I dagens skola finns det ungefär 140 olika modersmål representerade, vilket gör att skolan präglas av mångfald och blir en kulturell mötesplats. Detta ställer höga krav på att undervisningen utvecklar både språk- och ämneskunskaper, vilket skolans styrdokument betonar. Syftet med studien var därför att undersöka hur gymnasielärare i matematik beskriver språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning med flerspråkiga elever. Genom en kombination av enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer med 20 matematiklärare på gymnasiet undersökte vi vad som kännetecknar lärarnas beskrivningar av språkutvecklande arbetssätt samt vilka utmaningar de möter i sin undervisning. Lärarnas svar analyserades utifrån sociokulturell teori samt ur ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna i sin undervisning stöttade eleverna med såväl vardagsspråk som ämnesspråk för att eleverna ska utveckla både språk- och matematikkunskaper. De använde en kontextrik undervisning och försökte möjliggöra för interaktion i klassrummet för att öka elevernas förståelse och delaktighet. Modersmålet användes till viss del som en resurs i undervisningen för grupper på språkintroduktion. De utmaningar lärarna lyfte fram handlade om svårigheter i att avgöra om det finns språkliga eller matematiska hinder för elevernas matematikutveckling och att elevernas olika kulturella erfarenheter ibland skiljer sig från det som de möter i matematikundervisningen. Utifrån studiens resultat drog vi slutsatsen att matematiklärarna på såväl nationella program som språkintroduktion använde språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning och att de utmaningar som framkom skulle kunna mötas genom ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen, där mångfald utgör en resurs i elevernas lärande och interaktion.

Syftet med vårt självständiga arbete är att söka kunskap om och beskriva hur förskollärares delaktighet tar sig i uttryck i barnens fria lek i utomhusmiljön. Vi har samlat in vår empiri genom observationer och med hjälp av ett observationsschema. Vi analyserade vårt insamlade material med hjälp av en tematisk analys där vi inspirerades av det abduktiva förhållningssättet (Alvehus, 2019). De teoretiska begreppen är vår utgångspunkt för arbetet där vi valt Enz och Christies (1993) lärarroller. I analysprocessen utgick vi från tre grundläggande arbetssätt, sortera, reducera och argumentera. Analysen visade fem olika roller som förskollärarna använder sig av när de deltar i barnens fria lek. Slutsatsen för vårt självständiga arbete har synliggjort att alla roller från vår teori har kommit till uttryck där några förskollärarna har tagit en roll och deltagit i barnens lek. Andra har befunnit sig utanför barnens fria lek, försett barnen med material, ställt frågor och samtalat med kollegor. Utifrån vår abduktiva ansats har vi kompletterat med en ny roll som handlar om undervisning i barnens fria lek. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

The purpose of the study is to investigate the eventual influence of a model text in students´writing process. This study is based on Vygotskij’s theory of the proximal developing zoneand parts of Genette’s theory of Transtextuality. For the analysis of the data material, Romberg’s model for Epic analysis and Genette’s Transtextuality Theory were used. Students in a small Swedish Secondary School class were given an assignment to write short stories inspired by World War II. The students were divided into two groups; one had accessto a model text, combined with information from, and discussions with the teacher. The other group had no access to the material. All students composed the short stories during ordinary lessons in the school. Traces of loans from the model text, especially allusions, were illuminated in the data material. The loans found might confirm the helpful assistance of the model text, but there is also a possibility that the model text might as well have had a limitative effect on the writers, regarding the writing process.

Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i den svenska skolan. Vi somi många år har varit verksamma inom skola och utbildning och arbetat med elever medett annat modersmål anser att det är viktigt att stötta dessa elever i deras lärande. Dettahar väckt ett intresse hos oss att genomföra en undersökning på hur lärare undervisar föratt ge dem det stöd de behöver för sin kunskapsinhämtning.Syftet med den här studien är att undersöka och analysera hur lärare som undervisar iflerspråkiga elevers klassrum, anpassar sin undervisning till de flerspråkiga eleverna.För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur stöttasflerspråkiga högstadieelever i sin språk- och kunskapsutveckling iklassrumsinteraktionen? och Hur används elevernas erfarenheter, inklusive de språkligaoch kulturella, i undervisningen? För insamlingen av materialet har vi valt att använda enkvalitativ undersökningsmetod som är etnografiskt inspirerad, det vill sägaklassrumsobservationer. Detta gav oss goda möjligheter att observera åtta lektioner somhålls av två lärare. Fyra av lektionerna hålls i en förberedelseklass och de andra fyra ärlektioner i svenska som andraspråk. Studiens teoretiska grund utgörs av Hammonds ochGibbons (2005) stöttningsmodell. Resultatet visar att lärarna använder en del stöttandestrategier som är i linje med denna stöttningsmodell. Lärarna i båda klasserna leder oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling. På detta sätt skapar demöjligheter för lärande i samtal mellan lärare och elev. Grupparbete och kamratlärandesker dock i en liten utsträckning. Elevernas modersmål och tidigare erfarenheter har haftmer synbar plats i förberedelseklassen. Lärarna i båda klasserna leder dock oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling.

