Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen. Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på. Under de observerade lektionerna förekom främst metoden lotsning i de stödjande samtalen, något som även forskning visat vara en vanligt använd metod.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanländ elev mot en allmän bakgrund om nyanlända elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och språk utifrån socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.Utifrån metodansatsen livsberättelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu går i nian, men var mellan 9 och 12 år när de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberättelser deras väg genomskolan, från ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lärande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har påverkat dem. Resultatet visar att deltagarna är positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fått studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andraspråksutvecklingen

Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f). I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation. By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations. The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection. In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.

I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.

Studiens syfte är att, utifrån ett elevperspektiv, nå fördjupad kunskap och ökad förståelse om studiemotivation hos elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I denna studie är motivation det centrala med fokus på elevers studiemotivation. Elevers motivation till det egna skolarbetet kan vara högst varierande. I studien ställs även motivation i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I dag finns begränsad forskning utifrån ett elevperspektiv och vi eftersträvar med denna studie att kunna bidra med ytterligare kunskap om hur elever beskriver motivation som en del i det egna lärandet. Genom semistrukturerade intervjuer fick åtta stycken mellanstadieelever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser av sin undervisning och lärmiljö. Studiens resultat visar att flera faktorer påverkar elevernas studiemotivation, vilka framförallt kan kopplas till lärarens roll och undervisningens utformning. Resultatet visar också att relationer, både mellan lärare och elev men också elever emellan, påverkar studiemotivation positivt och negativt. Det förekommer olika drivkrafter som eleverna använder sig av för att motiveras i skolarbetet, drivkrafterna visar sig genom prestationsmål och lärandemål. Studiens slutsats är att lärmiljön i allra högsta grad påverkar elevernas studiemotivation. Till stor del påverkas studiemotivationen av undervisningens utformning, vilket innebär att läraren får en betydande roll.

Föreliggande studie syftar till att undersöka en lärares och dennes elevers uppfattningar om hur interaktioner i klassrummet mellan läraren och eleverna i årskurs tre stöttar utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter. Studiens material består av en lärarintervju och sex elevintervjuer. Materialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Resultaten visar att lärarens och elevernas uppfattningar både sammanstämmer och skiljer sig åt. I kategorierna begreppsanvändning, frågor och bekräftelse finns det både likheter och skillnader mellan läraren och eleverna, dock dominerar varken likheter eller skillnader. Kategorierna som utmärker sig mest är möjlighet till turtagande och stöttning. Det framkommer markanta likheter i lärarens och elevernas uppfattningar om vilka möjligheter eleverna ges till att interagera, t.ex. att alla elever får taltid. Gällande stöttning framträder det tydliga skillnader mellan läraren och eleverna. Medan läraren uppfattar att hon endast använder frågor för att stötta utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter uppfattar eleverna även att läraren stöttar dem genom att visa, ge en ”hint”, förklara och läsa högt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver ta del av elevers uppfattningar och infallsvinklar för att kunna skapa en förståelse för och en medvetenhet om deras synsätt, vilket i sin tur kan leda till att lärare kan individualisera sin undervisning med fokus på stöttning.

Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

Studien utgår från aktuell forskning om behovet av matematikstrategier och användningen avdessa i undervisningen. Inledningsvis lyfts de matematiska begreppens betydelse fram ochproblemen som dessa kan medföra i undervisningen. Studien tar även upp språkets roll iundervisningen och i matematikämnet. Forskning visar att kunskap om matematiska begreppär viktig redan i de tidiga åldrarna och att avsaknaden av denna kunskap medför svårigheter attutveckla de matematiska färdigheter som krävs för ett fortsatt lärande. Pedagogernas val avundervisningsstrategier är därför av stor betydelse för eleverna. Detta arbete undersöker begreppsanvändandet hos pedagoger i matematikundervisningen ochhur de reflekterar kring de ämnesspecifika begreppen. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger presenterar och lär ut deämnesspecifika begreppen i matematikämnet. Som metod för att samla in data har kvalitativaredskap använts. Fyra pedagoger har observerats i samband med ordinariematematikundervisning ute i verksamheten. Därefter har de genomfört var sin kompletterandeself-report för att besvara studiens frågeställningar. Den data som samlats in har sedananalyserats utifrån ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt. Resultatet visar en generell samsyn hos pedagogerna i hur arbetet med de matematiskabegreppen kan genomföras. Pedagogerna i studien framhåller vikten av en varieradundervisning där stöttning med olika strategier är avgörande för förståelsen för begreppen. Delyfter också att vardagligt språk, vardagliga situationer och social interaktion är en viktig del avarbetet. Vidare framhålls i resultatet att elevers förkunskaper är något pedagogen ska utgå frånför att kunna tillfredsställa elevers behov och vidareutveckling. Erfarenheterna sompedagogerna anger tyder på enighet, även om deras arbetssätt skiljer sig åt.

Syftet med denna studie är att studerar de konkreta stöttande handlingar som utförs av förskollärarna i samband med bildskapande aktiviteter. För att studera studiens syfte har vi formulerat följande frågeställningar; Vilka stöttande handlingar utför förskollärarna i bildskapande aktiviteter? Vad händer om barnen ges mer eget utrymme i bildskapande aktiviteter utan att förskolläraren går in och stötta aktiv? Studien grunder sig i ett sociokulturellt perspektiv där interaktion har valts som analysmetod, handling samt stöttning som analysbegrepp för att förstå vårt resultat. Denna kvalitativa studie genomfördes i form av videodokumentationer och fältanteckningar på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarnas stöttande handlingar varierar och att de har olika syften. Det framkommer att en del av förskollärarna interagerade väldigt aktivt med barnen på en verbal såväl som icke-verbal nivå. Det visar även att det fanns förskollärare som interagerade passivt och därmed inte lyckades få barnen att uttrycka sig på samma sätt som de barnen som hade aktiva förskollärare. Vår slutsats är att förskollärarnas närvarande har en tendens att mestadels stötta barnen i den sociala interaktionen under bildskapande aktiviteter. Förskollärarnas roll och engagemang har enormt stor betydelse när det kommer till barnens möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.