Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska, har varit att utforska elevers lyssläsning i jämförelse med läsning med ögonen i relation till läsförståelse. Följande frågeställningar har fokuserats: Hur upplever elever att det är att lyssläsa jämfört med att läsa med ögonen? Hur påverkas elevers läsförståelse av att lyssläsa jämfört med att enbart läsa med ögonen? För att besvara syftet och frågeställningarna har en explorativ studie genomförts bestående av ett kvasiexperiment med två läsförståelsetester (lyssläsa respektive ögonläsa), enkätfrågor och semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har 13 elever i årskurs 2 deltagit i studien varav 6 intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån forskning kring lyssnande, lyssläsning och stöttning samt ”Dual Coding Theory”. Följande slutsatser har dragits: Lyssläsning bidrog till utveckling av ordförrådet. Det agerade stötta för ökad förståelse och bidrog med en högre grad av förståelse i jämförelse med att läsa med ögonen. En viktig faktor för att lyssläsandet verkligen skulle stötta, handlade om rätt hastighet på talrösten. Eleverna i studien hann läsa längre textstycken när de lyssläste i jämförelse med när de läste med ögonen. I och med själva jämförelsen uppstod även metakognitiva reflektioner hos eleverna. Trots att studiens resultat inte är generaliserbart är det relevant då det indikerar att lyssläsning påverkar elevers läsförståelse och engagemang i positiv bemärkelse. / The purpose of this student essay has been to explore reading while listening in comparison to reading with the eyes, in relation to reading comprehension. The questions at issue were: How do young learners experience reading while listening in comparison to reading with the eyes? How do reading while listening effect young learners reading comprehension in comparison to reading with the eyes? An exploratory study has been done to meet the purpose and to answer the research questions via a quasiexperiment and semi structured interviews. All in all 13 students in 2nd grade has participated in the study in which 6 were interviewed. The results of the study have been analyzed from research concerning listening, reading while listening, scaffolding and Dual Coding Theory. A number of conclusions have been made. Reading while listening contributes to the development of vocabulary as well as a higher grade of understanding. It scaffolds reading comprehension and the speaking rate of the voice reading the text is of utmost importance. The students in the study were also able to read longer passages of text when reading while listening in comparison to reading with the eyes. Because of the comparison made between reading while listening and reading with the eyes, the students made metacognitive reflections, which supported understanding. Even though the result of the study cannot be generalized, it is relevant since it indicates that reading while listening effect students reading comprehension and engagement in a positive way.

Syftet med min undersökning är att skapa förståelse för hur lärare som jobbar i årskurs f-3 använder sig av digitala verktyg i svenskämnet. Mitt fokus har varit hur lärare upplever att digitala verktyg kan främja elevers språkutveckling. Mina forskningsfrågor är följande: Hur använder sig lärare av digitala verktyg i svenskämnet? Hur upplever lärare att digitala verktyg påverkar elevers språkutveckling? Vilka digitala verktyg är synliga i svenskundervisningen? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av två olika metoder. Dels har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att ha intervjuat fyra lärare i ämnet, dels en kvantitativ forskningsmetod där jag analyserat lärarstudenters observationsmaterial. Det sistnämna är en del av ett pågående forskningsprojekt lett av Eva Wennås Brante. Syftet med det projektet är att undersöka förekomsten av digitala verktyg i svenskundervisning på lågstadiet, samt med vilket fokus digitala verktyg används.I min studie har jag använt begrepp från det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet för lärande vid analys av data. Jag presenterar nationell och internationell tidigare forskning om digitala verktyg i språkutveckling. Resultatet av min undersökning visar att de allra flesta lärare dagligen använder sig av digitala verktyg i undervisning och att eleverna själva gör det flera gånger i veckan. Lärare kopplar sin dator till en projektor eller smartboard för att fånga elevers uppmärksamhet och för ett gemensamt lärande, medan elever använder datorer eller datorplattor främst som ett verktyg för skrivande. Det här framgår både i intervjuer och analys av observationer. Lärare ser positivt på digitala verktyg för att främja elevers språkutveckling, eftersom det bidrar till en variation i undervisningen vilket de menar ökar elevers motivation.

