Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka vilken roll den formativa bedömningen spelar i svenskämnet för årskurs 1-6, och vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskaämnet för årskurs 1-6. Studien genomsyras utifån tre teoretiska begrepp, formativ bedömning, stöttning och metaspråk, samt Wiliams (2013) fem nyckelstrategier som ingår i den formativa bedömningsprocessen.  Studien genomfördes genom kvalitativa metoder, med observationer avundervisningstillfällen och men intervjuver av lärare om svenskämnet. Urvalet av intervjupersoner och de lärare som jag observerade består av fyra legitemerade lärare från årskurs 1-6.  Genom analys av det insamlade materialet kunde man se att den formativa bedömningen spelade en betydelsefull roll i svenskämnet, där alla fyra lärarna betonade att de använde sig av formativ bedömning i ämnet svenska, men genom observationer och intervjuver kunde man uttyda att lärarnas sätt att använda den formativa bedömningen varierade avsevärt. Ur analysen av materialet kunde man tydligt se fyra centrala teman för vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskämnet för årskurs 1-6, vilka var tidsaspekt, kamratbedömning, lärarnas kunskap och formativ bedömning som process. Nyckelord: Formativ bedömning, metaspråk, nyckelstrategier, stöttning, svenskämnet

The aim of this study is to analyze how four teachers work with verbal scaffolding during text talk to develop pupils' conceptual understanding in fourth grade. There are five forms of verbal scaffolding that the study focuses on. This study answers the following questions: What specific strategies does the teacher use to develop conceptual understanding? How does the teacher apply verbal scaffolding during text talk?   The questions are answered by two qualitative methods, classroom observations and interviews with the four participant teachers. The two methods interact with a shared focus directed on answering the study’s questions. The purpose of the observations was to have a focus on how the teachers used verbal scaffolding during text talk to develop pupils’ conceptual understanding. However, during the interviews, the teachers had the opportunity to express their own perception of their teaching. The study's theoretical framework is based on the concept scaffolding. To make the analysis more concrete, scaffolding has been categorized into five forms of verbal scaffolding. The result showed that all the teachers apply the different categorized verbal scaffolding during the text-talks, although with varying approaches. Furthermore, teachers advocate for different strategies to enhance pupils’ conceptual understanding.

Syftet med studien är att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om hur de inkluderar flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter i svenskämnet i årskurs 6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen IRF-sekvens och stöttning är centrala för arbetet. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med sex mellanstadielärare genomförts, som sedan bearbetas med hjälp av en innehållsanalys. De teman som framkom i innehållsanalysen var EPA-modellen, öva på uttal,  svårigheter som uppstår i undervisningen, trygghet i klassrummet samt arbetsmaterial och resurser. Av resultatet framgår det att samtliga lärare använder sig av olika undervisningsmetoder för att inkludera flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter. Resultatet visade även att lärarna arbetar på olika sätt för att kunna variera undervisningen. Genom att lägga upp en plan inför lektionstillfället kan de planera vilken typ av stöttning som behövs gällande de flerspråkiga eleverna som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Studiens resultat pekar på att svenskundervisningen bör anpassas efter flerspråkiga elevers förutsättningar och behov för att främja deras muntliga förmåga. Undervisningen ska präglas av variation för att eleverna ska kunna inkluderas och stöttas i muntliga aktiviteter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och isåfall hur lärare på språkintroduktionsprogrammet i sin undervisning stöttar flerspråkiga elevers interaktion på målspråket genom uppföljningar. Metoden för studien grundar sig i två modeller: Exchange Structure Model av Sinclair & Coulthard (1975) och interaktionell stöttning av Hammond & Gibbons (2005). Data samlades in i form av ljudinspelningar och klassrumsobservationer på språkintroduktionsprogrammet. Resultatet visar att läraren i interaktionen med flerspråkiga elever med begränsade språkliga kunskaper använder sig av stöttande drag genom kopplingar till tidigare erfarenheter, sammanfattningar, metakommentar, approprieringar, omformuleringar, antydande eliciteringar  och framåtriktningar. Undersökningens slutsatser är att uppföljningar kan stötta interaktionen på målspråket och att det kan vara viktigt att läraren för det flerspråkiga klassrummet hittar ett innehåll som är intresseväckade för eleverna.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

The aim of this study is to examine (from a didactic perspective) how two social studies teachers who work in two different elementary schools, grade three, pursue their oral instructions with subject terms. We have selected these four following questions as main evaluation points throughout the study, basing our conclusion upon the information composed from the answers: Which of the five “conceptions of high order thinking” do the teachers value as the purpose for the teaching content? How do the teachers in their use of notions relate to the needs of second language students and how do they reflect on it? How do the teachers use subject-specific notions in their teachings practices? How are students given the opportunity to use, communicate and integrate around notions and how are the teachers reflecting on it? In this study we applied two types of qualitative methods. Six observations combined with interviews in the form of four short unstructured interviews and an in-depth interview with each teacher. Previous research shows that great linguistic skills are a common factor for success in all subjects. Our investigation has been made from a sociocultural theory that promotes learning through interaction with others as well as by receiving support from the teacher, through scaffolding. Our result indicates, in conclusion that the number of second language learners in the class has an impact on how actively the teachers work to concretize abstract notions. The student population determines how they in teaching practices use notions. Social issues also decided how the teachers gave students room to use notions. For teacher no. 2 who worked in an environment where the second language students were a majority, a second language perspective was an obvious matter, whereas teacher no. 1 considered it to be a management issue and a collective responsibility.

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

Antalet andraspråkselever i den svenska skolan har idag ökat, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och hur lärare genom multimodala arbetssätt kan stötta denna i ämnet svenska i årskurs 1 – 3. Resultatet i den här studien visar att lärarens stöttning har en avgörande betydelse vid andraspråkselevers utveckling och att det är viktigt att lärare har kunskaper om hur andraspråkselever lär. I studien redovisas även framgångsrika exempel på hur lärare kan stötta andraspråkselever genom att arbeta multimodalt. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.

The aim of this study is to investigate the opportunities for oral language development that teachers offer pupils during lessons in Swedish in grade 3. The following questions guided the study: how do teachers perceive that they offer the pupils opportunities for oral language development in their teaching and what possibilities for oral language development do teachers offer pupils? The methods used to answer the questions are interview and observation of two teachers in two different classrooms. In all, two interviews and four observations were conducted. An observation schedule was used during the observations and the interviews were semi-structured, based on the same questions. The interviews were audio-recorded and transcribed. The collected material showed that the oral activities which the teachers said they offered their pupils were working in pairs or small groups, whole-class conversations and drama. The teachers said that they interacted with the pupils through taking turns and asking questions. The activities the teachers offered their pupils during the four observations were whole-class conversations led by the teacher, structured conversations in small groups and spontaneous conversations among pupils and between pupils and teacher, and interactive book reading. The interactions used by the teachers took the form of speech, questions and body language. The conclusion of the study is that teachers must have more tools for taking advantage of opportunities to let the pupils develop their oral language. The view of what oral language development can involve should also be broadened.