Under det senaste decenniet har barns och ungas tillgång till olika digitala medier ökat. De flesta elever möter det engelska språket varje dag på något sätt och de är inte bara konsumenter av språket utan de producerar också engelska i olika aktiviteter på fritiden. Syftet med studien är att undersöka vilket utrymme elevernas extramurala engelska får inom ramen för skolans engelskundervisning och i vilken utsträckning eleverna har användning av engelskan de lär sig i skolans undervisning i sina fritidsaktiviteter. Extramural engelska är ett begrepp som innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan. Studien omfattar tre lärare och nio elever i årskurs 4-6 från tre olika kommuner i Jönköpings län. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetat mer eller mindre med en inkludering av elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Något som var gemensamt för samtliga intervjuade lärare var att de såg en signifikant skillnad i språkliga förmågor mellan de elever som spelade mycket onlinespel och de elever som inte gjorde det. Flertalet av de intervjuade eleverna ansåg sig på ett eller annat sätt ha användning av den engelska de lär sig i skolan på sin fritid. En slutsats som dras är att det är viktigt att undervisande lärare sätter sig in i var, i vilken form och på vilket sätt eleverna möter engelska i sin fritid för att kunna inkludera det i undervisningen i engelska. / Over the past decade, children and adolescents have had an increased access to digital media. Most students get exposed to the English language in some way every day and they are not just consumers, they are also producers of English when they are engaged in different activities in their spare time. The aim of the study is to look into how extramural English is included in English school curriculum and to what extent students have use for the English they learn at school in their spare time activities. Extramural English includes all the English that students come into contact with outside of school. Three teachers and nine students, all from Jönköping county, are included in this study. The students are in grades 4-6. The study has a fenomenographically inspired approach and semi-structured intervjuews have been used to collect the data. The result reveals that the teachers have been working more or less with including the students’ extramural English in school. All teachers that participated in the interviews mentioned that they saw a significant difference in the students’ linguistic abilities between the ones who played a great number of online games and the students who did not. Most of the interviewed students felt in one way or another that they had use for the English they learn at school in their spare time. A conclusion drawn from the results of this study is that it is important for teachers to determine where, in what form and in what way students come into contact with English in their spare time in order to include it in the English school curriculum.

The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.

Elevernas tillgång till olika digitala medier har under de senaste 10 åren ökat. Flera elever möter idag det engelska språket utanför skolan i form av olika aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till den engelska som eleverna har med sig in i klassrummet.  Begreppet extramural engelska innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med på fritiden. Studien har en fenomenografisk inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare på tre olika skolor har medverkat i studien. Resultatet visar att lärarna försöker att inkludera elevernas extramurala engelska i undervisningen, Lärarna ser dock både möjligheter och hinder med att använda elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Samtliga lärare ser elevernas extramurala engelska som något positivt och tycker det är bra att eleverna lär sig engelska utanför skolan. / Students’ access to digital media has for the last ten years increased. Several students have been exposed to the English language out of school in the form of various activities. The aim of the study is to examine how teachers relate to the English that the students bring into the classroom. Extramural English includes all English that students encounter in their spare time. The study has a phenomenographic inspired approach and semi-structured interviews have been used to collect data. Four teachers from three different schools have participated in the study. The conclusion of the study shows that teachers try to include students extramural English in the classroom, however the teachers see both possibilities and obstacles with using students extramural English in the classroom. All teachers see the students extramural English as something positive and think that it is good that the students learn English out of school.