Detta examensarbete har utformats som ett studentinitierat utvecklingsarbete som en fortsättning på en tidigare genomförd uppsats på grundnivå. Problemet som arbetet undersöker har hämtats från lärares upplevda undervisningsproblem kring elevers bristande ämnesspråk, här i ämnet samhällskunskap. Syftet har varit att utveckla och testa nyckelscheman som en språkdidaktisk lösning på detta problem. För att genomföra detta har studien primärt utgått ifrån metoden EDR (educational design research), men också tematiskt öppna intervjuer med lärare och språkanalyser av elevmaterial. Studien har utgått ifrån teorier om språkinriktad undervisning, distinktionen mellan ämnesspråk och vardagsspråk, samt SO-ämnenas språkliga karaktär för att tolka resultatet. Resultatet visade att nyckelscheman kan hjälpa elever i sitt behärskande av ämnesspråket. Samtidigt visade resultatet att nyckelscheman var till stor nytta för den undervisande läraren, såväl kartläggande som didaktiskt.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

In today's schools many pupils in grades 4-6 do not want to or dare to speak English in English lessons. For various reasons, they find it embarrassing not being able to answer in the target language, not knowing what to say or how to pronounce a word. The purpose of this study is to find out how Swedish teachers work to motivate pupils to speak English in English lessons at school. The research questions were the following: How much time is spent practicing oral ability?  What oral activities do teachers use to get pupils to speak English during lessons? How do teachers act to encourage pupils to speak English?  The study is based on a qualitative method: open observation. Five teachers were observed on two occasions each. By using this method, it was possible to observe what the teachers were doing and not what they would tell the interviewer that they do. The results were analyzed using theories such as Willingness to communicate (WTC), and concepts such as scaffolding and motivation.   The results showed that the teachers spoke English to the pupils to a different extent, between 8-25 minutes. This was interpreted as the teachers adapting their teaching and speaking time in the target language to the particular class that they taught in. The tasks and the size of the groups in which the pupils worked varied, from working in full class to working in pairs. By having different group sizes, the teachers created a safe environment for the pupils which motivated the them to speak English. The teachers also motivated the pupils to want to and dare to speak English through verbal and non-verbal feedback, such as body language, gestures, smiles, and encouraging nods. They also said, “good job” and “I know you can do this”. Through these actions, the teachers encouraged pupils to speak in the target language, in particular, those who are perceived as introverted and those who may have low self-esteem and motivation.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding how teachers work in language development. Our goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve our purpose, the following questions were formulated: How are students affected by a teaching based on a language development approach? How do we get students to understand the goals in SO when the concepts are too difficult for their language development? Can you as a teacher raise the level of language development so that everyone has the same conditions? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits to a language development approach to promoting students' learning. It is clear that it is a relevant topic and important for our future profession.

This paper is written for elementary school teachers and teacher students. The paper focuses on Outdoor education as support for elementary school children’s learning. An overview of the subject Outdoor education was performed to see how it can be used in school to support the pupils learning in science studies. Different scientific articles and books about Outdoor education were reviewed to get a reliable answer to the main question in this paper. The result shows support that may be beneficial for pupil’s learning outdoors. An example that illustrates this is that the pupils' sensory impressions become amplified when they are taught outside. The senses act as an important part of the support by improving the children’s memory and ability to concentrate. Another example is Outdoor education’s ability to concretize different scientific concepts. Outdoor education also gives the students a meaningful approach to the subject that helps them to develop knowledge within science studies. The conclusion shows that Outdoor education should be used to a large extent in the ordinary lessons in science education to support students' learning ability.

Följande utvecklingsarbete undersöker yrkesförberedande elevers lärarledda litteratursamtal i smågrupper, med syfte att söka förståelse för hur elevers diskussioner och ämneskunskap kan utvecklas med hjälp av stöttning av lärare och andra elever i den sociokulturella kontext som smågruppssamtal utgör.  Studiens deltagare består av gymnasieelever från manligt dominerande yrkesförberedande program och undersökningen utförs inom ramen för kursen svenska 2. Tjugo elever varav fyra flickor från fem olika yrkesförberedande program ingår i klassen. Syftet undersöks genom ljud­inspelningar av åtta lärarledda smågruppsamtal, vilka tar utgångspunkt i den klassiska romanen Frankenstein eller den moderne Prometheus (2017) av Mary Shelley, först utgiven 1818. Ljud­upptagningarna transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011) samt med Langers (2005) receptionsteoretiska föreställningsvärldar.  Analys och resultat visar att elevers yttranden och diskussioner drivs framåt med stöttning av lärare i samtalen, bland annat i form av lärares samtalsstöd och följdfrågor. Vidare utvecklar elever diskussionerna genom att bygga på varandras yttranden och komma fram till gemensam tolk­ning. Eleverna bidrar även med olika perspektiv i diskussionerna. Lärares stöd samt att lyssna till kamraters tolkningar och bygga vidare på dem gör att elever utvecklar sina yttranden och tankegångar och därmed utvecklas förståelse och kunskap. I samtalen rör sig eleverna inom textvärlden och bygger förståelse, men det sker också en rörelse ut från texten då dess innehåll relateras till förhållanden och företeelser i samhället. Slutsatsen kan dras att de lärarledda litteratur­samtalen i smågrupper tycks utveckla elevers diskussioner och ämneskunskap.