<p>Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun. Detta för att se om deras arbetssätt skiljdes åt trots att de arbetar inom samma kommun. De pedagoger som blev intervjuade och även observerade är verksamma pedagoger som alla arbetar på lågstadiet. Resultatet av min undersökning visar att de sex pedagogerna oftast har genus i åtanke när de planerar, genomför och utvärderar sina lektioner. Resultatet visar också att begreppet "genus" inte används av de intervjuade. De använder istället ordet "jämställdhet", alltså att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Samtliga pedagoger benämner att genus ska genomsyra alla lektioner som du har och det ska alltid finnas med i din planering oavsett i vilken årskurs du arbetar i.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.

<p>Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.</p>

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.

No description available.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6. Resultatet av studien där 114 elever varav 60 pojkar och 54 flickor deltog visar att den största motivationsfaktorn för både pojkar och flickor till att delta i idrottsundervisningen var att det är roligt, därefter kommer rörelse och sedan kommer betyg och lärande. Betyg är viktigare för pojkarna än för flickorna, medan lärande är viktigare för flickorna än för pojkarna. Pojkarna anser att faktorn roligt är avsevärt viktigare än att de får röra på sig medan flickorna har dessa två faktorer som ungefär lika viktiga. Innehåll som eleverna anser vara roligt och mest motiverande är bollspel för båda könen, träning och motion för pojkarna och gymnastik och redskap för flickorna. De som inte är aktiva på fritiden i någon idrott har mer spridda motivationsfaktorer än de som är aktiva. Synen på ämnet i helhet var väldigt positivt både hos pojkar och hos flickor oavsett om man var fritidsaktiv eller inte. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine which ones are boys and girls in grades 5 and 6 motivators in physical education. The questions are: what are the boys, and girls 'motivational factors, if the content of physical education motivates students and if sports leisure affect students' views on the physical education? The study was conducted at a school in a small community in southern Sweden. To interpret the results, a gender theory were used to see the differences between boys and girls as well as a motivation theory were used to categorize students' motivation factors. In order to achieve the purpose and issues, I used a survey method that was answered by students in grades 5 and 6. The results of the study where 114 students including 60 boys and 54 girls participated, showed that the greatest motivating factor for both boys and girls to participate in physical education was that it is fun, then comes moving and then comes grades and learning. Grades are more important for boys than for girls, while learning is more important for girls than for boys. The boys believe that the fun factor is much more important than that they think of moving, while the girls, thinks that these two factors has equal importance. The content that students consider to be the most fun and motivating is the ballgames for both sexes, training and exercise for boys and gymnastics for the girls. Those who are not active in their leisure time in any sport, has more scattered motivators than those who are active. The view of the subject as a whole was very positive both by boys and girls whether they were active in their leisure time or not.