Syftet med denna studie är att undersöka hur genrepedagogiken kan användas i språkinlärningför alla elever eftersom det i den svenska skolan finns elever som har behov av svenska somandraspråk, men som ändå undervisas enligt kursplanen i svenska. Studien inleds med enbeskrivning av de bakomliggande faktorer till det valda problemområdet. En faktor som liggertill grund för valet av problemområde är ett intresse för att undersöka om det genrebaseradearbetssättet underlättar skrivundervisningen för flerspråkiga elever. Detta eftersom denyrkesverksamma läraren ställts inför nya utmaningar i relation till den ökande migrationen.Utifrån tidigare forskning betonar vi ett antal utgångspunkter om genrepedagogik. Till exempelvisar forskning att denna pedagogiska metod skapar möjligheter för eleverna att utveckla engenremedvetenhet och de språkliga drag som utmärker en specifik text. Forskare har ävenpoängterat att denna undervisningsmetod främjar elevernas skrivförmåga som i sin tur stärkerderas självförtroende. För att kunna besvara forskningsfrågorna som denna studie fokuserar påhar sökningar gjorts i ett antal databaser. I metoddelen presenteras bland annat att vårtempiriska material är inhämtat ur databasen Eric. Vi sökte i EBSCO och Proquest för attåterfinna relevant information om detta forskningsområde. Med hjälp av granskade artiklar harvi kunnat skapa en trovärdighet och avgränsa studien. I resultat- och analysdelen diskuterasgenrepedagogiken i möte med svensk skola, användningen av genrebaserad undervisninginternationellt i möte med flerspråkighet samt negativa och positiva effekter avgenrepedagogik.

Syftet med denna studie är att undersöka utmaningar som nyanlända elever i grundskolan kan stå inför i den ordinarie undervisning, samt hur de kan övervinna svårigheter i engelskämnet. Studien genomfördes bland elever i grundskolan i Södermanland. Två uppsättningar data användes: En med semistrukturerade intervjuer med fem elever från högstadiet, samt klassrumsobservationer av tre olika klasser under två olika tillfällen (på förmiddag och på eftermiddag). Uppgifterna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod och med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori, vilken handlar om att lärande och kognitiva språkkunskaper sker i interaktion och samspel med andra genom dialog och stöttning av kunniga personer (Vygotskij, 2001). Resultaten visade att elevernas tidigare kunskaper i engelska och bristen på ordförråd påverkar deras engagemang under lektioner. Det visade också att elevernas modersmål (L1) och andra språkkunskaper (L2) kan används som resurs för att utveckla elevernas kognitiva språkkunskaper i engelska som ett främmandespråk (L3) med stöd och hjälp av alla aktörer (lärare, studiehandledare, klasskamrater och föräldrar).

Svenskämnet syftar bland annat till att utveckla elevers förmåga att använda språket för att tänka, kommunicera och för att lära. Läsförståelsen hos svenska elever ligger inte på samma höga nivå som tidigare. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka didaktiska val svensklärare gör i sin läsförståelseundervisning, men även hur de stöttar elever med lässvårigheter. Detta är viktigt att undersöka eftersom tidigare forskning visar att lärare undervisar i läsförståelse med olika undervisningsmetoder, vilket kan leda till att elever får ojämlika villkor för läsutveckling. För att utvecklas i sin läsförståelse behöver elever ingå i undervisning som präglas av att läraren har kunskap och förståelse för vad som utgör god läsförståelseundervisning. Lärare behöver även ha kunskap i hur stöttning till elever kan ske i läsförståelseundervisning, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet, som belyser att människan lär genom språk och kulturella redskap. Denna teori har i analysen av lärarnas utsagor stått som hjälp att förstå resultaten som framkommit. Resultaten i studien visar att alla de medverkande lärarna försöker hitta den proximala utvecklingszonen för eleverna, men att lärarna både organiserar sin läsförståelseundervisning och stöttar elever med lässvårigheter baserat på skilda förståelser av vad som utgör god läsförståelseundervisning.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Användningen av autentiska texter i språkundervisningen är ett mångdiskuterat ämne bland forskarna. Denna studie undersöker hur andraspråksinlärare upplever en lektion som fokuserar på arbetet med en autentisk text. Inlärargruppen som deltar i studien är internationella utbytesstudenter som läser svenska som andraspråk i Sverige på nybörjarnivå.I studien används en kvalitativ metod. Insamlade data består av ett frågeformulär med 18 studenters svar utifrån ett gemensamt arbete med en autentisk text.Studiens viktigaste resultat är att det höjde studenternas motivation att lära sig svenska om de fick läsa en autentisk text. Upplevelsen att både kunna förstå och diskutera en text som inte är skriven specifikt för svenskundervisning för vuxna nybörjare var mycket positiv för de flesta studenterna. Vidare kändes lektionen meningsfull för dem eftersom de bland annat kunde lära sig många nya slangord som berörde livet utanför klassrummet.Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarens ansvar att noggrant välja lektionsmaterial för att på bästa sätt främja studenternas intresse och motivation att lära sig målspråket bör betonas. En variation i språkundervisningen kan bidra till en lyckad sådan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

