Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Resultaten från nationella proven i ämnet svenska under läsåret 2017/2018 visar att 10,1% av eleverna i årskurs 3 som deltagit inte har uppnått kravnivån i delprovet som prövar stavning och interpunktion. I denna studie får eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext med gestaltande och dramatiserande undervisning om interpunktion. Interpunktion avser användningen av skiljetecken som punkt, frågetecken och utropstecken. Syftet med studien är således att undersöka gestaltande undervisning om interpunktion i ämnet svenska. Utifrån frågeställningen; på vilka sätt påverkar gestaltande undervisning elevernas förståelse för interpunktion, har en deduktiv analys genomförts. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, vilket ligger till grund för analysverktyget som används vid analysen av det empiriska materialet. Empirin består av videoobservationer, enkäter och elevtexter som transkriberats, sammanställts och analyserats. Resultatet visar att gestaltande övningar enligt fyra faser utvecklar elevernas  kunskaper om interpunktion genom att använda olika skiljetecken, men resultaten visar även att eleverna behöver fortsätta utveckla sin förmåga att bruka interpunktion. Fas 1 identifierar elevernas förkunskaper och bygger upp kunskap om interpunktion. Fas 2 vidareutvecklar elevernas förståelse för skiljetecken i olika meningar genom modellering.  Fas 3 visar en utveckling i elevernas förståelse för interpunktion och fas 4 visar elevernas självständiga kunskap om interpunktion. Vidare är det betydelsefullt att forska vidare om gestaltandets roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier behöver genomföras och i synnerhet med det rådande svårigheterna för grundskoleeleverna att använda interpunktion i sina skrivna texter.

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och förutsättningar vilket kan påverka deras läsintresse. I tidigare forskning visar det att flickor har mer läsintresse än pojkar. Elever besöker sällan biblioteket på fritiden även om det visar att de uppskattar dessa besök. Det finns heller inte tillräckligt med böcker som eleverna genuint är intresserade av, därav behovet av skolbibliotek. För att eleverna ska få ett ökat intresse för den skönlitterära läsningen bör böckerna vara tilltalande och intressanta. En abduktiv analys har genomförts där såväl kvantitativ och kvalitativ metod används. Studiens resultat har analyserats utifrån de teoretiska ramverken literacy och sociokulturellt perspektiv men även ur ett genusperspektiv. Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om elevers intresse och dess påverkan gentemot läsning. Studien ska även belysa hur eleverna tar sig an den skönlitterära läsningen i svenskundervisningen. Empiriska materialet har samlats in med hjälp av videoinspelningar, foton, enkät, observationsloggar och utvärdering av ”läskvarten”. Resultatet visar ingen skillnad på pojkar och flickors läsintresse, men flickor läser mer i hemmet än vad pojkar gör. Skolbiblioteket har en stor betydelse då det väcker och ökar elevernas intresse för skönlitterär läsning. Majoriteten av eleverna har svårt att välja en bok utifrån sin läsförmåga och vill ha stöttning vid val av bok. Studiens resultat bör uppmärksamma alla verksamma inom skolans värld att stötta eleverna vid val av skönlitterär bok, vilken betydelse skolbiblioteket kan ha, och att elevernas läsförmåga kan påverka deras läsintresse.