I Sverige tillhör svenska språket en del av den vardagliga kommunikationen. Det är därför av stor vikt att ha ett rikt och varierat språk. Litteraturstudien lyfter lärare i val av strategier vid högläsning som stöttning till språkutveckling med hjälp av högläsning för elever. Syftet med arbetet är att undersöka det aktuella forskningsläget om hur lärare i grundskolans tidigare år (F-3) väljer att bearbeta texter tillsammans med elever vid högläsning och hur lärares stöttning syftar till elevers språkutveckling. Forskningsfrågan är; Vilka strategier väljer lärare i grundskolans tidigare år (F-3) för stöttning innan, under och efter högläsning med elever enligt aktuella forskningsrapporter? Datainsamling granskas och resultatet visar strategier som lärare väljer att använda sig av som stöttning för elevers språkutveckling innan, under och efter högläsning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. De frågeställningar som studien utgår från är: Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan och hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande? Studien är framskriven i relation till ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ metod där intervjuer har använts i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering. I studien ingår fem förskollärare i olika åldrar som är verksamma på olika förskolor i landet. Förskollärarna besitter varierande arbetslivserfarenheter och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet är framskrivet utifrån en tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att förskollärarens roll vid barns lek i förskolan är mångfacetterad och kan variera beroende på situation. Vidare visar resultatet att stöttning på olika sätt och att berika leken genom att tillföra material är faktorer som förskollärarna gemensamt beskriver som viktiga i sin roll vid barns lek.

Studiens syfte är att ta reda på och diskutera vilka erfarenheter grundskollärare med inriktning i årskurserna f-3, har kring användningen av digitala verktyg i läsundervisningen för yngre elevers läsinlärning. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet. I studien använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sammanlagt åtta verksamma f-3 grundskollärare. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna upplever att användningen av digitala verktyg borde fungera som ett komplement i läsundervisningen där analoga redskap inte ska uteslutas. Dessutom har lärarna erfarenhet av att de digitala verktygen underlättar och stödjer elevernas läsinlärning, då de bidrar med mer varierat och personligt läromedel. Bland annat innefattar de digitala verktygen funktionen att skriva sig till läsning, ASL som stödjer elevernas läsutveckling. Lärarna upplever även att motivationen hos eleverna ökar vid användning av digitala verktyg i läsundervisningen. Däremot upplevs användningen av de digitala verktygen som störande i läsundervisningen när det förekommer tekniskt strul. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare stöttar elever i arbete med problemlösning vid matematikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande har fyra lärare intervjuats och observerats utifrån stöttning på makro- och mikronivå. Slutsatsen är att alla informanter använder sig av stöttning på olika sätt men att de inte har så mycket kunskap om vad stöttning på makro- och mikronivå innebär och hur stöttningen kan användas, till exempel kunskap som kan vara nödvändig för att ge eleverna den stöttning de behöver samt kunskap som kan motverka risken för att läraren tar över elevernas tankesätt, s.k. lotsning

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns relationer i förskolan och hur de ser på sitt uppdrag utifrån läroplan för förskolan. Vi undersöker även hur förskollärare tolkar barns relationsbyggande under fri lek, i termer av inkludering och exkludering. Arbetet belyser barns kamratrelationer ur en förskollärares perspektiv. Metoden vi använt oss av är kvalitativ intervju och i vårt arbete har vi intervjuat fem förskollärare i olika verksamheter runt om i Sverige för att komma fram till vårt resultat. I våra analyser har vi utgått från William Corsaros teori om kamratkultur. Vi använder oss av den teorin för att den utgår från barns relationer med andra barn. De teoretiska begrepp vi har använt för att analysera vårt resultat är kamratkultur, inkludering, exkludering och stöttning. Resultatet visar att förskolläraren har en betydelsefull uppgift att främja barns relationsskapande. Samtliga förskollärare beskriver hur viktigt det är att de är närvarande i leken för att stötta barnens relationsskapande. Genom att förskolläraren är närvarande går det att främja att alla barn inkluderas samt förebygga exkluderingar i barngruppen. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika arbetsmaterial som utgår från förskolans värdegrund, när de jobbar med att stötta barnens relationsbyggande.

Syftet med vår undersökning är att skapa förståelse för hur lärare medvetet kan arbetamed muntlig interaktion i klassrummet. Våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbetamed muntlig interaktion i klassrummet? Hur resonerar lärarna kring muntliginteraktion? Vilken typ av frågor ställer lärarna? och Vilken typ av stöttningförekommer i undervisningen? I vår studie har vi utgått från det sociokulturellaperspektivet för lärande och från den sociala omgivningens betydelse för såväl stöttningsom kunskapsutveckling. Materialet för studien har samlats in med hjälp av kvalitativametoder. Vi har alltså har genomfört fyra intervjuer med sammanlagt sju lärare. Vi haräven utfört observationer i de intervjuade lärarnas undervisning, då vi observerade denmuntliga interaktionen i fyra klassrum.Resultatet visar att lärarna arbetar med muntlig interaktion för att öka elevernastalutrymme och delaktighet. Den typ av frågor som förekom i undervisningen var såvälöppna, stängda som autentiska. Den stöttning som vi såg i de olika klassrummen varbildstöd och begreppsförklaringar. Dessutom användes läraren samt eleverna somresurser i undervisningen.