I studien undersöker vi hur lärare i F-3 beskriver att de väljer, introducerar och stöttar elever i problemlösningsuppgifter i ämnet matematik. För att besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studien har vi tagit stöd av modellen Responsive Teaching through Problem Posing som ett teoretisk ramverk för att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare beskriver att de väljer problemlösningsuppgifter utifrån elevernas kunskapsnivå, intressen och vardag. Eleverna får då möjlighet att förknippa matematik till verkligheten. Lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenhet och vilka strategier de har kunskap om. Resultatet visar även att det råder delade meningar om huruvida strategier ska visas eller inte vid en introduktion av en problemlösningsuppgift och när eleverna har svårigheter med uppgiften. Lärare stöttar elever genom att placera dem i väl genomtänkta grupper. Eleverna får då möjlighet att ta del av varandras kunskaper. Slutsatsen är att flertalet lärare visar ofta strategier till elever vid genomgång och när elever inte förstår introduktionen. Detta bidrar till att eleverna inte får möjlighet att resonera och reflektera över sina strategier, vilket inte främjar deras problemlösningsförmåga. / In this study, we examine how teachers in Grades F-3 describe that they choose, introduce, and support pupils in problem-solving tasks in the subject of mathematics. To answer this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews. In the study, we have taken the support of the model Responsive Teaching through Problem Posing as a theoretical framework for answering the study's three research questions. The results show that teachers describe that they choose problem-solving tasks based on the pupil’s level of knowledge, interests, and everyday life. Pupils will then have the opportunity to associate mathematics with reality. Teachers consider pupils previous experience and what strategies they know about. The results turn out that there are divided opinions among the teachers about whether strategies should be shown or not when introducing a problem-solving task and when pupils have difficulties with the task. Teachers support pupils by placing them in well-thought-out groups. The pupils will then have the opportunity to take part in each other's knowledge. The conclusion is that the majority of teachers often show strategies to pupils when reviewing and when pupils do not understand the introduction. This contributes to pupils not having the opportunity to reason and reflect on their strategies, which does not promote their problem-solving skills.

The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan. För att uppnå syftet i studien har kvalitativa intervjuer genomförts skriftligt med åtta förskollärare. Resultatet har sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin.I resultatet framkommer att förskollärarna stöttar barnen i deras identitetsutveckling utifrån vad de tror att barnen själva vill vara och göra. Det framgår från informanterna att barns identitet utvecklas av att härma andra barn samt att samspela med vuxna som är lyhörda. Resultatet visar även att förskollärarna beskriver att de stöttar barnen genom att agera normkreativt och normkritiskt. Barnen ges på detta sätt möjlighet att utveckla sina identiteter oberoende av samhällsnormer. I miljön använder sig förskollärarna av bildstöd för att stötta barnen i deras identitetsutveckling. Några av förskollärarna nämner att de bland annat använder material såsom böcker, filmer, barnkonventionens material och handdockor för att utveckla barnens identiteter. Det framgår också att förskollärarna använder sig av normkreativt material.Slutsatsen i denna studie är att förskollärarna arbetar på varierande sätt för att stötta barns identitetsutveckling, samt att det finns olika material som förskollärarna använder i sitt arbete för att utveckla barnens identiteter.