The purpose of this study was to explore the experiences of secondary school English teachers in regard to their students’ motivation toward reading and literature in school. The aim of this study was also to examine if the teachers had experienced that extramural English has had any positive and/or negative effects on their students’ motivation. The study was carried out through a survey with 60 secondary level teachers of English and four qualitative interviews with secondary level teachers. The results showed that students, in general, tend to be unmotivated and reluctant toward reading, and that teachers work to solve this by using strategies such as connecting the reading to the students’ everyday lives and clarifying the purposes of their reading assignments. Most of the respondents believed that extramural English has positive effects on the students’ learning as it helps students improve their language skills outside of school and shows the students that English is useful in their everyday lives. Moreover, most respondents also identified negative effects of extramural English, as it might provide students with a sort of language that is not appropriate in school. The short texts and language tools may also affect the students’ reading skills as they acquire English without having to read long texts or process what they read in the same ways as they would in school. Thus, extramural English was, according to many of the respondents, believed be one of the reasons as to why students are not motivated to read in school.

Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i årskurs 3 möter engelska i så stor utsträckning att det påverkar deras motivation till att lära sig engelska i skolan och huruvida elevernas hörförståelse påverkas av deras extramurala aktiviteter. Studien genomfördes i två olika klasser i årskurs 3 på en ort i Norrland. Respondenter i studien var 30 elever och två lärare. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som delades ut till elever i årskurs 3 för att ta reda på i vilken utsträckning de mötte extramural engelska och hur motiverade eleverna var att lära sig engelska. Ansvariga lärare i respektive klass fick fylla i en enkät där de fick ge ett omdöme kring elevernas hörförståelse. Studien använde sig av en kvantitativ metod där numeriska data samlades in och analyserades. Resultaten i studien tyder på att elevers hörförståelse påverkas av den mängd extramural engelska de deltar i. Eleverna i studien som hade en högre nivå av extramural engelska hade ett bättre omdöme i hörförståelse i engelska. Ytterligare ett positivt samband mellan extramural engelska och motivation kunde etableras. De elever som deltog i studien som hade en högre extramural engelska var också mer motiverade att lära sig engelska. Sammanfattningsvis verkade extramural engelska vara gynnsamt för hörförståelsen och för viljan att lära sig engelska bland eleverna som deltog i undersökningen.

The aim of this essay is to examine how digital media are used during English teaching in Sweden for students in grades 4-6. The reason is that students in those grades practice a lot of English out of class, especially when they use different digital medias such as computer games, TV-shows, YouTube etcetera. Activities with digital medias is something students does for pleasure, driven by intrinsic motivation. Intrinsic motivation is reached when three basic psychological needs are fulfilled; autonomy, competence and relatedness. For this reason, a text analysis has been done on tasks in English coursebooks and also interviews with teachers in grades 4-6 to find out in what extent students have the opportunity to work with digital medias and how these fulfills the psychological needs that lead to intrinsic motivation. The results shows that tasks in the examined coursebooks rarely deals with use of digital medias. When digital medias are included, the tasks can fulfill the psychological needs. The interviews indicates that teachers include digital media in teaching, but there is often a lack of autonomy for students.

This study investigates if year 9 pupils’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities, and whether any specific out-of-school English activities correlate more with vocabulary size. 32 second language learners in year 9 participate in this study and the students are from two classes in the same school in a medium-sized town in Sweden. Two standardized vocabulary tests are done, namely a picture vocabulary size test (PVST) and a vocabulary size test (VST). The students also answer a questionnaire with questions about how often they engage in the following spare time activities: watching TV, playing video games, listening to music, watching YouTube, speaking or writing and reading. Parametric statistics are used to compare a high vocabulary group and a low vocabulary group in relation to their engagement in out-of-school activities. Even if this is a very small study, and no conclusions can be drawn on a larger population, the results indicate that the students’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities and that the most important activities are reading and speaking or writing in English. / Syftet med denna studie är att undersöka om ordförrådsstorlek hos elever i årskurs 9 har ett samband med hur mycket eleverna ägnar sig åt fritidsengelska. Den undersöker också om några av dessa aktiviteter har ett särskilt samband med storleken på ordförrådet. 32 elever med engelska som andraspråk i årskurs 9 deltar i studien och eleverna går i två olika klasser på samma skola i en medelstor stad i Sverige. Två standardiserade ordförrådstester genomförs; ett picture vocabulary size test (PVST) och ett vocabulary size test (VST). Eleverna får också svara på en enkät med frågor kring hur ofta de ägnar sin fritid åt följande aktiviteter på engelska: titta på TV, spela datorspel, lyssna på musik, titta på YouTube, prata eller skriva och läsa. Parametrisk statistik används för att jämföra elever grupperade efter höga och låga resultat på ordförrådstesterna i relation till hur mycket fritidsengelska de ägnar sig åt. Även om studien är mycket liten och inga slutsatser kan dras för en större population, indikerar resultaten att det finns ett samband mellan storleken på ordförrådet och hur mycket fritidsengelska elever ägnar sig åt. De aktiviteter som påverkar mest är att läsa, prata eller skriva på engelska.

