Detta examensarbete syftar till att undersöka hur svensklärare på gymnasiet resonerar om digital informationssökning och hur digital informationssökning inkluderas i deras undervisning. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras strävan efter livslångt lärande och delaktighet i det demokratiska samhället. En parameter som anges är förmågan att söka sig till och ta ställning till information (Skolverket, 2021a). Inom lärarkollegium är det dock inte självklart vilket ämne som ansvarar för att utveckla elevernas förmågor inom digital informationssökning. För blivande ämneslärare inom svenska på gymnasiet är det därför av intresse att undersöka vilket ansvar svenskämnet tar och har inom digital informationssökning. För detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju lärare verksamma inom Malmö stad, varav sex stycken undervisar i svenska på gymnasiet och en i svenska som andraspråk på Komvux. Att avgränsa urvalet till lärare verksamma inom Malmö stad har gjorts med hänsyn till att detta arbete kommer att fungera som underlag för aspekter som undersöks vidare i forskningsprojektet “Skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken” (Godhe, 2020).  I bakgrunden redogörs för svenskämnets syfte inom gymnasial utbildning samt definitioner av begreppen information, informationssökning samt sökkritik. Därefter följer en genomgång av studiens teoretiska ramverk vilken innefattar begreppen stöttning och New Literacy, utifrån en sociokulturell syn på lärande, samt en schematisk modell av digital informationssökning. Resultatet leder vidare till slutsatser som relateras till tidigare forskning inom digital informationssökning. Analysen och tolkningen visar på att det råder en stor samstämmighet mellan deltagarna gällande deras förståelse av vad digital informationssökning innebär. Resultatet visar även att källkritik har en tendens att dominera undervisningen. Lärarna belyser ett behov av att kontrollera elevernas informationssökande och undviker moment med fri digital informationssökning. Detta kan både ses som begränsning och stöttning. Utifrån resultatet görs en reflektion över vilken plats digital informationssökning har inom svenskämnet på gymnasiet tillsammans med förslag på potentiella metoder för att förstärka närvaron av digital informationssökning inom svenskämnet.

No description available.

Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera elevernatill att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp. Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studiesresultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för deltagande i fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Detta går i linje med fritidshemmets uppdrag enligt del fyra i LGR 11 (Skolverket, 2019). Studien har genomförts med inspiration av grundad teori där data har samlats in genom icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer av sex stycken utbildade fritidshemslärare eller fritidspedagoger som arbetar på fritidshemmet från fem olika fritidshem i Stockholmsområdet. Varje enskild observation har ägt rum under en eftermiddag utomhus och har följts upp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Utifrån databearbetning har kategorier skapats och analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen fantasi och kreativitet samt stöttning och dessutom teorin affordance. Studiens resultat presenteras genom kategorier och underkategorier för att visa hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Dessa kategorier blev stöttning, deltagande och miljö. Möjliggörandet sker genom att stötta och försöka göra eleverna delaktiga i lekar alternativt lärarledda aktiviteter samt arbeta med miljön och dess erbjudande till eleverna. Slutsatsen är att fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för elevernas deltagande i fysisk och social lek genom ett medvetet förhållningssätt.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Den här studien ämnade att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med vattnets olika faser och begrepp i årskurserna F-3. Studien utgick ifrån anonyma enkäter med blandade öppna och slutna frågor. Frågorna fokuserade på undersökande arbetssätt, bedömning och stöttning av eleverna. Enkäterna lades ut i olika lärargrupper på en social plattform. Totalt erhölls 14 svar från datainsamlingen. Ur dessa resultat kunde utläsas att lärarna arbetade undersökande med alla delar av vattnets faser genom konkreta och elevnära experiment och genom estetiska arbetssätt. Resultaten visade även att lärarna stöttade eleverna i deras lärande genom att föra diskussioner, ställa frågor och finnas till hands. När det kom till bedömning av elevernas kunskaper om vattnets faser så framgick av svaren att lärarna arbetade på olika sätt. Vissa lärare testade inte elevernas kunskaper alls, medans andra testade vid enstaka tillfällen genom skriftliga test. De flesta lärare bedömde dock eleverna löpande (formativt) genom elevernas diskussioner och förslag. Studiens resultat indikerar att fortbildning för lärare i bedömning samt fler resurser till skolan kan hjälpa lärarna i deras arbetssituation och därmed även stödja elevers lärande om vattnets faser.

Följande studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar gällande transspråkande som metod i undervisningen och om det är gynnsamt för eleverna. Empirin har samlats in i form av strukturerade intervjuer via Google Meet, Teams och Zoom av lärare som arbetar med transspråkande i sin undervisning. Resultatet av studien tyder på att det finns många positiva sidor med att använda transspråkande för att utveckla ett andraspråk men också att det finns svårigheter för både elever och lärare. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och lärarnas arbete med transspråkande samt vad de utifrån sina egna upplevelser ser för möjligheter och svårigheter med att använda metoden utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och påvisar att transspråkande bringar fler möjligheter för eleverna där de kan stötta och lära av varandra. Resultatet åskådliggör utifrån lärarnas erfarenheter och uppfattningar att de elever som tillägnar sig språk- och ämneskunskaper snabbare är de elever som använder sig av sitt starkaste språk i undervisningen. Att eleverna tillåts att använda transspråkande som metod i sin undervisning verkar identitetsstärkande för dem, vilket resultatet utifrån ett lärarperspektiv belyser. De svårigheter som framkommer i resultatet utifrån respondenternas erfarenheter är elevernas egna sätt att se på transspråkande och sin identitet samt kollegornas syn på transspråkande samt sin undervisning. Undervisningsstrategierna som impliceras av lärarnas utsagor stämmer överens med vad tidigare forskning visar, att undervisningen borde präglas av stöttning, kamratlärande och språklig uppmuntran.

Syftet med denna studie är att undersöka sju pedagogers uppfattningar om hur barns socioemotionella utveckling påverkas i relation till de estetiska aktiviteterna såsom berättande och drama. Vår studie utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv som argumenterar att kommunikation och språk spelar en central roll för barns socioemotionella utveckling, som exempelvis lek som rollspel eller berättande. Som metod så har vi använt oss av en enkät/frågeformulär med sju deltagande pedagoger.    Vårt resultat visar pedagogernas uppfattningar om hur estetik så som berättande och drama kan påverka barns socioemotionella utveckling. Men också hur deras uppfattningar om drama och berättande kan påverka barnens inlärning och upplevelser.