The purpose of this essay is to illuminate two teachers’ communication strategies when dealing with pupils with another first language than Swedish. One of the teachers teaches Swedish as a second language and the other teacher educates one class in most of the subjects such as mathematic, Swedish and social studies. I make an ethnographic study where I make non-participating observations and shorter interviews with the teachers. The observations lie in focus of my study and were made at eight occasions, four lessons with each teacher. My result shows that they have a lot of communication strategies in common, but not all. What makes the strategies different are the teachers different classes, there own different educations and their differences in personality. The Swedish as a second language teacher has the proper education for her teaching subject and the other teacher for her classroom. The most important thing to have in mind when teaching pupils with a second language is to have an intercultural approach which illuminates every pupils needs and that this approach stands as the basis for the education.

Purpose: my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students. Method: I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers Results: In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.

Problematiken som utgör grunden till studien är att vi upplevt en skillnad i forskning kring öppna och slutna frågor som ställs av pedagoger till barn i förskolan. Vi har även sett en avsaknad i forskning när dessa frågor ställs av pedagoger till barn i deras egenvalda lek. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier har vi därför synliggjort hur pedagogers frågeställningar till barn kan bidra till kommunikation i barns egenvalda lek. För att synliggöra detta har vi använt oss av videoobservationer som datainsamlingsmetod och interaktionsanalys som analysmetod. Det som framkom i resultatet var att när enbart öppna frågor ställs bidrar det till fortsatt samtal genom att använda sig av barns lekhandlingar som stöttning. I de slutna frågor som ställs har det visat sig att artefakter bidrar till en större förståelse för det som förmedlas genom frågan. När både öppna och slutna frågor ställs i en och samma interaktion bidrar detta till ett fortsatt samtal. Slutsatsen av studien är att både öppna och slutna frågor kan utmana barnen till att verbalt kommunicera långa svar med stöttning från artefakter och lekhandlingar.

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.

Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.

Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn. Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog.

The purpose of this study is to find out how formative peer assessment can be a help in the learning process of students in lower secondary school, as well as a resource to decrease the workload of the teacher in order to give them more time to support students in the classroom. The students were assigned a short writing assignment and were then asked to provide peer response on a text by an anonymous classmate. They were given the choice to write their feedback in Swedish or in English. The third and final step was to edit their own text with the help of the peer feedback they had received. An analysis was made of the peer comments as well as of the st udents’ ability to use those comments to make improvements in their own text. Findings include a tendency towards more general comments on content and story (macro level) among the students who gave their response in English. The students who gave their feedback in Swedish were more able to give advice on micro level aspects of the text, i.e. spelling, grammar, punctuation and vocabulary. Another finding was that students with weaker English skills were also more likely to give comments of a more general nature than students with stronger English skills. However, the study showed that students on all levels benefited from the process of giving and receiving peer feedback.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en kvalitativ studie med klasslärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare kring deras uppfattningar, arbetssätt med flerspråkiga elever och möjligheterna till språkutveckling samt språkinlärning på en mångkulturell skola. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med grundskollärarna och två observationer hos klassläraren i syfte att få en helhetsbild av lärarens arbetssätt och verksamhet i praktiken i ett flerspråkigt klassrum. Resultatet visar att lärarna har erfarenhet och medvetenhet om hur flerspråkiga elever utvecklar sitt språk på bästa möjliga sätt. Lärarna arbetar till stor del tillsammans för att anpassa undervisningen till eleverna samt ser till att undervisningen bygger på en röd tråd. De arbetar på samma sätt när det gäller tydlighet, förklaring, upprepning, stöd och diskussion om ord och begrepp. Dessutom arbetar de på liknande sätt gällande användning av olika arbetsmetoder och olika material som är enklare eller svårare beroende på elevernas nivå. Intervjun visar att alla tre lärarna har en positiv uppfattning om modersmålets roll och modersmålsundervisningens betydelse för elevernas språkutveckling och språkinlärning till andraspråk.

Abstrakt Studiens syfte är att undersöka hur tre svensklärare i årskurs 3 arbetar med kritisk läsning. För att undersöka vilka aktiviteter i kritisk läsning som förekommer i lärarnas undervisning utförs observationer, medan intervjuer används för att ta reda på lärarnas uppfattningar om sin undervisning i kritisk läsning. Datainsamlingen sker med hjälp av observationsschema, intervjuguide och ljudinspelning med varje lärare. Insamlade data tolkas med utgångspunkt i Norlunds (2009) kategorier: kritisk-analytiska, kritisk-integrerande, kritisk-evaluerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Observationsdata visar att lärarna arbetar med kritisk-analytiska, kritisk-integrerande och kritisk-ideologiska aktiviteter. Av intervjuerna framkommer dock att lärarna uppfattar kritisk läsning som en kritisk-evaluerande aktivitet och upplever att den inte är prioriterad och därför förekommer sporadiskt. Sammantaget tyder insamlade data på att samtliga aktiviteter i kritisk läsning kan förekomma i grundskolans tidigare år men för att skapa optimala förutsättningar för undervisning i kritisk läsning behöver den skrivas fram tydligt i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3.