Kontakter med engelska i tidig ålder verkar gynna barns engelska språkutveckling. Exponeringen har ökat markant de sista 10 åren och eleverna har fler förkunskaper med sig in i klassrummet än förut. Studiens syfte är att undersöka hur engelsklärare uppfattar att elevernas förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6. Två frågeställningar finns för att uppnå syftet, nämligen: Hur uppfattar lärare att elevers erfarenheter av och förkunskaper i engelska påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 samt i vilken mån och på vilket eller vilka sätt uppfattar lärare att de har möjlighet att anpassa sin engelskundervisning till elevernas individuella behov i heterogena klassrum? Studiens utgångspunkt är den sociokulturella teorin och socialkonstruktivismen. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 4-6 utförts. Resultatet visar hur lärare uppfattar påverkan av engelska bortom klassrummet på både sin undervisning och på elevernas prestationer. Vidare visas hur lärare väljer att arbeta med engelska i sina klassrum för att kunna utgå från elevernas egna förkunskaper samt hur de anpassar undervisningen till elevernas individuella behov. Efter resultatet presenteras diskussionavsnittet gällande metod och resultat samt förslag på fortsatt forskning. / Exposure to English at an early age seems to benefit children’s English language development. This exposure has increased significantly in the last 10 years, thus providing the students with more prior knowledge than ever before. The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching at school in grades 4-6. To achieve this purpose two questions have been posed: How do teachers perceive that students' experiences with, and prior knowledge of English affect their English teaching in grades 4-6, and to what extent and in which ways do teachers perceive that they have the opportunity to adapt their English teaching to the students' individual needs in heterogeneous classrooms? This study is based on social constructivism and the socio-cultural theory. In order to answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers in grades 4-6. The results show how teachers perceive the impact of English beyond the classroom on both their teaching and on students' performance. Further, the results present how teachers choose to work with English in their classrooms in order to be able to start from the students' own prior knowledge and how they adapt the teaching based on the students’ individual needs. The discussion is accompanied by a discussion of the method used and the results as well as suggestions for further research. / <p></p><p></p>

Young children nowadays interact with a lot of extracurricular English through different activities. They learn the language in ways other than formal contexts. This study investigates how extracurricular English provides children with knowledge about the English language. Moreover, this study addresses how extracurricular English can develop children’s knowledge, if it is integrated with the formal English teaching in the classroom. Lastly, I discuss how teachers may approach various levels of English skills in a heterogenous classroom. Due to children’s exposure to extracurricular English, they have different English skills. I conclude that teachers need different teaching strategies to help pupils develop, regardless of level. This puts pressure on teachers who are required to develop their competence.

In an age of rapid digital development, Skolverket (2018) asks for increased teacher competence in information and communication technology (ICT), both competence in classroom digitalization and pupil’s out-of-school activities involving ICT. One of many areas in which ICT has an effect on the relationship between school and the pupils’ out-of-school activities is in the English subject. Their exposure to English media has led to increased incidental and naturalistic learning opportunities for pupils. The purpose of this study is to investigate the effect of extramural English on the Swedish school, more specifically, the affinity space of a gaming forum and their text genres.