Klyftan mellan lågpresterande och högpresterande elever i matematik växer och skillnaderna uppstår främst mellan elever med olika sociala bakgrunder samt olika språk (Skolverket, 2016). Elevers språkliga förmågor är något som anses viktiga att utveckla i svensk skola (Skolverket, 2018) och därför bör alla lärare arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs i årskurs 3 respektive årskurs 6. För att uppfylla syftet har matematiklärare intervjuats. Studien grundas i den sociokulturella teorin där fokus ligger på att språkutveckling sker i sociala samspel. Resultatet av studien visar hur matematiklärare arbetar språkutvecklande och använder sig av metoder såsom stöttning, matematiska texter, lärobok och enskilda utmanande uppgifter. Det framkom även vad lärarna anser om sitt uppdrag att utveckla elevers språk och att det finns flertalet faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Slutsatsen av studien är att det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs genom att matematiklärana anser att de har ett viktigt uppdrag, om de har de möjligheter i verksamheten som behövs och använder sig av gynnsamma språkutvecklande arbetssätt. / The gap between the underperforming and the high performing Swedish pupils in mathematics is growing and the differences appear mainly between the pupils with different language and social backgrounds (Skolverket, 2016). Pupils’ linguistic skills are considered most important in the Swedish school system (Skolverket, 2018) and therefore are all teachers obliged to work with language development in their subjects. The purpose with the study is to contribute with knowledge of how working with the development of language in mathematics is enabled in grade 3 and 6. Mathematics teachers for pupils in grade 3 and 6 were interviewed to fulfill that purpose. The study is based on the socio-cultural theory where the focus is on that the teacher together with the pupils creates an education where the language develops in social interaction. The result of the study reveals that mathematics teachers in grade 3 and 6 are working with development of language in mathematics and utilize methods such as individual support, mathematical texts, textbook, and challenging assignments for individuals. It was  revealed how teachers view  their task to develop pupils’ language and there are multiple factors that affect the quality of teaching. The conclusion of the study shows that the language development in mathematics is enabled through the teachers who believe they have an important role if they have the opportunities that are necessary and use favorable ways to work with.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling. För att kunna undersöka detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare utförts på två olika förskolor. Det sociokulturella perspektivet där lärandet och utvecklingen sker i ett socialt sammanhang är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studiens resultat visar att det finns en liknelse i hur de två förskolorna arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. De fyra pedagogerna som blev intervjuade, visar ett positivt förhållningssätt till de olika modersmålen som finns i förskolan, samt att de tar vara på dessa och integrerar dem i verksamheten på olika sätt. Pedagogerna anser viktigt att barnen ska utveckla ett bra modersmål, som har en stor betydelse inför andraspråksinlärningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja barns språkutveckling och använder sig av dagliga tillfällen och aktiviteter som sker i förskolan. Samspelet och interaktionen mellan aktörerna på förskolan samt ett bra samarbete med hemmet anses också spela en stor och viktig roll för språkutvecklingen. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare är engagerade och intresserade av barns olika modersmål som finns i förskolan och arbetar på ett medvetet sätt. Förskollärarna lyfter upp och gör synligt barnens modersmål på många olika sätt samt stödjer dem med hjälp av olika verktyg. Pedagogernas engagemang, bemötande och stöttning anses vara betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju. Urvalet är strategiskt och undersökningen har genomförts med hjälp av inspelning och transkribering av lärarnas svar. Vid analysarbetet delades lärarnas svar upp i cirkelmodellens fyra faser. Kategoriseringen gjordes utifrån våra frågeställningar. De fyra kategorierna i analysen är: lärarens syn på lärande, Lgr11, elevers förmågor samt didaktiska konsekvenser av att använda cirkelmodellen i undervisningen.ResultatResultatet av undersökningen visar att lärarna anser att eleverna med hjälp av cirkelmodellen kan öka sin kvalité i sina texter. De vinner en säkerhet i att formulera sig muntligt och skriftligt och känner en tillit till sin förmåga. Lärarna påtalar att arbetet med cirkelmodellen tar tid, men att eleverna utvecklar den analytiska, kommunikativa och metakognitiva förmågan samt den begreppsliga förmågan och förmågan att hantera information. Lärarna är eniga om att genom cirkelmodellens arbetssätt har fler elever en chans att lyckas. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet. Huvudtemana var; Organisatoriska faktorer som påverkar upplevelsen av arbetssituationen, Behov av stöd för att uppleva yrkesutveckling och Från verklighetschock till upplevd tillfredställelse. Önskan efter en grupptillhörighet är stor och tid är en bristvara, vilket resulterar i mindre patientkontakt och mindre reflektion. Stöd har en betydande roll, vilket ses i de båda subteman; Behov av kunskapsutveckling och Behov av handledning. Upplevelsen av osäkerhet och stress är stor. Trots att en del nyutexaminerade sjuksköterskor upplever verklighetschock och utbrändhet, finns det de som upplever en tillfredställande arbetssituation.Diskussion: Vid nyanställning behöver nyutexaminerade sjuksköterskor en introduktion av en kompetent handledare, där tid för reflektion finns. Då den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever stress upplever hon även ett livslidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Språket är en stor del av förskolan och skolans värld. Den lägger grund för den sociala utvecklingen men även för barns akademiska framgångar. Brister språkandet ger det i sin tur svårigheter att ta sig in i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling, och vilka metoder som används för att stärka utvecklingen. Vi författare till denna studie valde att utgå från det sociokulturella perspektivet med utvalda begrepp som låg i fokus. Begreppen interaktion och kommunikation, den proximala utvecklingszonen, stöttning (scaffolding), processer och literacy valde vi för att samtliga bidrar till barnets språkutveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjustudier för att undersöka legitimerade förskollärares arbeten med språkutveckling i en stor tätort i östra Svealand. Med frågeställningarna begränsade vi oss till att undersöka förskollärares egna tolkningar av språkutveckling, drama som metod i verksamheterna och kommunikationen mellan förskolan och förskoleklassen. De huvudsakliga resultaten som vi kunde dra från denna studie är att språkutvecklingen i verksamheterna är väl anpassade till varje barns förutsättningar. Detta kunde delvis bero på respondenternas olika tankar om vad språkutvecklingen innehåller. Metoder såsom bildstöd, gester, högläsning och drama var olika exempel som framkom från respondenterna. Även drama som metod tolkades olika i verksamheterna då exempelvis teatrar och rollekar framkom. Vidare kunde vi författare se att kommunikationen mellan förskolan och förskoleklassen innehöll olika uppfattningar från respondenterna. Främst förekom kritik från förskoleklassen mot dess syfte och bristfälliga informationsunderlag, samtidigt som förskolan ansåg att informationen som fördes vidare var meningsfull.

<p>Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f).</p><p>I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation.</p><p>By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations.</p><p>The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection.</p><p>In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.</p>