Sammanfattning Bakgrund Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen. Syfte                                                                                      Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt. Metod Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät. Resultat Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar. Slutsats För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare beskriver hur de gör det möjligt att inkludera barn i undervisningen. Våra frågeställningar som vi vill få svar på är: Vilka erfarenheter har förskollärare av inkludering i förskolan? Vilka möjligheter och svårigheter förekommer i arbetet med inkludering? För att undersöka dessa har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att inkludering är väldigt viktigt i undervisningen och att de anser att deras roll är central. Miljön ska vara anpassad till barnens nivå och erbjuda relevant material så att barnen själva kan välja. Kommunikation är en viktig del där det även handlar om att flera olika typer av kommunikationsmetoder för att kunna inkludera alla barn. Förskollärarna upplever att trygghet är en första del av inkluderingen och där blir stöttning viktig. Vissa barn behöver lite extra stöttning för att känna sig trygga nog att kunna delta i undervisningen.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen.   Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

I denna intervjustudie studeras lärares, specialpedagogers och rektorers uppfattning om skrivundervisning för elever i skrivsvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning till elever i skrivsvårigheter på mellanstadiet utifrån såväl stöd och utmaningar till eleverna som till de lärare som undervisar dessa elever. Det material som ligger till grund för studien är sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Teorin som ligger till grund för studien är Gibbons modell om olika lärandezoner som hör till det sociokulturella perspektivet och visar hur lärande påverkas av graden av stöttning och kognitiv utmaning. Intervjuerna är analyserade utifrån Gibbons fyra zoner: utvecklingszonen, frustrationszonen, trygghetszonen och uttråkningszonen. Resultatet visar att stöttning för elever i skrivsvårigheter kan ske genom individanpassade strategier, tydliga instruktioner och digitala verktyg. I analysen framgår att elever kan hamna i alla fyra zonerna beroende på tillgång till stöd och utmaning, men alla tre pedagoggrupperna strävar efter att leda eleverna till utvecklingszonen. Resultatet visar också att lärarna och specialpedagogerna uppfattar samarbete dem emellan och kompetens som viktig stöttning i sin yrkesutövning. För att kunna tillgodose både elevers och lärares behov krävs organisatoriska åtgärder som är tillåtande och flexibla, där tid och personal är de enskilt viktigaste faktorerna. I analysen framgår att lärarna, specialpedagogerna och rektorerna sällan eller aldrig hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen, utan att de enbart pendlar mellan utvecklingszonen och frustrationszonen.

Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.

Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hurlärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfylltlärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vårainformanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola.Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier somframkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Underarbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktivitetenhos elever. Resultatet av undersökningen visar att talaktiviteten gynnas av en korrekt stöttningsom ingår i ett sammanhang, för eleven. I diskussionen drar vi slutsatsen att lärarenskunskaper om varje individs kulturella bakgrund borde kunna vara en resurs att tillgå iundervisningen, att en del av problematiken kring att skapa talaktivitet i helklass skulle kunnaundvikas genom att läraren i större utsträckning använder sig av kollektiv stöttning, samt attstöttning i ett sammanhang förutsätter ett lustfyllt lärande, där läraren skapar undervisningmed elevernas intresse som utgångspunkt. Avslutningsvis har vi skapat en sammanfattandemodell som visar hur begreppen hör samman och hur pedagoger kan arbeta för att främjatalaktivitet i undervisningen.