns elever i behov av andra strategier, arbetssätt och hjälpmedel. Vi tycker inte heller att lärarna ska ersättas av IKT utan att IKT ska vara ett komplement i undervisningen, vilket kräver en balansgång.

Le rôle de la langue anglaise en Suisse a changé et a aujourd’hui beaucoup plus d’influence dans le pays. Dans ce mémoire, j’ai choisi d’étudier l’influence de l’anglais sur la communication entre les différents groupes linguistiques en Suisse et la relation entre les deux langues principales du pays – l’allemand et français – et je vais essayer de tirer des conclusions concernant l’avenir de l’anglais en Suisse. Je vais aussi examiner les raisons pour lesquelles les germanophones semblent plus positifs vis-à-vis de l’influence de l’anglais que les francophones.

Det engelska språket har fått en större roll vårt samhälle. I kursplanen för engelska beskrivs det att elever ska kunna förstå och tolka engelskt textinnehåll, samt att de ska kunna använda strategier för att skapa förståelse för text. Syftet med studien var att undersöka vilka lässtrategier mellanstadieelever på en svensk skola menar sig använda vid läsning av engelska texter. Även vilka strategier de faktiskt använder vid ett utfört läsförståelsetest undersöks, samt hur dessa strategier eventuellt skiljer sig från de strategier eleverna tycker sig använda. Resultatet visar att eleverna främst tycker sig använda kognitiva strategier som att läsa om när texten blir svår eller att fokusera ytterligare när texten blir svår. Vid läsförståelsetestet framhävs däremot metakognitiva strategier som till exempel att skaffa sig överblick av texten, men även socio-affektiva strategier som att fråga om hjälp, samt avkodningsprocessen visa sig viktig för elevernasförståelse för textinnehållet.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikensutveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ordkunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikens utveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ord kunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete.Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter. Skolan var uppdelad på tre adresser inom en central del av staden och aktuell studie utfördes på adressen där eleverna var mellan 10-14 år.Resultatet visade att det fanns en gemensam uppfattning på skolan hur inkludering i teorin definierades, men att det praktiska arbetssättet skilde intressenterna åt. Definitionen innebar att alla elever oavsett kapacitet var välkomna och att de för att få det stöd och den hjälp de ansågs vara i behov av, behövde kategoriseras. Genomgående fokuserade skolan och dess personal på elevens individuella prestation, både uppförandemässigt och resultatmässigt. Åtgärder utgjordes av belöningar och bestraffningar, nivågrupperingar och lärarassistenter. Dessa tre åtgärder bildade teman i resultatet tillsammans med ett fjärde, engelska som andraspråk.De specialpedagogiska implikationerna visar att det kategoriska arbetssättet i fallstudien försvårade ett inkluderande förhållningssätt eftersom eleverna grupperades utifrån uppförande och prestation och därmed inte kunde garanteras ett fullt deltagande. Grupperingarna försvårade utvecklingen av nya undervisningsmetoder på grund av ett minskat behov av differentiering där läraren alltså inte behövde anpassa undervisningen i någon större utsträckning. De specialpedagogiska åtgärderna var ett resultat av en rigid organisation där politiska intentioner om ökad måluppfyllnad och skolans oro för utanförskap och marginalisering satte ramarna för verksamheten. Avsaknad av dialog mellan elever och lärare, lärare och lärare, och lärare och skolledning hindrade ytterligare inkluderingen såsom den förstås utifrån tidigare forskning.